Galärslavar

[Hexmaster]

Roman slavery was harsher than had been the case earlier. The large merchant fleet and the navy depended on galley slaves.

- Philip J. Adler & Randall L. Pouwels, World Civilizations (Thomson Wadsworth 2005), sid 129

Men är slavarna på de romerska och grekiska fartygen i själva verket en myt? - Att de skulle varit slavar, alltså. Eller fångar.

The common impression is that galley slaves are as old as galleys. In point of fact, as a significant naval institution they very likely go back no further than the fifteenth century A.D.

- Lionel Casson, Ships and Seamanship in the Ancient World (Johns Hopkins University Press, 1995), sid 322

Casson är ett återkommande namn i ämnet. Vet inte om det beror på att han har mer att komma med än någon annan, eller helt enkelt studerat just denna fråga mer ingående.

Greek and Roman navies generally preferred to rely on freemen to man their galleys. Several instances though are recorded when slaves were put at the oars, mostly under conditions of emergency. In some cases, these people were given freedom thereafter, while in others they began their service aboard as freedman.

http://en.wikipedia.org/wiki/Galley_slave

Skriver Harrison om detta?

[Kapten_Gars]

Eftersom den romerska handelsflottan bestod av segelfartyg (pga att galärer vare sig har gott om lastutrymme eller är särskilt sjövärdiga) så kan man rakt av avfärda påståendet handelsflottan var beroende av slavar.

[Dûrion Annûndil]

I Athen var det de lägre klasserna av medborgare som deltog som roddare i flottan under krigstider, då de inte hade råd med hoplitutrustning. Idealet var ju att bidra till stadens försvar på det sätt man förmådde. I tider av brist på sådana, värvade man slavar eller folk som inte var medborgare till flottan genom löfte om medborgarskap.

Mvh -Dan

[Hexmaster]

den romerska handelsflottan bestod av segelfartyg

Ha! Ett motbevis av bästa sort.

Beträffande grekiskt bruk återger Thukydides ett längre brev från Nikias till athenarna, där han beklagar sig över svårigheten att få folk till båtarna - utbildat, såklart.

[Dûrion Annûndil]

För lite om triremer ur Thukudides:

For a full year after the battle, and for another year after that, the Corinthians sustained a war frenzy against the Corcyraeans, building ships and doing their utmost to create a great armada, and with promises of pay, rectruiting oarsmen from the Peloponnese and from the rest of Greece.

The ships had been outfitted at great cost to the state and to the trierarchs, the state paying a drachma a day out of the public treasury to each sailor,
[...]
Besides of the basic pay from the public funds, the trierarchs supplied extra pay for the petty officers and the rowers on the top benches.

Det första citatet är från början av kriget, det andra angående Athens expedition till Sicilien.

Mvh -Dan

[Hans]

Besides of the basic pay from the public funds, the trierarchs supplied extra pay for the petty officers and the rowers on the top benches.

Min fetstil.

Törs man fråga - varför fick just de mer betalt? Risktillägg för att de var lättare att bli träffade av projektiler?

MVH

Hans

[Mr Firpo]

Bra fråga!

Själv skulle jag dock vilja ha extra betalt för att sitta på de lägre bänkarna...Med tanke på vad som händer om det egna fartyget rammas och börjar ta in vatten....

[Hexmaster]

Luften är väl inte sämre högre upp heller. Men det kanske var tyngre att ro? Har aldrig förstått hur tekniken fungerade i detalj, åror som är ett par våningar höga måtte vara tunga nog även utan vattenmotstånd s.a.s.

[björnen]

Hmm, jag har en del litteratur om ämnet men en snabb granskning har inte givit något datum för de första referenserna till slavar som roddare. Jag skall kolla vidare i de mer textrika källorna när jag får lite tid.

Mekaniken och ergonomin bakom rodd verkar väl utredd, särskilt i samband med rekonstruktionen av en trirem: Olympias (se t.ex. [1]).
Det är tydligen så att det översta roddarlaget är mekaniskt effektivast och fick de bästa årorna men jag har inte lyckats hitta något som säger att de på något vis utvecklar mer effekt. Alla roddarna tar ungefär lika långa årtag men vinkelrörelsera är större (och ineffektivare) i de lägra raderna. [2]

Det är dock inte orimligt att tänka sig att ovanstående effektivitet var välkänd på tiden det begav sig och att man därför placerade de bästa roddarna (med bäst betalning) med de bästa årorna i det effektivaste laget. Detta är dock spekulation från min sida.

På sajten [3] berättas kortfattat om hur det var att ro Olympias och att det var väldigt varmt på de lägsta platserna.

/Björnen

[1]: http://www.atm.ox.ac.uk/rowing/trireme/index.html
[2]: The Age of the Galley -- Mediterranean Oared Vessels since pre-classical Times, Robert Gardiner (ed.), Conway Maritime Press 1995.
[3]: http://purplemotes.net/2007/02/11/scien ... -olympias/

[Hexmaster]

Ett förslag är att man sett detta ord "galärslavar", och associerat till antikens galärer.

1908 var denna källa korrekt:

Från nyare tidens början roddes Medelhafsgalärerna i allmänhet af slafvar (galärslafvar).

Å andra sidan skrevs följande 1880, för att omsider via filmduken bli den skildring som säkert gjort mer än någon annan för att bränna in begreppet i det allmänna medvetandet:

There was a pause in the conversation during which the Nazarenes gazed at the young Ben-Hur as at a wild beast.
"Did he kill him?" asked the rabbi.
"No."
"He is under sentence."
"Yes--the galleys for life."

[spett]

Den klassiska galärslaven, kedjad vis sin åra, tillkiom på medeltiden när man började placera flera man på varje åra. Roddarna närmast mitten brukade vara fria män.
Det berömda slaget vis Aegospotamoi skulle gått bättre för atenarna om de haft slavar vid årorna. men flottan hade inte ens centraliserad distribution av ransoner. Besättningarna fick pengar i handen och fick sedan var för sig uppsöka den lokala marknaden !!!
När manskapet skingrats anföll Lysander.
Jag anser annars att många fria roddare var i praktiken slavar, oförmögna att få livets nödtorft på annat vis. Galärslavar var inte alldeles utan makt heller. En gång på 1700-talet försökte myndigheter förbättra galärslavarnas ransoner som var inget annat än stora mängder bröd och vatten. Slavarna gick ut i strejk... brödet var ju deras lön som de sålde i hamn i utbyte mot vin, kött, pengar.

[Korpen]

Bra fråga!

Själv skulle jag dock vilja ha extra betalt för att sitta på de lägre bänkarna...Med tanke på vad som händer om det egna fartyget rammas och börjar ta in vatten....

Det är i och för sig inte så katastrofalt för en antik Trirem, de var så lätt byggda att de hade positiv flytförmåga, så även om de fylldes med vatten så sjönk de inte.

[Dûrion Annûndil]

Bra fråga!

Själv skulle jag dock vilja ha extra betalt för att sitta på de lägre bänkarna...Med tanke på vad som händer om det egna fartyget rammas och börjar ta in vatten....

Det är i och för sig inte så katastrofalt för en antik Trirem, de var så lätt byggda att de hade positiv flytförmåga, så även om de fylldes med vatten så sjönk de inte.

Hur kommer det sid då att de trots allt sjönk under oväder, förlisningar, och sjöslag..?

Mvh -Dan

[björnen]

Den romerska handelsflottan
Apropå den romerska handelsflottan så innehöll den, likt den egyptiska, feniciska och grekiska, även handelsgalärer även om omnämnandet av dem verkar avta ungefär 100 f.Kr. Dessa kombinerade rodd- och segelfartyg fanns i en mängd olika typer och storlekar men verkar ha använts för transport av passagerare och särskilt värdefullt och brådskande gods. Vissa av dem var även lämpliga att användas som hjälpkrigsfartyg och kunde utrustas med ramm. Det finns inget som antyder att de var bemannade med annat än avlönade sjömän. [1]
Om jag tillåter mig att spekulera med en jämförelse med de medeltida handelsgalärerna så var handelsgalärernas stora besättning en lika stor del av motivation bakom dem som andra faktorer som ett visst väderoberoende och tillförlitlig restid etc. I varje fall på medeltiden var besättningen beväpnad och utgjorde ett starkt skydd mot de flesta pirater.
Intressant nog sammanfaller den ivf. skenbara nedgången av handelsgalärerna under första århundradet f.Kr. med att Rom anses ha fått piratproblemet under kontroll [1].

Bemanningen av romerska krigsgalärer
Det verkar inte ha gjorts någon åtskillnad mellan marinsoldater/sjömän och roddare i den stående romerska flottorna och benämningen var snarare milites än nautae. Större delen av besättningen var från de östra provinserna, främst Egypten, för flottan i Misenum (~Neapel) och från Donau-provinserna för flottan i Ravenna. Man skrev tydligen upp sig på en period på 26--28 år och fick romerskt medborgarskap vid tjänstgöringens slut.

Övergången till slavar
Jag har inte lyckats hitta en tydlig referens till det första omnämnandet av galärslavar men i [2] anger övergången till början av 1500-talet -- de spanska galärerna hade vid 1550-talet nästan helt och hållet gått över men t.ex. Venedig hade nästan helt fria besättningar fram till ivf. slaget vid Lepanto (1571). Övergången nödvändiggjordes av de allt högra kostnaderna (högra löner och större besättningar) och möjliggjordes genom ett byte av roddsystem (alla sensile till a scolaccio). [2]
Om jag minns rätt så utgjordes de venetianska roddarbesättningarna vanligen av en kombination av utskrivna roddare (på ett rotesystem) med kompletteringar av t.ex. sommarlediga (?) albanska bönder som hyrdes in på vägen s.a.s.

-Björnen

[1] The Age of the Galley -- Mediterranean Oared Vessels since pre-classical Times, Robert Gardiner (ed.), Conway Maritime Press 1995.
[2] Galleons and Galleys, John F. Guilmartin Jr., Cassel &Co 2002.

[Ja77]

Besides of the basic pay from the public funds, the trierarchs supplied extra pay for the petty officers and the rowers on the top benches.

Min fetstil.

Törs man fråga - varför fick just de mer betalt? Risktillägg för att de var lättare att bli träffade av projektiler?

MVH

Hans

Skulle gissa att de på den översta bänken fick åran i en jobbig vinkel och behövde därför vara skickligare roddare än de på de lägre bänkarna som hadde åran i en mer "naturlig" vinkel.