Kristendomens utbredning

Diskussioner kring händelser från de första stads-staterna och skrivtecknen till Roms fall.
Skriv svar
Deioces
Medlem
Inlägg: 47
Blev medlem: 16 januari 2007, 14:28
Ort: Kurdistan/Sverige

Kristendomens utbredning

Inlägg av Deioces » 1 januari 2008, 12:25

Om man tänker på kristendomen som en ideologi, är det inte häpnadsväckande hur det kunde sprida sig så "snabbt" och hur man i Europa tog emot denna religion fastän den var utomeuropeisk och kom från ett på den tiden så avlägset ställe. Vad var orsaken och krafterna som skapade denna stora utbredning? Kan förklaringen vara så enkel som man tidigare läst, dvs att den tilltalade de olika samhällenas lägsta skikt vilka var i majoritet i antalet? Drar man paraleller till t.ex. kommunismen som också borde tilltalat de svaga och samhällets lägre skikt, så ser man att kommunismen inte ens var i närheten av kristendomen vad gäller att slå igenom och suga upp land efter land, eller har jag fel?

Stefan
Medlem
Inlägg: 3426
Blev medlem: 9 april 2002, 11:10

Re: Kristendomens utbredning

Inlägg av Stefan » 1 januari 2008, 13:26

Deioces skrev:. Vad var orsaken och krafterna som skapade denna stora utbredning? Kan förklaringen vara så enkel som man tidigare läst, dvs att den tilltalade de olika samhällenas lägsta skikt vilka var i majoritet i antalet?
Jag tror att utbredningen underifrån är m.e.m. en myt. Något senare har man ju sett att det var den kungliga kretsen som övertygades, och när väl kungen omvändes lät han landet följa efter ofta med tvångsdop. Dvs, hängivna och kunniga missionärer som fungerade som något slags lobbyister /förhandlare - och gick rakt på de tunga personerna ( ibland via makor och rådgivare gissar jag).

Jag tror att en viktig faktor var snarare att flertalet hedniska gudomar var mer eller mindre lokala. DE hade föga möjlighet till spridning. Medan kristendomen representerade en universell, spridd religion. Gick man med, hamnade man direkt med i nätverket. Vilket var nyttigt för de härskande grupperna samt t.ex. för handelsmännen och de bästa hantverkarna. Jag själv vill då hellre putta fram den här nu nämnda välmående medelklassen som en ny hypotes...
Jag tror också att kristendomen utnyttjade hårt en tidig variant av framgångideologin: Följer du Krist kommer det att gå dig väl, både i detta livet och i livet efter detta...

Så huvudmotståndet för kristendomen var då egentligen inte de lokala gudarna, utan de väl spridda kulterna. (minns inte namnen just nu, men det fanns ett par tre sådana). Ja, men dessa var inte heltäckande, utan dels fungerade de snarast som en loge á la frimurarlogen. Utan att då vara någon direkt konkurrent till statsreligionen.
Dels omfattade de oftast begränsade grupper. T.ex. yrkessoldater.


Några tankar och funderingar...

Dilbert
Medlem
Inlägg: 380
Blev medlem: 24 juni 2003, 22:59
Ort: vettet

Re: Kristendomens utbredning

Inlägg av Dilbert » 1 januari 2008, 17:19

Stefan skrev:Jag tror att utbredningen underifrån är m.e.m. en myt. Något senare har man ju sett att det var den kungliga kretsen som övertygades, och när väl kungen omvändes lät han landet följa efter ofta med tvångsdop. Dvs, hängivna och kunniga missionärer som fungerade som något slags lobbyister /förhandlare - och gick rakt på de tunga personerna ( ibland via makor och rådgivare gissar jag).
Lutar snarare åt att det är tvångsomvändelsebeskrivningen som är en myt, en rest av den endimensionella föreställningen om den elaka manipulativa överheten och det förledda och förtryckta folket, ständigt i offerrollen och ständigt underkastat ett "falskt medvetande". Mer sannolikt tycks det att de flesta anammade kristendomen frivilligt därför att de tyckte/trodde att de hade något att vinna på det, och visst kan dess principiella "universalism" då ha verkat tilltalande för dem som ville förbättra sin status - även om det i många fall kanske bara fick ske på ett andligt plan.

Att den som ideologi var överlägsen när det gällde spridning och beständighet beror väl rimligen på att det var en skriftreligion och därmed hade mycket bättre utsikter till överlevnad än de tidigare lokala kulterna som väl mest var praxisorienterade och inte hade någon särskilt beständig lära, än mindre en "teologi". Med den kristna kyrkans utbredning spreds också den föreställning som det västerländska tänkandet sedan haft stor nytta av på många andra områden, föreställningen om en beständig sanning som kan förmedlas i skrift, och som kan bli föremål för undersökningar och utläggningar, definitioner och diskussioner, tolkningar och teoretiska system. Följden blev en slags flexibel konsensus, lagom intolerant för att garantera beständighet och gruppidentitet men samtidigt så pass öppen att man kunde ta till sig nya idéer genom diskussion och överenskommelse.

Giancarlo
Medlem
Inlägg: 3161
Blev medlem: 9 januari 2006, 01:53
Ort: Lund

Inlägg av Giancarlo » 1 januari 2008, 17:29

Hade romarriket inte gjort kristendomen som statsreligion hade den aldrig blivit någonting. Vi hade läst om den som en obskyr sekt, som t.ex Mithraismen eller Manichaeismen. Två andra "nya" religioner i det gamla Rom. Roms enorma ställning som kulturbärare, kulturspridare, samt spridare av ny teknologi, gjorde att kristendomen fick ett försprång.
Senare när nordliga, germanska och slaviska områden kristnades, områden som aldrig varit kristna, så blev detta av en konsekvens av den spridning av teknologi, kultur samt kunskap av det kristna södern som dessa folk fick del av. Jag tror att kristendomen var ideologiskt framgångsrik för den gjorde massor av syd och mellaneuropeisk kunskap och kultur, tillänglig för de hedna folken i nord och öster. De kungar som ville upprätta ett stabilt samhällsystem och åttnytja lyx och makt blev helt enkelt kristna. Det här är för att de på så sätt kunde bli vänner med sydeuropéiska kontakter och sen uttnyttja deras kunskap, kultur, samt deras allians.

Ang. att det skulle finnas någon skepsis mot kristendomen för att den var utomeuropeisk stämmer inte. Tvärtom existerade inga såna begrepp som en europeisk kultur när kristendomen mottogs i romarriket. Rom sträckte sig runt 3 kontinenter och dessa hade sina olika särpräglingar.
Den muslimsk-kristna uppdelningen har snarare skapat den strikta uppdelningen i europeiskt och icke-europeiska kultursvärer, men det var långt senare. Men hade nordafrika eller Syrien t.ex fortsatt vara med i den kristna kultursvären, hade de uppdelningen inte funnits i så stora drag.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13480
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: Kristendomens utbredning

Inlägg av Markus Holst » 1 januari 2008, 18:31

Deioces skrev:Om man tänker på kristendomen som en ideologi, är det inte häpnadsväckande hur det kunde sprida sig så "snabbt" och hur man i Europa tog emot denna religion fastän den var utomeuropeisk och kom från ett på den tiden så avlägset ställe.
Vi får förstå att detta var en långdragen process. Kristendomen startade ju i det romerska riket - Palestina ingick ju i det romerska riket - varför religionen så att säga var av inhemskt ursprung för de först århundranernas kristna.

Det var väl först när kristendomen spreds utanför det romerska riket som det kan bli motiverat att hävda att den "kom från en på den tiden så avlägset ställe", men när kristendomen började nå utanför det romesrska riket hade den ju funnits där i flera hundra år redan och sågs nog inte som överdrivet exotisk.

Är det någon av er som kan säga mer om när krostendomen exporterades utanför det romerska riket?

erich lespenhalt
Medlem
Inlägg: 385
Blev medlem: 9 juli 2004, 13:46
Ort: Buren

Inlägg av erich lespenhalt » 1 januari 2008, 19:48

Så långsamt spreds den väl ändå inte? På 100-talet efter Kristi födelse hade kristendomen nått den nordafrikanska kusten, dvs två, tre generationer efter Kristus.

Användarvisningsbild
Donkeyman
Saknad medlem †
Inlägg: 3181
Blev medlem: 5 februari 2004, 18:29
Ort: Tromsø

Inlägg av Donkeyman » 1 januari 2008, 22:53

den pinkande elefanten skrev:Så långsamt spreds den väl ändå inte? På 100-talet efter Kristi födelse hade kristendomen nått den nordafrikanska kusten, dvs två, tre generationer efter Kristus.
Frågan är om de hedniska religionerna över huvud taget strävade efter att sprida sig. Det vill säga - man tillbad de gudar som man tyckte var "bra". De som man trodde sig kunna få hjälp av. Som var mäktiga just där man själv levde. Och tyckte nog att det var ganska naturligt att andra folk hade andra gudar. Som var mäktiga på de platser där de levde.

Judendomen var (och är) i högsta grad en religion som baseras på "det utvalda folket". Det vill säga är man inte av det folket så är man utanför. Vilket i sin tur knappast uppmuntrar till spridning.

Medan Kristendomen uttalat skulle spridas. Till en början bland judarna men ganska tidigt kom man överens om att även icke-judar fick vara med i gemenskapen. Vilket ledde till att missionärer började arbeta.

Men som det sägs tidigare i tråden. Det var makthavarna som bestämde vilken religion folket skulle förhålla sig till. Vilket naturligtvis innebär att så länge inte den som satt vid makten var kristen så kunde det inte bli mer än ganska små församlingar. Alltså måste man erbjuda något till den som satt vid makten. Och vad var så det ??? Jag tror inte att kungar och kejsare önskade sig en stark kyrklig organisation som blandade sig in i politiken. Vilket ju blev det praktiska resultatet.

Det är enklare att se vad som lockade kungar till att övergå till Luthers lära. Där fick de ju en konkret fördel. Kyrkan lägger sig inte i politiken och ser till att folket är lydiga mot överheten......

Men vad hade en höving / kung / kejsare för något att vinna på att gå över från hednisk religion till kristendom? (Bortsett från det fallet när en starkare krigsmakt invaderade och som segrare krävde dop. Då var det ju mer frågan om att behålla huvudet.)

Giancarlo
Medlem
Inlägg: 3161
Blev medlem: 9 januari 2006, 01:53
Ort: Lund

Re: Kristendomens utbredning

Inlägg av Giancarlo » 2 januari 2008, 01:43

Markus Holst skrev: Är det någon av er som kan säga mer om när krostendomen exporterades utanför det romerska riket?
Armenien var det första landet som blev officiellt kristet. på 300-talet. Men Armenien var mer eller mindre i vasallställning till Rom då, så man vet ju inte om det räknas.

Giancarlo
Medlem
Inlägg: 3161
Blev medlem: 9 januari 2006, 01:53
Ort: Lund

Inlägg av Giancarlo » 2 januari 2008, 02:03

Donkeyman skrev: Men vad hade en höving / kung / kejsare för något att vinna på att gå över från hednisk religion till kristendom? (Bortsett från det fallet när en starkare krigsmakt invaderade och som segrare krävde dop. Då var det ju mer frågan om att behålla huvudet.)
Tog upp det här i mitt inlägg tidigare. Man kan säga att de nordliga och östra hedniska folken var mer underutvecklade än de som ingick i den romersk-kristna kultursvären. Alltså blev hedna härskare kristna för att de skulle kunna ingå i den här svären och skaffa den teknik samt kunskap som fanns att hämta i det gamla Rom. Med ny teknik och framgångsrik kunskap, kunde de lättare organisera sina länder och skapa en stark makt. Byggteknik, skriftspråk, litteratur, stridsteknik, nya mycket användbara matvaror och matberedningar (jäst bröd, frukter, öl och vin), pengar, metalteknik odlingssätt, arkitektur, krigskunskap, organisation. All den här visheten kom från det kristna sydeuropa till det hedna norden och östern.
Dessutom var nordborna beroende av t.ex salthandel från syd och mellaneuropa.

Introduktionen av romersk kultur är ju t.ex väldigt påfallande i arkeologiska lämningar hos ickeromerska"hednafolk". Man kan bara kolla på lämningarna i Stora Uppåkra utanför Lund och Malmö i Skåne. Hela byn är uppbyggd efter romersk statsplanering, och mängder av artifakter är helt eller delvis inspirerade av romerska förlager. Det romersk-nordiska utbytet var väldigt påtagligt och långvarigt. De urnordiska runorna är även de skapelser efter romersk förlaga. De hedna nordborna, germanerna, slaverna och anglosaxarna kunde dock inte uppgå i det teknologiska utbytet om de inte anslöt sig till religionen i det postromerska kulturområdets rikedom fullt ut, även om processen var långsam och trög. Denna religion råkade vara kristendomen. De nykristna var dessutom rätt villiga att sprida den nya tron på grund av kristendomens missionspåbud. Resultatet blev ett utbyte där hedna nordbor fick lämna sin egen religion i utbyte mot sydländsk teknik och religion.

Den kulturella processen var långsam och tog många år. Men jag tror det är svårt för oss att förstå vilken gemenskap kristenheten utgjorde i europa direkt efter romartiden och långt därefter. Kyrkan var ett signum för acceptans, allians och broderskap mellan länder. När romariket försvunnit, och det inte fanns några större lojaliteter än den till enskilda härskare (som i sydeuropa ofta var av långväga utländsk härkomst under vissa perioder) blev den kristna kyrkan ett sätt att förbinda folk, samt bestäma vem som var vän. De kulturella och teknologiska fördelar som fanns, spreds helst inte till hednafolk och även kyrkan var en av de viktigaste kulturbärarna.
Senast redigerad av 1 Giancarlo, redigerad totalt 4 gånger.

erich lespenhalt
Medlem
Inlägg: 385
Blev medlem: 9 juli 2004, 13:46
Ort: Buren

Inlägg av erich lespenhalt » 2 januari 2008, 03:14

Det tycks ha varit de härskande klasserna som införde kristendomen i sina länder. I en berättelse om en norsk konung berättas om hur trönderna tvingades välja mellan dop och avrättning. Jag minns inte i vilken isländsk berättelse det talas om det. Invånarna i Kiev tvingades göra samma val. Den katolska kyrkan för tusen år sedan var ingalunda primitiv. Den hade samma struktur som idag och samma begränsade byråkrati. Kristendomen erbjöd en paketlösning för både styrande och underlydande.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13480
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Inlägg av Markus Holst » 2 januari 2008, 06:26

den pinkande elefanten skrev:Så långsamt spreds den väl ändå inte? På 100-talet efter Kristi födelse hade kristendomen nått den nordafrikanska kusten, dvs två, tre generationer efter Kristus.
Men nordafrikanska kusten var väl införlivad med romerska riket?

Skriv svar