Pompejus hade för att inte framstå som en hotfull diktator avskrivit sina legioner, vilket snarare var ett smart val vid tillfället. Cato förenade sig med Lucullus som Pompejus motståndare, och även motståndare till Caesar och Crassus. Pompejus var ju ingen medlem av senaten, och senaten var inte pigg på att ge mäktiga militärer för mycket makt. Senaten var därför tveksam till Pompejus planer, inte obstinat omedgörliga. Pompejus utmanövrerade senaten genom att bilda Triumviratet med Crassus och Caesar, och gifta sig med Caesars dotter Julia. Därefter kunde de driva igenom sina agendor i folkförsamlingen.M Corleone skrev:Efter Pompejus segrar i Öster så firade han triumf i Rom år 61 fkr, hans politiska motståndare med Cato och Crassus bildade snabbt ett politiskt block gentemot honom och fick en majoritet i senaten med sig, det ledde till att senaten vägrade ge pompejus veteraner jord och hans organisation av de östliga provinserna vägrade senaten stadfästa. Pompejus tjurade som ett litet barn som inte fick godis istället för att sätta i gång att köpa sitt stöd eller använda sina legioner som påtryckning. Pompejus trodde dock han skulle få Catos stöd genom att gifta sig med hans systedotter men Cato förödmjukade honom ännu en gång genom att neka Roms mäktigaste man detta. Efter att ha blivit förödmjukad av sina politiska motståndare tvingades Pompejus vända sig till Caesar för stöd.
"Tjurade som ett litet barn" låter mer som något taget ur en roman eller TV-serie...
Spartacus hade enligt olika uppgifter från 40 000 till 120 000 man, men det är som sagt alltid osäkra uppgifter. Romarnas första försök att kväsa honom var tydligen 3000 man, vilka besegrades. Sedan skickar romarna konsekvent truppstyrkor av 1 till 2 legioners storlek mot honom, vilket kanske kan säga något om styrkeförhållandena, eftersom det alltså främst gällde ca 6000 legionärer åt gången. De två konsularméerna hade 2 legioner vardera. Crassus sändes i slutändan med 6 - 8 legioner mot honom i syditalien och försökte spärra in Spartacus i Kalabrien. Att Spartacus lyckades bryta sig ut säger väl även det något om Crassus som befälhavare, och att senaten återkallade Pompejus och Lucullus som säkerhetsåtgärd. Och jag får hålla med att Spartakus inte får underskattas, han höll en ovanligt disciplinerad slavarmé sammanhållen under ett långt tågande genom Italien.
Mvh -Dan