Antikens ovanligt stora arméer
-
- Medlem
- Inlägg: 59
- Blev medlem: 29 juli 2006, 00:54
- Ort: Stockholm
Antikens ovanligt stora arméer
Detta kanske är en självbesvarande fråga, men det känns ganska konstigt att "antikens" härar alltid uppges vara betydligt större än de "rimligtvis" borde vara. Beror detta enbart på bristande källor från tiden (antagligen påspätt av nationalromantiska historieskrivare längre fram) eller var det bara helt enkelt så att världens befolkning minskade lagom till medeltiden?
- Djinghis Khan
- Medlem
- Inlägg: 2688
- Blev medlem: 26 april 2003, 21:11
- Ort: Karlstad
Man får nog skylla på överdrivna krönikörer. Nu kunde visserligen vissa stora antika imperier såsom Romarriket och Perserriket kanalisera sina resurser på ett sätt som möjligjorde rekryteringen av hundratusentals soldater, men logistiska begränsningar höll nere antalet soldater som kunde samlas vid ett och samma tillfälle. När den romerska armén var som störst, under 300-talet e. Kr, räknade den stående hären omkring 600 000 man - men dessa var fördelade på ett stort antal arméer stationerade över hela imperiet. Enskilda fältarméer översteg vanligen inte 20 000 man; arméer på 40 000 man eller mer torde varit ovanliga.
Att medeltida arméer var jämförelsevis små är inte så konstigt om vi betänker hur splittrat Europa var politiskt. Befolkningen i Europa under högmedeltiden var betydligt större än vad den hade varit under antiken, men eftersom vi istället för ett enda, stort imperium hade ett myller av självständiga riken och furstendömen, blev deras respektive arméer också mindre. Men större riken såsom Frankrike kunde ställa upp med arméer som var minst lika stora som de romerska om vi ser till antalet stridande i förhållande till befolkningen. I Franktike fanns det redan på 1300-talet omkring 45-50 000 adliga hushåll (av en befolkning på totalt över 20 miljoner), vilket medförde att man i teorin kunde ställa upp med kanske uppemot 100 000 riddare och svenner. Naturligtvis samlades aldrig några sådana styrkor, eftersom logistiska hinder begränsade antalet soldater, speciellt de resurskrävande riddarna.
Att medeltida arméer var jämförelsevis små är inte så konstigt om vi betänker hur splittrat Europa var politiskt. Befolkningen i Europa under högmedeltiden var betydligt större än vad den hade varit under antiken, men eftersom vi istället för ett enda, stort imperium hade ett myller av självständiga riken och furstendömen, blev deras respektive arméer också mindre. Men större riken såsom Frankrike kunde ställa upp med arméer som var minst lika stora som de romerska om vi ser till antalet stridande i förhållande till befolkningen. I Franktike fanns det redan på 1300-talet omkring 45-50 000 adliga hushåll (av en befolkning på totalt över 20 miljoner), vilket medförde att man i teorin kunde ställa upp med kanske uppemot 100 000 riddare och svenner. Naturligtvis samlades aldrig några sådana styrkor, eftersom logistiska hinder begränsade antalet soldater, speciellt de resurskrävande riddarna.
-
- Medlem
- Inlägg: 59
- Blev medlem: 29 juli 2006, 00:54
- Ort: Stockholm
- Djinghis Khan
- Medlem
- Inlägg: 2688
- Blev medlem: 26 april 2003, 21:11
- Ort: Karlstad
Davian skrev:men en jämförelse med 1500/1600-talets europa och dito japan.
jag har läst i flera olika källor att japanska arméer sprang omklring med 80-90 000 soldater i sig.
medan samtidens europeiska var 10-15 000.
kan det här stämma?
Europeiska arméer från den här tiden kunde mycket väl innehålla sammanlagt 100 000 man eller mer, men det vanliga var att enskilda arméer uppgick till runt 20 000 stridande för tiden kring 30-åriga kriget.
När det gäller Japan (och i allra högsta grad Kina) bör du ta mycket av deras historieskrivning med en nypa salt. I det stora hela har japansk historieskrivning ännu inte genomgått en källkritisk, vetenskaplig granskning, och blir därför ganska suspekt. Japan må vara ett hypermodernt industriland med världen mest välutbildade befolkning, men en nutida japansk historiker som på allvar vill granska skeenden i sitt lands historia med vetenskapliga metoder får det inte lätt kan jag säga...