En stor armé jagar en fientlig här som plundrar och bränner landsbygden där den passerar, den förföljande armén har inget annat val än att söka strid eftersom det är djupt kränkande för soldaterna att se sin och bundsförvanternas landsbygd skövlas, nu ska fienden krossas och man medför stora mängder bojor och kedjor för att kunna sälja alla fångar man kommer att ta som slavar.
Den jagade arméns hittills framgångsrike befälhavare som vet att han inte har råd med förluster eftersom han inte kan ersätta dessa så lätt, fortsätter söderut och undviker skickligt ett stort fältslag. Samtidigt ser han till att provocera fienden så mycket han kan genom sin systematiska förstörelse och arroganta uppträdande.
Hoppet om att få till ett avgörande stiger hos förföljarna och många frivilliga ansluter sig till hären. En dimmig morgon siktar man fiendelägret som ligger vid foten av en rad höga kullar, lägret omges av en stor sjö på ena sidan och den andra sidan täcks av höga kullar på den andra, här har fienden slagit läger dagen innan – Angriparna marscherar nu fram i ett fåtal kolonner mot den fångade fienden - Avgörandet har kommit.
Vad angriparna inte vet är att av den jagade härens styrka befinner sig inte hela styrkan i lägret, större delen har under natten smugit sig av och grupperat sig parallellt med kullarna (röda pilar), alltså på motsatt sida av kullarna där angriparna (blåa pilar) rycker fram på andra sidan med sjöstranden på sin högra sida - Fällan har slagit igen...
- Karta.gif (39.84 KiB) Visad 1301 gånger
Vilket slag är detta och mellan vilka?
Hannibal hade manövrerat skickligt både militärt och diplomatiskt sedan han passerat Alperna och trängt in i Gallia Cisalpina, låglandet som vi idag kallar för Norra Italien, men han hade ännu inte uppnått ryktet som omöjlig att besegra bland romarna. Den romerska hären som sändes mot honom leddes av Konsuln Flaminius, men Hannibal trängde sig skickligt förbi honom och fortsatte sitt härjningståg söderut. 
Hannibals trupper blev nu också välförsedda med romerska vapen och utrustning för lång tid framåt.