Quiz: Forntiden & Antiken

cats · Inlägg av **cats** » 11 juli 2007, 17:48

Ja slaget vid Drepana eller Drapanum. Den romerska befälhavaren var Publius Claudius Pulcher, som fick skulden för misslyckandet eftersom man menade att han hade förargat gudarna genom att slänga de heliga hönsen i havet med motiveringen att om "de inte ville äta, så skulle de få dricka."
Hans syster förargade dessutom Romarna genom att önska att hennes bror skulle ha förlorat ytterligare slag för att bli av med flera fattiga medborgare när henne vagn i staden hindrades i sin framfart av folkmassan.
Båda hamnade inför rätta.
Men som taktik att inta Drepna var det inte dumt, bara vågat, vilket kartan visar. Hade inte den Khartagiska flottan hunnit ut, hade planen antagligen lyckats. Kanske om Pulcher inte hade alls befattat sig med hönorna utan bara anfallit, så hade han kunnat vinna striden och sluppit rykte som arrogant surkart.
Vem vet.
I alla fall har paulderfinne frågan nu

paulderfinne · Inlägg av **paulderfinne** » 12 juli 2007, 09:57

cats skrev: Kanske om Pulcher inte hade alls befattat sig med hönorna utan bara anfallit, så hade han kunnat vinna striden

Jag tycker ändå att Gudarna hade rätt. Vilket slöseri att kasta hönsen i sjön i stället för att äta upp dem. Sånt måste straffas

Nu till fredligare tankegångar. Jag söker en grek med djupgående tankegångar. Tex. kom han på att båda vinklarna i teckningen nedan är räta. Naturligtvis inte bara dessa två utan allihop som är bildade på samma sätt,

Sen lär han också ha sagt: .Ἄριστον μὲν ὑδωρ vilket ju kan sägas vara rätt banalt. Men det var ändå grundlagen till hans filosofi..

Redan Platon och Aristoteles såg upp mot denna tankens mästare!

cats · Inlägg av **cats** » 12 juli 2007, 13:25

Arkimedes?

paulderfinne · Inlägg av **paulderfinne** » 12 juli 2007, 13:39

Arkimedes var säkerligen en stor man. Kanske världens första äkta fysiker. Den enkla sanningen bakom vinklarna i halvcirkeln var för honom säkerligen en trivialität, är han ju också född ett par århundrade efter min sökta man.

Också är Arkimedes mera känd för att babbla om cirklar som inte ska rubbas än om vatten som grundlag för allting i världen.

Tips: Han är född i Μιλήσιος i Mindre Asien och är den första av de sju visa.

G:son · Inlägg av **G:son** » 12 juli 2007, 13:45

Kan det vara Pythagoras?

paulderfinne · Inlägg av **paulderfinne** » 12 juli 2007, 14:11

Ja, också den gamla goda Pytagoras var en klok gubbe. Beviset till hans stora ekvation :

a² + b² = c²

skulle utan min tänkares prestation inte ha varit möjlig. Men denne hade redan passerat de 50 när Pytte föddes.

Ostrobothnia · Inlägg av **Ostrobothnia** » 13 juli 2007, 17:37

Kan ju slänga ur mig ett namn jag oxå: - Sokrates

Kreuz · Inlägg av **Kreuz** » 14 juli 2007, 02:48

Den förste jag kommer att tänka på när de sju vise kommer på tal är Solon. Men han kan det inte gärna vara då han ju hörde hemma i Athen och inte i mindre asien. Efter att ljudat mig fram till Miletos respektive "Ariston men hydor" vilket verkar betyda "Bäst är vatten" så vågar jag slå till med Thales från Miletos.

paulderfinne · Inlägg av **paulderfinne** » 14 juli 2007, 07:13

Min goda österbottniska landsman tippade på den stora filosofen Sokrates. Men han var athenare och ett par hundra år yngre än Thales från Milet. Just det, Kreuz från Kärralund hade rätt. Solon var ju också en bra tanke, men inte bara att han var från Athen, han var mera en författare än matematiker.

Här i Tyskland talar man om "Thaleskreis" när man konstruerar räta vinklar. Därför kom jag på frågan

Kreuz, det är ditt kors.. äh din fråga!

Kreuz · Inlägg av **Kreuz** » 15 juli 2007, 23:52

Ja alla har vi vårt kors att bära och mitt har uppenbarligen tagit lite längre tid än vanligt. Får skylla på regnet som helt plötsligt hade fräckheten att sluta.

Väder och därtill hörande himmel gav mig emellertid också inspiration till nästa fråga:
Vilken färg hade himlen i det antika Grekland? (alltså klar himmel, inga ändlösa regnskyar där inte)

Bonus: Vilka färger hade havet?

paulderfinne · Inlägg av **paulderfinne** » 16 juli 2007, 13:38

Varför i all sin dag skulle himmelen över det antika Grekland haft en annan färg än den har idag?

De fysikaliska lagarna om ljusets spridning gällde väl då som nu. Kyanos heter blått på grekiska, så kanske är det det Du söker?

Å andra sidan har jag nångång läst att Homer kallade havet för "vinfärgat", så kanske hade den gossen också nån känning för himlafärgen, vad vet jag...

Kreuz · Inlägg av **Kreuz** » 17 juli 2007, 00:11

Paulderfinne har naturligtvis rätt i att himlen såg likadan ut i det antika grekland som idag. Frågan skulle alltså i mer rättvisa ordalag lytt "Hur beskrevs himlens färg i det antika grekland?" men jag föll för frestelsen att välja en lite mer drastisk formulering. Rätt svar är alltså inte "kyanos" och det av en ganska intressant anledning.

Engan · Inlägg av **Engan** » 17 juli 2007, 01:29

Bronsfärgad. Över huvud taget var väl den gamla grekiskan fattigare på distinkta färgord (regnbågen beskrivs som havande tre färger, purpur, gröngult och rött), och de använde samma färgord om saker som vi skulle betrakta som väldigt olika färgade. T.ex. som att både havet och fåren är vinfärgade, och att blod, honung och tårar alla beskrivs som "chloros" dvs. bokstavligt tolkat grönt eller gröngult. Förmodligen menade de inte exakt samma sak med begreppet färg som vi gjorde, kanske hade orden som vi numera tolkar som strikta färgord egentligen en vidare betydelse som räknade in saker som textur, glans, konsistens, fuktighet, etc..

Andra har framlagt teorier om att de gamla grekerna kanske ännu inte fullt utvecklat analys och begrepp för trikromatiskt seende (som ju dessutom är något som tillkommit relativt sent i primaternas evolutionsprocess). Om man sätter färgerna i enlighet med att man inte skiljer på de blå tapparna och de röda som två olika "axlar i färgrymden" utan "sammansmälter" dem till en enda axel får man ett reducerat spektrum som påminner om det som de gamla grekerna verkar ha haft.

Bara för att man har den fysiska möjligheten (fungerande trikromatiska tappar) att se alla de färger vi talar om nu för tiden betyder det inte att man faktiskt kan uppleva dem. Ens hjärna behöver också vara rätt "programmerad" för tolkningsuppgiften, och om ens modersmål (som man "tänker" på) inte skiljer på två färger som distinkta är det också svårt att uppleva dem som distinkta. Flera andra äldre språk är också fattiga på färgord, vilket eventuellt kan tolkas som att det är först under de senaste millenierna som vi utvecklat vår tolkningsapparat till nuvarande status.

Men kort svar: brons.

Engan · Inlägg av **Engan** » 17 juli 2007, 01:43

Annat lustigt faktum: det finns ett litet antal människor (alla är kvinnor och de flesta man hittills upptäckt bor i storbritannien) som har fysisk möjlighet till tetrakromatiskt seende. Dvs. de har en extra typ av tappar som vi andra inte har, med känslighet för en våglängd som ligger mitt emellan rött och grönt. Grovt uttryckt ser vi andra i rött, grönt och blått, tetrakromatkvinnorna ser i rött, grönt, gult och blått.

Undersökningar har visat att de inte (än) har några direkt "egna" färgord (för att få det skulle de förmodligen behöva ha en egen kultur av endast tetrakromater som fick utveckla ett eget språk i isolation) men att de flesta är mycket bättre än genomsnittet på att skilja på subtila nyansskillnader mellan färger.

Spännande tanke inför framtiden: kommer framtidens genmanipulerade människor (o ja, den dagen kommer) att nöja sig med trikromatiskt seende? Personligen tycker jag det vore ganska coolt att ha en extra typ av "röd" syncell där känslighetstoppen var skiftad en bit ner mot det infraröda.. hej Predator.

Eller kanske en blå skiftad uppåt, så man kan se de extra färgerna på blommorna som bin och fåglar ser?

paulderfinne · Inlägg av **paulderfinne** » 17 juli 2007, 09:50

Det var en riktigt interessant redogörelse. Också ur språkhistorisk synpunkt. Vi borde väl öppna en egen tråd där.