Folkungar

Diskussioner kring händelser under medeltiden. Värd: B Hellqvist
Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1400
Blev medlem: 19 september 2002, 01:38
Ort: Phnom Penh
Kontakt:

Inlägg av Dan Koehl » 26 januari 2004, 20:07

I vilket fall som helst spelar det inte sa stor roll egentligen.

Alla vet vi att hertig Folke var folkunge, ibland ansedd som deras ledare. Uppenbarligen dog flera av hans gelikar.

Och att Sverker var kung, och ingen Folkunge. Simple as that.

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1400
Blev medlem: 19 september 2002, 01:38
Ort: Phnom Penh
Kontakt:

Inlägg av Dan Koehl » 23 februari 2006, 20:29

Dan Koehl skrev:I vilket fall som helst spelar det inte sa stor roll egentligen.
Alla vet vi att hertig Folke var folkunge, ibland ansedd som deras ledare. Uppenbarligen dog flera av hans gelikar.
Och att Sverker var kung, och ingen Folkunge. Simple as that.
Men riktigt sa enkelt bör man ju heller inte göra det.

Kalla in Folkunga rote
ur gömmor och ur snar
från huvudlösa hjältar
kanske vi svar på fragor får

Med pukor och trumpeter,
med springare och lans,
låt oss inleda turnering
nr II med glans!

Användarvisningsbild
Widsith
Medlem
Inlägg: 1376
Blev medlem: 18 juli 2003, 14:26
Ort: Uddevalla

Inlägg av Widsith » 23 februari 2006, 22:05

Ojoj Dan, jag stapplar och stammar ju redan efter denna storslagna Chanson de Geste! Bravo!

Låt oss se på vad vi vet:
Vad vi vet är att Vidhemsprästens tillägg till Västgötalagen d.ä. gjordes 1325. Tillägget utgjordes av bl a Konungalängden, där vi hittar omnämnande av folkungar.
Sexstanði war Swrkir konongær, sniællær man oc goðþær ðrængær: røndes sinu riki wæl. Æn folkongær toko liff aff hanum. Hans sialfs maghær gørðhe hanum þæt i Gyæstilren. Oc i Alwastrum liggær han. Oc ær hans e giættit at goðþo.
Vi kan göra tankekullerbyttan att denna längd är äldre än 1325, och att Vidhemsprästen helt enkelt bundit ihop den med Västgötalagen. Vi skulle kunna anta, att kungalängden därmed möjligen skulle kunna vara så gammal, att den skildrar samtida händelser. Men det är en väldigt lång rad av kansken.
Christer har berättat om detta i tråden/strängen om Västgötalagen
viewtopic.php?p=282852#282852

Det finns alltså inget som stödjer att man gör Vidhemsprästens tillägg till en källa samtida med slaget. Kungalängden är inte en tillförlitlig källa för den som vill hävda att folkungar fanns vid tiden för slaget.

Vad som kronologiskt kommer slaget närmast är istället en anteckning i Dansk-Svenska Annaler 916-1263. Dominikanermunkar i det danska Lund börjar plita ned sina iakttagelser av omvärlden allra senast 1254, vilket man vet då handskriften sänds med de munkar som grundar dominikanerklostret i Sigtuna, och från 1255 skildrar annalerna inget annat än svenska förhållanden. Däremot plitar man gärna ned vid sidan av de tidigare danska anteckningarna det som hänt före 1255, och vid 1210 finns det tidigaste omnämnandet av Gestilren:
1210. Bellum Gestilren 15. Kal. August, ubi occubuerunt Suercherus rex et Fulco dux.
Denna anteckning återkommer i senare årböcker med växande tillägg:
I Skänningeannalerna, eller Ängsötexten, eller Sigtunaannalerna som de också kallas, då det just var Sigtunas dominikanermunkar som började skriva ned dessa, tillkommer tillägget att många nobla personer stupade tillsammans med Folke. Fortfarande inget om några folkungar. Annalerna omfattar åren 1208-1288.
1210 ...Bellum fuit in Gestylsren vbj occubuit Swerkerus rex et Fulko dux et multi alij.nobiles. Eodem anno coronatus est rex Ericus secundus undecimo kalendas decembris et duxit Rykyzo sororem regis Dacie in vxorem.
Nu finns det dock ett problem med Skänningeannalerna, och det är dess många skrivfel. Dessa saknas dock i en senare tillkommen krönika (Skänningeannalerna anses vara skrivna omkring år 1300) som Skänningeannalerna uppvisar många likheter med, Ex Chronica Regni Gothorum av Ericus Olai, och man antar därför att Olai inte skrivit av Skänningeannalerna, utan att båda haft en gemensam förlaga.

Ericus Olais krönika:
Anno autem Domini MCCX bellum fuit in Gestilreen, vbi occisus est rex Suercherus et dux Fulko cum multis aliis, cessitque victoria Suecis. Nam rex Suercherus occidit filios regis Kanuti, filii sancti Erici, in Eliaaars, solo Erico euadente et Noruegiam fugiente, vnde Vplandenses contra eum graui liuore succensi sunt.
.Anno Domini MCCX coronatus est Ericus filius Kanuti, filii sancti Erici, qui fugerat a facie Suercheri dum fratres eius occideret...obiit autem in Visinxø.
Stor likhet med Skänningeannalerna uppvisar Chronica Visbycensis (815-1444):
Anno Domini Mccx. fuit bellum xv kalendas augusti in Gielsteren, vbi occisi sunt Swercherus rex et Fulco dux et multi nobiles. Eodem anno coronatus est secundus Ericus rex Swecie, et duxit vxorem Rygizam sororem regis Danorum.
Vad man kanske först lägger märke till är att de äldre årböckerna, likväl som de senare avskrivningarna av dessa, inte nämner något om några folkungar. Det är först i Annales 1160-1336 (Uppsala-annalerna) som tillägget kommer: "...et multi de fulcungis." vilket senare går igen i avskrivningarna av denna årsbok. En egen "folkungaskola" skapas med tiden, där man t.ex. i Gråbrödraannalerna skriver: "....et nobiles de folcongis".


och så slutligen, i Annaes Dano-Svecani:
Bellatum est rursum in Gyllstenreen ubi rex Suercherus, dictus Hack, Caroli regis filius, occubuit et Folcho dux, alii quoque multi uiri Nobiles Folkungis, cessitque uictoria Sueuis
där vi kan se, hur tilläggen ackumulerats allteftersom texten kopieras av alltfler skrivare, här har också tillkommit uppgiften att segern gått till "Sueuis", hur nu detta skall tolkas är ämne för en annan tråd...

Vid en jämförelse av årböckerna är det uppenbart att notiserna skrivits efter mall, en mall som varit befintlig vid årbokens tillkomst. Som bekant kommer tillägget "...et multi de fulcungis" i en årbok färdigställd 1336, vilket senare kopieras av de skrivare som har tillgång till boken. I Skänningeannalerna, färdigställd 1288, finns en ursprungligare form, vilket också i sig är ett tillägg. Här finns också en mycket tydlig markering av tillägget: "...et multi alij.nobiles."

Meningen har först avslutats efter "alij" och sedan har ett "nobiles" lagts till. Tillägget finns senare i Visbyannalerna utan extra punkt. Ser vi sedan på Ericus Olais krönika, visserligen tillkommen senare, men trognare sitt original, och baserad på samma förlaga som Skänningeannalerna, så har vi där förlagans version utan tillägg:
"...et dux Fulko cum multis aliis"
Inga ädlingar, inga folkungar, utan bara en mängd andra...
Och i Dansk-Svensk Årbok som man tror är färdigställd 1263 sägs som bekant ingenting om en mängd andra fallna.

Går vi till källorna och placerar dessa först efter förmodad tillkomst, och sedan efter förmodad tradering, finner vi att det i båda fall framvisas en tillväxande tradition kring slaget, där Folke får sällskap av först många allierade, sedan många allierade ädlingar, och så småningom av många allierade ädlingar, som är folkungar.

Så skönt att få citera sig själv.....

Edit: förhoppningsvis tillsnyggat inlägg

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1400
Blev medlem: 19 september 2002, 01:38
Ort: Phnom Penh
Kontakt:

Inlägg av Dan Koehl » 4 mars 2006, 15:36

Bra analys! Jag ser här en viss framtida risk att traden kan komma att blanda ihop folkungar och folkungaätten. Eftersom inget är 100% skall man inte utesluta spekulationer i nagot gemensamt i begreppen, men ända flagga tydligt för vad och vilket man menar.

Sa länge man avser folkungaätten, sa tycker jag det är bättre att försöka diskutera just den där. Bara för att "halla traden" här sas.

Källorna är ju däremot inte sa tydliga. Förvirrande är ocksa de som nämner folcungis nobilis, vilket jag tolkat som en aristokrati, ädlingar, möjligen en släkt, under alla förhallanden en grupp.

Folkunga rote däremot, som nämns i Eriksrönikan, är de samma som folcungis nobilis?

De rote som förekommer i svensk medeltid, har jag förstatt har uteslutande en geografisk anknytning, en indelning av soldater inom ett specificerat omrade. Kan folkunga rote verkligen kopplas till folcungis nobilis?

Eriksrönikan nämner, om jag minns rätt i samma andetag "Folkunga ätt". Här tycker jag det är tydligare fragan om en besläktad grupp, än personer som kommer fran samma geografiska omrade. Rote och ätt tycker jag inte kan likställas.

Finns tidigare källor?

Användarvisningsbild
Widsith
Medlem
Inlägg: 1376
Blev medlem: 18 juli 2003, 14:26
Ort: Uddevalla

Inlägg av Widsith » 4 mars 2006, 17:42

Erikskrönikan är såvitt jag vet från ca 1335 liksom Uppsala-annalerna. Vidhemsprästens "tillägg" i form av kommenterad kungalängd görs 1325.

Vi kan alltså säga att före 1325 finns det inget omnämnande i källorna av varken folkungar, folkungarote eller folkungaätt.

Vidhemsprästen var först, med
Æn folkongær toko liff aff hanum. Hans sialfs maghær gørðhe hanum þæt i Gyæstilren.
vilket inte utgör något "bevis" för att folkungar är något som är etablerat som parti, rote eller ätt redan 1210. Senare tillkomna källor som Erikskrönikan m.fl. kan naturligtvis göra sina egna fantasifulla tolkningar att en "folkunga rote" eller "folkungaädlingar" skulle existerat år 1210, men med bakgrund mot att ordet folkunge i källorna från att ha varit icke-existerande plötsligt poppar upp med åtföljande allt vidare utbroderier kring ordet i olika avskrifter så kan vi inte betrakta vare sig Vidhemsprästen eller Erikskrönikan som tillförlitliga källor.

Skriv svar