Vi är några entusiaster som håller på att bygga ett skiftesverkshus i 1100-talsmodell. Då man inte vet särskilt mycket om träbyggnader från just 1100-talet så får man hämta inspiration både från 1000-talet och senare, 1200-talet och försöka att få ihop det. Vi har gjord avkall på hushöjden. Huset har tillräckligt högt i tak för att passa en 2000-tals människa. (de rekonstruktioner jag har sett har haft en mycket låg takhöjd.) Vi har även byggt huset upp från marken för att skydda mot röta samt för att det ska bli flyttbart. (inte heller särskilt tidsenligt då de flesta hus har haft jordgolv. Dock tyder en del fynd på att man har satt in en ram och byggt trägolv i hus som tidigare har haft jordgolv.)
Nåväl, en fråga ang. dekorationer.
Det finns vissa belägg för att man snidade ut dekorationer i hörnstoplar och dörrbjälke. Vet någon om det finns belägg för att man faktiskt färglade, målade dessa? Jag tänker på de färgfragment man har hittat på runstenar o.s.v. Tror ni att man även använde färg för att måla på trä?
En annan fråga: vad behandlade man huset med som rötskydd etc.? Tjära? Var det obehandlat?
Jag har kollat åtskilliga källor, men eftersom man inte har hittat några bra fynd så har man heller inte någon stor vetskap. Är det någon av er som har hört eller läst något?
Husbygge 1100-tal.
Röta, mögel mm. Hade man verkligen problem med det?
Mögel och alger finns luften. Om de finner "goda" ställen att växa på så gör de det. Speciellt där det är fuktigt. Ju fuktigare desto mer påväxt.
Dessa 1100-tals hus saknade väl skorsten, plus väggarnade var väl inte direkt täta. Det borde ge bra luftning och röken som genomträngde hela huset borde väl ge en sotig yta på väggar och tak. Därför tror jag att de inte hade så stort problem med det.
Det är vad jag tror.
//Widen
Mögel och alger finns luften. Om de finner "goda" ställen att växa på så gör de det. Speciellt där det är fuktigt. Ju fuktigare desto mer påväxt.
Dessa 1100-tals hus saknade väl skorsten, plus väggarnade var väl inte direkt täta. Det borde ge bra luftning och röken som genomträngde hela huset borde väl ge en sotig yta på väggar och tak. Därför tror jag att de inte hade så stort problem med det.
Det är vad jag tror.
//Widen
Jag vet inte så mycket om 1100-tals hus men ett problem som ofta kommer upp då repliker av vikingahus ska byggas är just fukt och rök.
Vad gäller fukt och mögel/röta tror jag inte heller att det är ett problem inne i huset så mycket som i bottenlagret. D.v.s de delar av huset som har kontakt med marken och kanske är det det Qristin menar snarare än mögel på takbjälkar?
Men hur var det då med det problemet? För det första tror inte jag det var ett problem, förmodligen håller huset ändå åtminstone en generation och när det börjar bli illa bygde man nog bara ett nytt hus. Menar för den skull inte att det nya huset bygdes på samma plats vilket det givetvis inte gjorde om man ser till arkeologiska fynd. Men ättlingarna bygde egna gårdar borta från fädernäshuset (tror jag) så fungerar det ju än idag.
På platser där man uppenbarligen skulle få problem med fukt lade man ut sten efter husets konstruktion, en slags grund. Om denna låg övermarken eller om det bildade en sorts dränerande stenkista runt ytterväggarna vet jag inte.
Det andra problemet som ofta kommer upp är röken, var gör man av den? Ska man använda huset till aktiviteter med mindre inbitna fantaster än oss reenactment dårar som till skillnad från oss inte uppskattar svidande ögon och rökluktande kläder brukar det lösas med en rökhuv av plåt som leder ut röken till vindögat. Detta stör mig nåt så fruktansvärt!!! Vad är det som säger att vikingar fann sig i röken inomhus? De kan ha haft rökhuvar i trä som ruttnat bort och de kan ha haft lösningar på taket som skapade ett baksug och effektiviserade rökavledningen.
Det senare är något jag brukar föreslå men ingen verkar köpa det. Men jag brukar jämföra med moderna skorstenar och allra helst dassventilation. Ett rör med ett litet tak som förhindrar att det regnar in i dasset samtidigt som det skapar ett baksug som ökar ventilationen. Varför kan inte vikingarna ha haft ett litet tak över vindögat?
Hursomhelst tror jag vikingarna hade en bättre lösning på rökavledningen än vad vi ger dem credit för!
Vad gäller 1000-tal kanske det finns bilder?
/Björn
Vad gäller fukt och mögel/röta tror jag inte heller att det är ett problem inne i huset så mycket som i bottenlagret. D.v.s de delar av huset som har kontakt med marken och kanske är det det Qristin menar snarare än mögel på takbjälkar?
Men hur var det då med det problemet? För det första tror inte jag det var ett problem, förmodligen håller huset ändå åtminstone en generation och när det börjar bli illa bygde man nog bara ett nytt hus. Menar för den skull inte att det nya huset bygdes på samma plats vilket det givetvis inte gjorde om man ser till arkeologiska fynd. Men ättlingarna bygde egna gårdar borta från fädernäshuset (tror jag) så fungerar det ju än idag.
På platser där man uppenbarligen skulle få problem med fukt lade man ut sten efter husets konstruktion, en slags grund. Om denna låg övermarken eller om det bildade en sorts dränerande stenkista runt ytterväggarna vet jag inte.
Det andra problemet som ofta kommer upp är röken, var gör man av den? Ska man använda huset till aktiviteter med mindre inbitna fantaster än oss reenactment dårar som till skillnad från oss inte uppskattar svidande ögon och rökluktande kläder brukar det lösas med en rökhuv av plåt som leder ut röken till vindögat. Detta stör mig nåt så fruktansvärt!!! Vad är det som säger att vikingar fann sig i röken inomhus? De kan ha haft rökhuvar i trä som ruttnat bort och de kan ha haft lösningar på taket som skapade ett baksug och effektiviserade rökavledningen.
Det senare är något jag brukar föreslå men ingen verkar köpa det. Men jag brukar jämföra med moderna skorstenar och allra helst dassventilation. Ett rör med ett litet tak som förhindrar att det regnar in i dasset samtidigt som det skapar ett baksug som ökar ventilationen. Varför kan inte vikingarna ha haft ett litet tak över vindögat?
Hursomhelst tror jag vikingarna hade en bättre lösning på rökavledningen än vad vi ger dem credit för!
Vad gäller 1000-tal kanske det finns bilder?
/Björn
Qristin, det låter inte som att ni avser göra ett grophus med väggar en bit upp från marken osv? Avser ni använda er av vasstak som går ända ner till marken och skyddar fasad och hus mot regn?
Jag önskar jag kom på var jag läste en ganska grundlig redogörelse för ugträvningen av ett mindre hus (ej heller grophus?) som stod intill Angarnssjön i Vallentuna, den hade kanske varit relevant att kika in på. Minns heller inte just nu vilka mynt man funnit i husgrunden, men jag har för mig huset daterades till strax efter år 1000.
Jag önskar jag kom på var jag läste en ganska grundlig redogörelse för ugträvningen av ett mindre hus (ej heller grophus?) som stod intill Angarnssjön i Vallentuna, den hade kanske varit relevant att kika in på. Minns heller inte just nu vilka mynt man funnit i husgrunden, men jag har för mig huset daterades till strax efter år 1000.
Nej, inget grophus. Vi kommer i stället bygga huset på höjden för att få upp det från väta. Vi kommer att anlägga torvtak. Ang. Fukt så kommer den att komma framförallt med vintern-våren. På riktiga 1100-talshus var det nog ingen fara eftersom man ständigt underhöll dem ch eldade. Det är svårare att ha den skötseln på ett hobbyhus.Dan Koehl skrev:Qristin, det låter inte som att ni avser göra ett grophus med väggar en bit upp från marken osv? Avser ni använda er av vasstak som går ända ner till marken och skyddar fasad och hus mot regn?
Ang. rök. Så länge det är kallare ute än inne är det ingen fara med röken. Den kommer att leta sig ut genom gavelluckorna. Det är svårare på sommaren. Det fanns kanske en annan anledning än enbart säkerhet som gjorde att man under 1100-t(?) började att skilja på boende och matlagning.
- Bilagor
-
- Fotograf: Maria Markenroth
- hela.JPG (132.43 KiB) Visad 1638 gånger
Aha!! jag förstår.Qristin skrev:Ang. rök. Så länge det är kallare ute än inne är det ingen fara med röken. Den kommer att leta sig ut genom gavelluckorna. Det är svårare på sommaren. Det fanns kanske en annan anledning än enbart säkerhet som gjorde att man under 1100-t(?) började att skilja på boende och matlagning.
/B
Efter att ha sett bilden på strängen viewtopic.php?t=8789&highlight= och funderat mera (och jag vet att du delvis förklarat varför) måste jag fråga varför ni valde att inte låta taket skydda byggnaden ända ner till marken?
Frånsett stenbyggnader, och efter 1300-talet murade byggnader i tegel förstår jag inte varför man under 110-talet vill exponera en trävägg för vind och väder, samt få garanterat takdropp och andra problem.
Har ni övervägt att utnyttja stommen, men att under vintern slå vass och nästa vår lägga ett vasstak som går ner till mark?
Detta kan ju göras om om ni flyttar kåken?
Frånsett stenbyggnader, och efter 1300-talet murade byggnader i tegel förstår jag inte varför man under 110-talet vill exponera en trävägg för vind och väder, samt få garanterat takdropp och andra problem.
Har ni övervägt att utnyttja stommen, men att under vintern slå vass och nästa vår lägga ett vasstak som går ner till mark?
Detta kan ju göras om om ni flyttar kåken?
Jag har sett det på rekonstruktioner av lador, men inte på bostadshus, förrutom "grophusen".Dan Koehl skrev:Efter att ha sett bilden på strängen viewtopic.php?t=8789&highlight= och funderat mera (och jag vet att du delvis förklarat varför) måste jag fråga varför ni valde att inte låta taket skydda byggnaden ända ner till marken?
Då man inte tror att det var så vanligt med bra vass i trakten, (Småländska inlandet), så valde vi att använda torv till taket. Torven kräver en minsta takvinkel på 110 grader, så det skulle vara besvärligt att bygga taket ända ner till marken. Dessutom kommer vårt hus att bli väldigt högt, då vi även kommer att ha ett sovloft. På Öland (Eketorp) har man satt torv på deras 1100-tals bostadshusrekonstruktion, men vasstak på ladorna.
Taket går ju givetvis en bit utanför väggarna så att de inte blir helt exponerade.
Troligt var nog också att man lät en bit (en sträng eller halva) taket fortsätta ned till marken och att man använde utrymmet därunder som utrymme för bak(innan kokhusen?), förvaring av torr vet, verktyg etc.
Det kommer dock inte vi att göra, även om det vore coolt.
Nej, men vi kanske ska göra det:-)Har ni övervägt att utnyttja stommen, men att under vintern slå vass och nästa vår lägga ett vasstak som går ner till mark?
Tack för bra synpunkter.