Det tysk romerska heliga riket

Örjan · Inlägg av **Örjan** » 2 juli 2003, 15:44

1803 Blev även Lantgreven av Hessen-Kassel upphöjd till kurfurste som en kompensation för förlorade landområden till Frankrike. Hessen-Kassel förblev sedan ett kurfurstendöme tills det blev erövrat av Preussen 1866.

Gregorius · Inlägg av **Gregorius** » 3 juli 2003, 01:06

Det heliga tysk-romerska riket upplöstes slutgiltigt av Napoleon år 1806. Det tysk-romerska kejsarna, som var av ätten Habsburg, fortsatte dock att vara kejsare av Österrike ända fram till första världskriget.

CJBackfire · Inlägg av **CJBackfire** » 3 juli 2003, 01:08

Det har tyvärr redan sagts.
Välkommen till forumet ändå

Mathias Forsberg · Inlägg av **Mathias Forsberg** » 3 juli 2003, 01:30

tyskaorden skrev: De sju besatt också poster vid det kejserliga hovet så var de tre ärkebiskoparna ärkekansler för vardera ett av kejsarens tre kungadömen: Tyskland, Italien och Burgund. Pfalzgreven var kejsarens hovmästare, hertigen av Sachsen var kejsarens marsk, markgreven av Brandenburg var hans kammarherre och kungen av Böhmen var kejsarens munskänk.

Intressant. Fanns det verkligen en tysk kungatitel? Jag hade också fått intrycket av att Burgund endast var ett hertigdöme som sedan ärvdes av Habsburg 1477? Liksom att titeln "kung av Italien" också var direkt kopplad till Habsburgs österrikiska gren snarare än till kejsarposten (liksom Böhmne, och senare Sardinien & de båda Sicilien)?

Dessutom har jag bestämt för mig att Brandenburg ingick bland elektorerna?

Detta är bara vad själv har ur minnet, och det förekommer mycket förvirrad och osammanstämmig information på detta inom svensk historia mycket negligerade område. Har du mer detaljerad info skulle jag uppskatta detta.

/Forsberg

Örjan · Inlägg av **Örjan** » 3 juli 2003, 01:57

Mathias Forsberg skrev:
tyskaorden skrev: De sju besatt också poster vid det kejserliga hovet så var de tre ärkebiskoparna ärkekansler för vardera ett av kejsarens tre kungadömen: Tyskland, Italien och Burgund. Pfalzgreven var kejsarens hovmästare, hertigen av Sachsen var kejsarens marsk, markgreven av Brandenburg var hans kammarherre och kungen av Böhmen var kejsarens munskänk.
Intressant. Fanns det verkligen en tysk kungatitel? Jag hade också fått intrycket av att Burgund endast var ett hertigdöme som sedan ärvdes av Habsburg 1477? Liksom att titeln "kung av Italien" också var direkt kopplad till Habsburgs österrikiska gren snarare än till kejsarposten (liksom Böhmne, och senare Sardinien & de båda Sicilien)?

Tyskland var ett kungadöme där kungen valdes av kurfurstarna. För att sedan bli kejsare var de tyska kungarna tvungna att bli krönta av påven. Men det var inte alla kungar som lyckades bli kejsare. Någongång slutade man ställa kravet att kejsaren måste krönas av påven, jag vet dock inte när detta skedde. I den tyska regentlängd jag har framför mig ser jag att de tyska kungarna var alltid kejsare från och med 1442.

Dessutom har jag bestämt för mig att Brandenburg ingick bland elektorerna?

Om du läser ditt citat av Tyska orden noggrant ser du att han nämner Brandenburg.

CJBackfire · Inlägg av **CJBackfire** » 3 juli 2003, 01:59

Om jag inte är helt fel så ville kesjare barbarossa göra ett nytt romar rike och attackerade därför bla påven för att ta över italienska halvön.

Örjan · Inlägg av **Örjan** » 3 juli 2003, 02:02

CJBackfire skrev:Om jag inte är helt fel så ville kesjare barbarossa göra ett nytt romar rike och attackerade därför bla påven för att ta över italienska halvön.

Nästan alla kejsare drömde om att återupprätta Romarriket. Det var ju därför som det kallades för det "heliga romerska riket".

CJBackfire · Inlägg av **CJBackfire** » 3 juli 2003, 02:11

jo men denna snubbe attackerade påven!

Med resultat att han blev excommuniserad.

Örjan · Inlägg av **Örjan** » 3 juli 2003, 02:17

CJBackfire skrev:jo men denna snubbe attackerade påven!
Med resultat att han blev excommuniserad.

Återigen något som flera tyskromerska kejsare har försökt göra, samma sak gäller med bannlysningen.