Det tysk romerska heliga riket
- CJBackfire
- Medlem
- Inlägg: 995
- Blev medlem: 2 oktober 2002, 13:40
- Ort: sverige
Det tysk romerska heliga riket
Ok detta var som ett enat tyskland eller snarare försök till det då medlems staterna styrde i stort sett själva. Men när upplöstes det förgått?
Hur mycket makt hade kejsaren?
En sak till tyskland kallas ibalnd Pruissen (osäker på svensk staving) men Pruissen var ju bara några provincer i Tyskland. Döpptes Tyskland ett tag efter dom provincerna.
En som undrar.
Hur mycket makt hade kejsaren?
En sak till tyskland kallas ibalnd Pruissen (osäker på svensk staving) men Pruissen var ju bara några provincer i Tyskland. Döpptes Tyskland ett tag efter dom provincerna.
En som undrar.
Det heliga romerska riket av tysk nation grundades år 962, men dess ursprung kan ledas tillbaka till delningen av Frankerriket 843. I början hade kejsarna relativt mycket makt, men från och med slutet av 1200-talet var centralmakten mycket svag och kejsarna styrde egentligen bara över de län som tillhörde deras ätt. Efter det trettiåriga kriget 1618-1648 försvann illusionen av att Tyskland var ett rike. Därefter var riket inget annat än en lös samarbetsorganisation för över trehundra självständiga tyska småstater. Formellt upplöstes riket 1806 av Napoleon som ersatte det med det franskledda Rhenförbundet.
Preussen var ursprungligen ett namn på det kustområde som idag ligger i nordöstra Polen och ryska Kaliningrad. Det var aldrig en del av det tyskromerska riket men blev 1618 en del Av Brandenburgs besittningar. 1701 valde kurfursten av Brandenburg att ta sig titeln "kung av Preussen", varmed staten Brandenburg bytte namn till Preussen. Under 1700-talet förvandlades Preussen till en stormakt och 1871 lyckades denna stat genom en serie krig ena Tyskland.
Preussen var ursprungligen ett namn på det kustområde som idag ligger i nordöstra Polen och ryska Kaliningrad. Det var aldrig en del av det tyskromerska riket men blev 1618 en del Av Brandenburgs besittningar. 1701 valde kurfursten av Brandenburg att ta sig titeln "kung av Preussen", varmed staten Brandenburg bytte namn till Preussen. Under 1700-talet förvandlades Preussen till en stormakt och 1871 lyckades denna stat genom en serie krig ena Tyskland.
- CJBackfire
- Medlem
- Inlägg: 995
- Blev medlem: 2 oktober 2002, 13:40
- Ort: sverige
- CJBackfire
- Medlem
- Inlägg: 995
- Blev medlem: 2 oktober 2002, 13:40
- Ort: sverige
Bara en liten precisering: Preussen var (sedan 1400-talet) ett hertigdöme under den polska kronan. Hertigtiteln ärvdes av en gren av Hohenzollrarna samtidigt som en annan gren av samma släkt var kurfurstar i Brandenburg. Det som hände 1618 var att den släktgren som redan var kurfurstar i Brandenburg råkade ärva också hertigtiteln i Preussen, varför ett slags personalunion uppstod. Preussen blev dock inte en del av Brandenburg eftersom de stod under den polska kronan. Först 1660 slogs de ihop till kurfustendömet Brandenburg-Preussen, sedermera kungariket Preussen.Örjan skrev:Det var aldrig en del av det tyskromerska riket men blev 1618 en del Av Brandenburgs besittningar.
Nåja, eftersom detta står i medeltidsdelen var det kanske något om medeltiden du vill veta ...?
- CJBackfire
- Medlem
- Inlägg: 995
- Blev medlem: 2 oktober 2002, 13:40
- Ort: sverige
- CJBackfire
- Medlem
- Inlägg: 995
- Blev medlem: 2 oktober 2002, 13:40
- Ort: sverige
- tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 7625
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
[quote="Örjan"] 1701 valde kurfursten av Brandenburg att ta sig titeln "kung av Preussen"/quote]
För att vara lite petig kallade sig faktiskt den förste preussiske kungen König in Preussen d.v.s kung i Preussen, detta hängde samman med Preussens ställning till Kungen av Polen som varit den förste kungen att styra över området. Senare kungar antog dock titeln König von Preussen/Kung av Preussen (Från 1871 även Deutscher Kaiser) då det efter Polens delningar inte fanns någon Kung av Polen att ta hänsyn till.
För att vara lite petig kallade sig faktiskt den förste preussiske kungen König in Preussen d.v.s kung i Preussen, detta hängde samman med Preussens ställning till Kungen av Polen som varit den förste kungen att styra över området. Senare kungar antog dock titeln König von Preussen/Kung av Preussen (Från 1871 även Deutscher Kaiser) då det efter Polens delningar inte fanns någon Kung av Polen att ta hänsyn till.
Kan det inte också ha att göra med att kurfurstendömet Brandenburg låg inom det tyskromerska rikets gränser? För att bli erkänd som preussisk kung var Fredrik I tvungen att få tillstånd från kejsaren. Detta fick han på villkor att han deltog i det spanska tronföljdskriget.tyskaorden skrev:För att vara lite petig kallade sig faktiskt den förste preussiske kungen König in Preussen d.v.s kung i Preussen, detta hängde samman med Preussens ställning till Kungen av Polen som varit den förste kungen att styra över området. Senare kungar antog dock titeln König von Preussen/Kung av Preussen (Från 1871 även Deutscher Kaiser) då det efter Polens delningar inte fanns någon Kung av Polen att ta hänsyn till.Örjan skrev: 1701 valde kurfursten av Brandenburg att ta sig titeln "kung av Preussen"
- tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 7625
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
- medundersåte
- Medlem
- Inlägg: 498
- Blev medlem: 5 juni 2003, 15:07
- Ort: Vadstena
I den senaste biografin över Axel Oxenstierna citeras delar av ett brev från Wallenstein som använder kortformen "det romerska riket". Frågan är om det var vanligt att man använde denna kortform eller någon annan i vardagligt tal. I historisk litteratur så verkar man mest tala om kejsaren, inte om hans rike som sådant.
- tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 7625
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52
Lite om utkorandet av kejsaren, denne valdes formellt av de först sju och sedan nio kurfurstarna. Ursprungligen hade alla rikets furstar rätt att deltaga i valet av kejsare men med tiden avstod allt fler denna rätt och tillslut återstod sju. I den Gyllene Bullan utställd av kejsar Karl IV år 1356 fastställdes att dessa sju skulle vara: ärkebiskoparna av Köln, Mainz och Trier samt Pfalzgreven vid Rhen, hertigen av Sachsen, markgreven av Brandenburg och kungen av Böhmen. Ledare och sammankallare av kurfustekollegiet vid kejsarval var ärkebiskopen av Mainz. Frankfurt am Main kom att bli den plats där kejsarvalen ägde rum.
De sju besatt också poster vid det kejserliga hovet så var de tre ärkebiskoparna ärkekansler för vardera ett av kejsarens tre kungadömen: Tyskland, Italien och Burgund. Pfalzgreven var kejsarens hovmästare, hertigen av Sachsen var kejsarens marsk, markgreven av Brandenburg var hans kammarherre och kungen av Böhmen var kejsarens munskänk.
Kurfurstarna var kejsadömets mäktigaste män för utom kejsaren och utgjorde ett eget kollegium i den kejserliga riksdagen. Fram till år 1623 var kollegiets sammansättning konstant, detta år förlorade dock Pfalzgreven sin röst som gavs till hertigen av Bayern. År 1648 gavs dock en åttonde kurfurstetitel åt Pfalzgreven. En nionde kurfurstetitel gavs år 1708 åt fursten av Hannover, vilken från år 1714 även var kung av Storbritannien. Hannover blev själv ett kungarike år 1814. I enlighet med traditionen höll också dessa nya kurfurstar poster vid kejsarens hov, pfalzgreven blev nu skattmästare och kurfursten av Hannover blev kejsarens standarbärare. År 1778 dog den regerande familjen i Bayern ut och Bayerns kurfurstetitel förenades med Pfalz.
De sju besatt också poster vid det kejserliga hovet så var de tre ärkebiskoparna ärkekansler för vardera ett av kejsarens tre kungadömen: Tyskland, Italien och Burgund. Pfalzgreven var kejsarens hovmästare, hertigen av Sachsen var kejsarens marsk, markgreven av Brandenburg var hans kammarherre och kungen av Böhmen var kejsarens munskänk.
Kurfurstarna var kejsadömets mäktigaste män för utom kejsaren och utgjorde ett eget kollegium i den kejserliga riksdagen. Fram till år 1623 var kollegiets sammansättning konstant, detta år förlorade dock Pfalzgreven sin röst som gavs till hertigen av Bayern. År 1648 gavs dock en åttonde kurfurstetitel åt Pfalzgreven. En nionde kurfurstetitel gavs år 1708 åt fursten av Hannover, vilken från år 1714 även var kung av Storbritannien. Hannover blev själv ett kungarike år 1814. I enlighet med traditionen höll också dessa nya kurfurstar poster vid kejsarens hov, pfalzgreven blev nu skattmästare och kurfursten av Hannover blev kejsarens standarbärare. År 1778 dog den regerande familjen i Bayern ut och Bayerns kurfurstetitel förenades med Pfalz.