Jord för upptag av tiondet

Diskussioner kring händelser under medeltiden. Värd: B Hellqvist
teobald
Ny medlem
Inlägg: 2
Blev medlem: 22 nov 2015 13:28
Ort: Stockholm

Jord för upptag av tiondet

Inlägg av teobald » 22 nov 2015 13:51

Hejhej,

Ny på forumet. Av någon anledning har jag blivit intresserad av historia och börjat läsa historia om främst feodaltiden :roll:. Nu har jag en fråga om tiondet. I min gamla historiebok från gymnasiet står det:

"...Mellan kyrkan och folket fanns starka ekonomiska band. Kyrkan hade rätt att utkräva en särskild skatt, s k tionde, som utgjorde en tiondel av inkomsten av all jord, som inte tillhörde kyrkan. Själv var kyrkan befriad från skatt, samtidigt som den ökade sitt jordinnehav..."

Innebar detta verkligen all jord (även denna "som inte tillhörde kyrkan"), eller avses kyrkans egna förläningar? D.v.s. kunde kyrkans män vandra in på områden utanför självägd kyrkomark (allodium) eller förläningar (fief), exempelvis mark som låg direkt under kronan eller storvassal, och erhålla tionde för den jorden?

/Teobald

Användarvisningsbild
Valdemar Sappi
Medlem
Inlägg: 1426
Blev medlem: 12 dec 2009 14:22

Re: Jord för upptag av tiondet

Inlägg av Valdemar Sappi » 22 nov 2015 21:36

Grovt kan man räkna så här:
Av skörden lades en tredjedel undan till nästa års utsäde (ja så dåliga var skördarna då).
En tredjedel gick till den som brukade jorden.
En tredjedel till ägaren; dvs kronan, en frälseman eller kyrkan.
Lägg till att ett tionde gick till kyrkan, utom från gård ägd av kyrkan. De fick ju redan 1/3-del.
"Eldskytten", "Ge mig fri": http://eldskytten.se "Jag lyfter på min stormhatt i salut för din kringsyn och källkunskap beträffande östersjöväldet och det sena 1300-talet." Historieprofessor Nils Blomkvist.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 7921
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Re: Jord för upptag av tiondet

Inlägg av Markus Holst » 22 nov 2015 21:59

Hur var det med tredjedelarna för odalsbönderna? Det var väl bara dessa som betalade skatt?

Användarvisningsbild
Valdemar Sappi
Medlem
Inlägg: 1426
Blev medlem: 12 dec 2009 14:22

Re: Jord för upptag av tiondet

Inlägg av Valdemar Sappi » 23 nov 2015 01:08

Kan dansk förhållanden bäst, har studerat historia både i DK och Sv.
När de stora härarna upphörde (ledungen-skeppsbesättningar) och man gick över till elitarméer (rytteri). Då delades de fria ledungsbönderna upp i de som blev landsbyväpnare och de som blev fribönder. Väpnarna blev skattefria och tjänade i vapen istället. De fria bönderna blev fria skattebönder. Skillnaden mellan väpnare och fria bönder i status var nästan obefintlig till en början.
Fria bönder är något av ett nordiskt fenomen, precis som det är mycket nordiskt med starka stormannaätter med en urgammal stark arvsrätt som är oberoende av kungamakten för sin arvsrätt.
Många holsteinare, som levde under europeiska feodala regler, gifte in sig i dansk ätter, för att få komma in idet nordiska arvssystemet.
Vem som tillhörde de gamla mäktiga nordiska stormannaätterna, och vem som bara tillhörde gruppen landsbyväpnare, det var säkert självklart för de som levde då. För det mesta omöjligt skilja isär idag. De smälte samman till ett frälse under de dramatiska 13- 0ch 1400-talen. Minskade samtidigt dramatiskt i antal. Den ny kungaberoende adeln var ofta stenrik, och bestod ofta av uppkomlingar som kommit sig upp genom att stå nära den nya stärkta kungamakten.
De fria bönderna blev färre under det otroligt kaotiska 1300-talet. Men försvann gjorde de inte. Klimatförändringen med mycket lägre skördar (lilla istiden) slog till redan tidigt på århundradet, föregick digerdöden. Skördarna minskade då med 1/3-del. Den som förlorade mest var kungamakten. Danmark upphörde nästan ett tag (den kungalösa tiden, riket bortpantat).
De fria bönderna, och de fattigare väpnarna, pressades även de hårt. Botten nåddes runt 1380 då det fanns mest ödegårdar. Många väpnare valde att avsäga sig sin skattefrihet, för att den blev dyrare än att vara skattebonde.
Vi känner till flera uppmaningar att dyka upp till krigstjänst (kallades fortfarande ledung) med mer än en häst, stridstränade skulle de vara dessutom. Att detta finns skrivet säger oss troligen att det förekom att väpnare mönstrade till och med utan en enda häst.

Det du kallar odalbönder har jag inte studerat närmare. Men tydligt är visst att frälset var mycket ojämnt utspritt i landet. Speglas visst än i dag av den ojämna utspridningen av adliga slott.
Någon här som kan berätta hur de ser på allt det här ur ett mer svenskt perspektiv?
"Eldskytten", "Ge mig fri": http://eldskytten.se "Jag lyfter på min stormhatt i salut för din kringsyn och källkunskap beträffande östersjöväldet och det sena 1300-talet." Historieprofessor Nils Blomkvist.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 7921
Blev medlem: 04 sep 2006 14:28
Ort: Västergötland

Re: Jord för upptag av tiondet

Inlägg av Markus Holst » 23 nov 2015 09:22

Kanske använder jag ordet felaktigt. Jag har fått för mig att odalsman är liktydigt med skattebonde.

koroshiya
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 2392
Blev medlem: 03 feb 2004 06:51
Ort: Göteborg

Re: Jord för upptag av tiondet

Inlägg av koroshiya » 23 nov 2015 11:26

teobald skrev:Hejhej,

Ny på forumet. Av någon anledning har jag blivit intresserad av historia och börjat läsa historia om främst feodaltiden :roll:. Nu har jag en fråga om tiondet. I min gamla historiebok från gymnasiet står det:

"...Mellan kyrkan och folket fanns starka ekonomiska band. Kyrkan hade rätt att utkräva en särskild skatt, s k tionde, som utgjorde en tiondel av inkomsten av all jord, som inte tillhörde kyrkan. Själv var kyrkan befriad från skatt, samtidigt som den ökade sitt jordinnehav..."

Innebar detta verkligen all jord (även denna "som inte tillhörde kyrkan"), eller avses kyrkans egna förläningar? D.v.s. kunde kyrkans män vandra in på områden utanför självägd kyrkomark (allodium) eller förläningar (fief), exempelvis mark som låg direkt under kronan eller storvassal, och erhålla tionde för den jorden?

/Teobald

Regler för tionde kunde vara olika från landskap till landskap. Ävenså förändrades de ofta med tidens gång, men ändå.

Förmodligen betalade i princip alla tionde, alltså även de som bodde på kyrkans mark, tvärtemot vad som sägs i gymnasieboken.

Evidens för att det förhåller sig så kan man finna i biskop Brynolfs stadga och i västgötalagarna. De säger att landbor inte måste betala huvudtionde, vilket är ett speciellt tionde på egendom som kunde förekomma vid kyrkoinvigningar och arv. Det implicerar att samma landbor ändå betalade vanligt tionde.

Tittar man sedan rent allmänt på medeltida lagar om tionde så verkar det inte förekomma några inskränkningar alls. Det borde ha stått något, om sådana fanns. Alternativet är att allt bara handlar om kyrkans jord, och eller vanliga självägande bönder.

Men tiondet gick ju bland annat till prästens lön och till reparationer av kyrkan. Hur gjorde man då i socknar där det inte fanns någon kyrkojord, och knappt några självägande heller? Fick de vara utan kyrka och präst då, eller sponsrades allt av kungen eller rika adelsmän. Nej, troligen inte, utan landborna betalade tionde de också.

Man kan också fundera över vad det hade fått för effekter ifall viss produktion var undantagen. I så fall hade nog smarta bönder mer än ibland sett till att förändra sitt ägande på ett sådant sätt att de kunde undkomma tiondet.

Stormäns och kyrkans jordägande bestod ofta av gårdsenheter som ingick som normala enheter i en by. De som bodde på gården bör då ha ingått i bygemenskapen och bidragit med tionde.

En annan sak man kan notera är att Alsnö stadga befriar frälset enbart från kunglig rätt. Det är fullt möjligt att de betalade tionde även för sina huvudgårdar. Hur det förhåller sig med det kan man kanske gissa sig till utifrån senare tiders förhållanden.

Om någon jord var undantagen bör det ha varit sådan som låg direkt under kloster eller annan kyrklig verksamhet.

teobald
Ny medlem
Inlägg: 2
Blev medlem: 22 nov 2015 13:28
Ort: Stockholm

Re: Jord för upptag av tiondet

Inlägg av teobald » 23 nov 2015 18:13

Men tiondet gick ju bland annat till prästens lön och till reparationer av kyrkan. Hur gjorde man då i socknar där det inte fanns någon kyrkojord, och knappt några självägande heller? Fick de vara utan kyrka och präst då, eller sponsrades allt av kungen eller rika adelsmän. Nej, troligen inte, utan landborna betalade tionde de också.
Det låter rimligt. Min världsbild har hittils varit att tiondet endast upptogs på kyrkans eventuella förläningar :-(. Kyrkan var alltså ganska mäktig om den fick 10% av i princip hela samhällets produktion, förutom de delar som den själv kontrollerade direkt såklart, då den fick 100%.

Men då måste det funnits en viss acceptans av storvassal gentemot kyrka, oavsett om det sker på allodial mark eller hans egna förläningar? Det tiondet som isåfall upptogs borde kunnat tillfalla honom själv i form av skatter och avgifter han själv skulle kunna belägga? Varken adelsmän eller kungar brukade lämna ifrån sig rikedom självmant. Varifrån kom denna acceptans för kyrkans upptag av tiondet på andras mark? Påven?

koroshiya
Stödjande medlem 2020
Inlägg: 2392
Blev medlem: 03 feb 2004 06:51
Ort: Göteborg

Re: Jord för upptag av tiondet

Inlägg av koroshiya » 23 nov 2015 18:45

teobald skrev:
Men tiondet gick ju bland annat till prästens lön och till reparationer av kyrkan. Hur gjorde man då i socknar där det inte fanns någon kyrkojord, och knappt några självägande heller? Fick de vara utan kyrka och präst då, eller sponsrades allt av kungen eller rika adelsmän. Nej, troligen inte, utan landborna betalade tionde de också.
Det låter rimligt. Min världsbild har hittils varit att tiondet endast upptogs på kyrkans eventuella förläningar :-(. Kyrkan var alltså ganska mäktig om den fick 10% av i princip hela samhällets produktion, förutom de delar som den själv kontrollerade direkt såklart, då den fick 100%.

Men då måste det funnits en viss acceptans av storvassal gentemot kyrka, oavsett om det sker på allodial mark eller hans egna förläningar? Det tiondet som isåfall upptogs borde kunnat tillfalla honom själv i form av skatter och avgifter han själv skulle kunna belägga? Varken adelsmän eller kungar brukade lämna ifrån sig rikedom självmant. Varifrån kom denna acceptans för kyrkans upptag av tiondet på andras mark? Påven?

En del av svaret handlar om tidsaspekten. Kristna stormän i 900-talets Västergötland kan mycket väl ha sponsrat utan att präster hade mycket att säga till om. De betalade, men av egen fri vilja.

Det första svaret du fick visar också att tiondet ofta kanske inte var så betungande. Man delade upp det i olika lotter, och mycket av överskottet kan ha gått till sådant som bönderna tyckte var helt ok: prästen fick sitt, kyrkan sitt, och de fattiga sitt. Inte alltför sällan hände det också att de som skulle betala behöll delar av vad de hade producerat och själva bestämde vad det skulle användas till.