Krutets utveckling under 1300-talet - en arbetshypotes

[Valdemar Sappi]

Hansastäderna började anställa fyrskyttar (vurschutte) ca 1345. De bössor som används då var mycket finkalibriga vapen. Ibland stöpta i brons men allt mer av järn.
Grovkalibriga vapen tycks komma fram i och med skeppskanonerna på hansans skepp under 1370.

Min arbetshypotes är att grovkalibriga vapen möjliggjordes av att man lärde sig sjuda salpeter från stalljord. Främst från häststallen. Det var Gustav Wasa som på 1500-talet gjorde marken under stallen till statens egendom. Men hur svårt det var att få fram salpeter ser vi bl.a. av att den som kunde leverera det fick skattefrihet av hansans städer redan tidigt.

Dvs salpetersjudningen bör ha tagit fart under 1360-talet.

Någon som kan bidra något kring det här?

http://www.musketeer.ch/blackpowder/history.html

[Hans]

Motsägs ju inte av detta:

The earliest known complete purification process for potassium nitrate was outlined in 1270 by the Arab chemist and engineer Hasan al-Rammah of Syria in his book al-Furusiyya wa al-Manasib al-Harbiyya ('The Book of Military Horsemanship and Ingenious War Devices'). In this book al-Rammah describes first the purification of barud (crude saltpetre mineral) by boiling it with minimal water and using only the hot solution, then the use of potassium carbonate (in the form of wood ashes) to remove calcium and magnesium by precipation of their carbonates from this solution, leaving a solution of purified potassium nitrate, which could then be dried.[2] This was used for the manufacture of gunpowder and explosive devices.
Min understrykning.
http://en.wikipedia.org/wiki/Potassium_ ... production

MVH

Hans

[Valdemar Sappi]

Utan att själv ha provat så föreställer jag mig att mycket kan gå fel. Recepten för krut är väl känt vid denna tid, men kvalitéen på salpetern måste ha varierat betydligt. Fast då efterfrågan på krut var så snabbt växande runt 1350 så bör hantverksskickligheten ha utvecklats snabbt. Ingen mäster kunde hålla på sina yrkesskickligheter. En skicklig gesäll steg snabbt i graderna. När olja började tillsättas till krutet och vi fick det fuktsäkra kornkrutet så spreds nog den kunskapen snabbt t.ex.

Eller sagt på annat sätt. Kunskap finns inte bara för att någon skrivit ner den. Redan Arkimedes skissade på luftballongen. Först med växande efterfrågan och utvecklad praxis kommer förfinad kunskap. Kruthuset for i luften i Lybeck 1360. Tillsamamsn med delar av rådhuset. Visst inte för första gången...

Någon idé om hur det kan ha tett sig för samtidens folk? Fyrskytten var t.ex. välbetald jämfört med en armbågsskytt. För att vapnen flög i luften pga varierande krutkvalitée kanske?

[Hans]

Fyrskytten var t.ex. välbetald jämfört med en armbågsskytt. För att vapnen flög i luften pga varierande krutkvalitée kanske?

Hur stor var skillnaden?

Anledningarna till att eld(hand)vapnen slog igenom var inte att de var bättre, vare sig i eldhastighet eller precision, jämfört med långbåge och armborst. Anledningen var att det var betydligt lättare att utbilda på ett eldhandvapen än på en långbåge och vapnet i sig var betydligt billigare än ett armborst.

MVH

Hans

[Valdemar Sappi]

Intressant! Tack!

Från lönelistor från 1300-talet vet vi dock att fyrskytten var betalt det flerdubbla av en armborstskytt. Hmm...

[Valdemar Sappi]

Jag undrar om inte betydligt billigare handlar om 1400-talet. Det är då vi börjar se hundratals skyttar. Lybeck tycks ha haft några enstaka skyttar under 1300-talet t.ex.

De höga lönerna på 1300-talet tyder på mycket hög status till en början, och det under kanske ett halvt århundrade.

[Hans]

Bra fråga, de första prototyperna var nog kanske dyrare (och farligare) och att de slog igenom kanske berodde på den psykologiska faktorn - pang, rök och eld skrämde den enkle medeltidsmänniskan i fiendeleden som kanske aldrig ens hört talas om krut än mindre sett och hört ett fyrverkeri.

Hur var det nu med skillnaden i lön, hur stor var den?

MVH

Hans

[Valdemar Sappi]

Uppgiften kommer från den här artikeln: http://www.tidsskrift.dk/visning.jsp?ma ... o&id=77143
Läser igenom den då jag är van vid danska och kollar upp siffrorna. Minnet kan ju glappa...

[Valdemar Sappi]

Svårläst artikel. Ännu inte hittat info om löeskillnaden. Letar vidare...

Ett tag sedan jag läste den. Intressant att läsa om nu när andra källor lärt mig mer. Värd att läsa för alla som är intresserade av bössornas tidiga historia.

Hittade bland annat köp av två skeppskanoner till Hamburgs koggar redan 1362 inför det olyckliga slaget vid Helsingborg(s504/513). Men mycket klenare i dimensioner än två kanoner köpta tio år senare enligt författaren, utifrån det lägre priset.

Vurschutte är utbytt mot Bussenschutte första gången 1379 (s 510).

[Valdemar Sappi]

Läst igenom hela artikeln noggrant. Otto Blom visar övertygande med hjälp av räkenskapshandlingar från främst Hamburg att bösskytt är samma sak som fyrskytt. Utifrån att Vurschot tveklöst är förnödenheter och projektiler till bössor (s510). Bössor kan alltså föras tillbaks till 1346-47 i hansans städer.

Bössor finns dokumenterade 1327 i England/Skottland (Robert Bruce), 1326 i Italien, 1338 i Frankrike, 1339 i England osv. Han argumenterar övertygande för att det bara är bristen på dokument som talat för att bössorna inte är kända och använda även i norr vid denna tid.

Att föreställa sig bössor i England 1327, utan att de är väl kända inom hansan blir bara absurt. Inte minst som Visby ännu vid denna tid dominerar handeln på England.

Han visar också övertygande att bössor fanns på hansans skepp inför slaget 1362 vid Helsingborg. Men de var som sagt troligen smalpipiga jämfört med vad vi finner bara tio år senare. Fast väll kraftfulla nog att kunna skjuta en fiende i sank.

Artikeln stödjer min hypotes att grovkalibrigare bössor kommer som skeppskanoner ca 1370. Men varken han eller någon annan funderar i mina termer, att det är salpetern som är flaskhalsen i utvecklingen. Inte konsten att gjuta grövre bössor.

Han avfärdar det som bevisat att branden 1360 av Lybecks rådhus berodde på olycka vid tillverkningen av krut. Det kan ha varit så, men kan alltså inte bevisas.

En andra arbetshypotes från mig är: Att det var de grovkalibriga bössorna utveckling som drev på förändringen. När en blida demonterades i Orleons 1428 så krävdes det 28 vagnar för att transportera bort virket. Det var alltså ersättandet av de otymliga blidorna med lätta bössor, inte ersättandet av spännbågarna/armborsten med småkalibriga bössor, som drev på utvecklingen.

Hittade inte uppgiften om löneskillnaden fyrskyttar - armborstskyttar i artikeln som jag trodde. Finns kanske istället i svenska diplomatariet om ersättning till en Fyrskytt från Lybeck på Borgholm (Ludovick Vuerschutte hette han kanske). Återkommer med källan när jag hittar tillbaks till den.

Däremot så tycks det bekräftas i artiklen att utgifterna till bössorna vida överstiger kostnaderna för bågarna redan under mitten av 1300-talet. Men osäkerheten i hur materialet skall tolkas är stor.

Slutsatsen är i varje fall given. Bössor användes av hansan både i första och andra kriget mot Valdemar Atterdag. Det som inte säkert bekräftas är att fartygskanonerna under 1370-talet var grovkalibriga. Men de var vanligare och dyrbarare. Dvs åtminstonne av större kaliber än 1362.

[Hans]

Tack för resumén. Jag har inte haft energin (än) att läsa den långa artikeln på gammal förkrigsdanska.

1) Jag kan inte svara på hurivida salpetertillverkningen var gränsättande

2) Jag tror att man får göra en rejäl skillnad på eldhandvapen och grövre doningar - naturligtvis finns det en gråzon men eldhandvapnen konkurrerade med båge och armborst och de grövre doningarna med belägringsmaskiner och slika saker - på sjön i praktiken med ingenting

3) Låter rimligt att en bössa är dyrare än en pilbåge men billigare än ett armborst

4) Lönekostnaden är intressant, i min värld borde en bågskytt vara bättre betald än än bösskytt eller en armborstskytt då det krävs mer träning

Intressant ämne.

MVH

Hans

[Valdemar Sappi]

1363 08 16: "Lüdemann Fyrskytt erkänner att rådet i Lübeck betalat honom de 5 mark silver som rådmannen i Lübeck Johannes Metheler lovat honom som lön för hans tjänst vid Borgholm. Han erkänner även att han av rådet uppburit 3 mark silver på Antzem Lemmekens vägnar". Sv Diplomatariet.

Här har vi en summa att förhålla oss till...

Men har alltså sett en handling där de två skyttarna stått bredvid varandra direkt jämförbara. Men det var alltså inte heller på denna handling. Attans att minnet skall vara så skralt!

[Valdemar Sappi]

1) Det som talar för att salpetern är gränssättare är väll närmast en fingertoppskänsla som inte kan ledas i bevis. T.ex. svårt att veta något om omfånget på den skattefrihet som den fick som kunde leverera salpetern till Lybeck.

2) Den grova skillnaden mellan eldhandvapen och grövre doningar är just en gråzon under 1300-talet. Lite tydligare blir det när vi pratar antalet bössor. De tycks stiga betydligt i antal under 1370-talet. Något som talar för riktigheten i min huvudhypotes.

3) Nu är det väll inte priset på vapnet som är det avgörande, utan priset på krut/salpeter. Och den höga kostnaden för fyrskotten i artikeln antyder att det var högt. Men svårt att leda något i bevis.

4) ... och på lönen. 1400-talets lön är nog som du säger. Men 1300-talets?
En svårighet är t.ex. att de 5 marken i brevet ovanför (en mycket stor summa) förmodligen avser en befallningsman, en mäster, över fyrskyttarna. Inte en vanlig fyrskytt. Och över hur lång tid i just det här fallet?

Får se om jag hittar tillbaks till mina ursprungliga källor som sagt. Skummat väldigt mycket material för att försöka få en bild av det här. Men tillslut så skall detta material bara hamna i en roman/deckare och inte en avhandling. Så kan väll tillåta mig att föra fram min hypotes där. I min deckare 'Eldskytten'...

[Hans]

Jag är ingen forskare men kan väl förstå att det är svårt med källmatrial från tidig medeltid.

I min deckare 'Eldskytten'...

I en deckare kan man tillåta sig lite konstnärlig frihet, du får lägga undan ett ex så skall jag inhandla den och med nöje läsa.

MVH

Hans

[Valdemar Sappi]

Tack! Men kommer att dröja tills boken är klar. Skall göras ordentligt! Massa nivåer i intrigen i stil med Jo Nesbös deckare. Kampen om salpetern blir bara en av intrigerna. Mycket har sitt ursprung i 1342 års avrättningar.
Hittar du något om 1300-talet och den tidens bössor, så skriv!

Pluggar just nu på om Gutalagen och Visby stadslag. Upptäcker att jag gått på att lagen vid denna tid skyddar kvinnan. Men det gäller bara den rika gifta kvinnan i en tid då bara de rika gifte sig. En gesäll var t.ex. förbjuden att gifta sig och de flesta levde i den tidens variant av Stockholmsäktenskap. Får tänka om vad gäller en av mina kvinnliga huvudpersoner, Rodwi, Botulfs piga. Hennes liv som ganska stark kvinna är tuffare än jag först trott.

Just putsat på huvudpersonens devis. Finns tillsammans med en skiss till första kapitlet här:
http://web.comhem.se/rovriddarna/kunskaparna.htm