Valdemar Atterdag?

[Rosenhane]

Hej alla skalmän!
Har en fundering kring Valdemar Atterdag och det är vad hans namn betyder igentligen. Det låter ju lite konstigt.
Så frågan är hur han fick detta namn och vad det betyder?

Hasta la victoria siempre

[dahnielson]

På Danska betyder det bokstavligen "åter dag", men huruvida det är en korrekt tolkning är man dock inte säker på.

[Rosenhane]

Okej där ser man, men vad gjorde han för att få det namnet?

[B Hellqvist]

Okej där ser man, men vad gjorde han för att få det namnet?

Han återupprättade Danmarks makt efter att man förlorat områden till tyska furstar och haft problem med Hansan under tidigare kungar.

[Odinkarr]

Kong Valdemar's tilnavn "Atter" (olddansk "atær", oldnordisk "aptr") skal oprindeligt opfattes som "tilbage". Med tilføjelsen af "dag" opnår "Atterdag" samlet betydningen "tilbagevenden til (gode) gamle dage", dvs. samlingen af det Danmark der blev skabt i midten af 800 tallet e.Kr.

Den sønderjyske fornvise "dansk kongetal" har vi følgende sætning:

"Mig mindes Konning Valdemar, han var Konning hin onde".

Ordet "onde" er en lettere omskrivning i Middelalderen af "oden".

Den nævnte Kong Valdemar nævnes umiddelbart før Kong Erik, der må være Erik IV Plovpenning (1241-1250). Derfor tror jeg at Konning Valdemar hin Oden er en henvisning til Valdemar II. Sejr (1202-1241), der klart i Folketroen er Odin.

Gudmund Schütte i "Sønderjyske Rigssagn, I. 1948, s.26-28" mener at vi her taler om Valdemar Atterdag (1340-1375), men heri er jeg ikke enig.

Wikipedia's forklaringer er, så vidt jeg kan bedømme, ikke gode.

mvh

Flemming

[anber]

Denna överenskommelse med kung Albrekt kan ju också vara orsaken till att man tyckte det var en återgång till den gamla goda tiden...
http://62.20.57.212/ra/medeltid/FMPro?- ... 564&-find=

[Camilla.dk]

Navnet kan tidligst findes belagt hos historikeren Huitfeldt (1546-1609). Tilnavnet er ikke kendt fra Valdemar IV's egen samtid og han er heller ikke kendt for nogensinde at have brugt det selv.
Ordbog over det ældre danske sprog (1300-1700) har denne forklaring:
http://ordnet.dk/ods/opslag?id=422869

[Valdemar Sappi]

En förklaring sägs vara den att Valdemar pratade plattyska. Och att han ofta sägs ha utbrustit i något som väll på svenska blir ungefär: "Å en sån dag" eller "Ännu en sån dag".

[Hexmaster]

En förklaring sägs vara den att Valdemar pratade plattyska. Och att han ofta sägs ha utbrustit i något som väll på svenska blir ungefär: "Å en sån dag" eller "Ännu en sån dag".

Det låter rätt folketymologiskt? Om det nu som Camilla säger inte finns belagt förrän 200 år senare.

[Valdemar Sappi]

Jovisst! Missade Camillas länk ovanför. Den säger detsamma. Verkar vara den dominerande forklaringen i DK...

[swerco]

har hört att v. atterdag var morgonpigg-anföll alltid i gryningen-då han muttrade: "atter dag" -"en ny dag...."

[Odinkarr]

Sensation på bunden af Østersøen

Valdemar Atterdag beslaglagde store skatte på Gotland. De ligger måske i intakt skibsvrag

På 100 meters dybde ligger skibet dernede i Østersøen på et hemmeligt sted mellem de svenske øer Gotland og Öland.

Måske er det skib, den danske konge Valdemar Atterdag brugte til at sejle de skatte med fra Gotland, som han beslaglade efter at have erobret øen og dens hovedby Visby i 1361.

- Mine nakkeår rejste sig, siger marinearkæologen og vragdykkeren Erik Bjurström til Aftonbladet.se.

Verdens ældste hele vrag?

Han troede ikke sine egne øjne, da han så optagelserne fra havets dyb. Billederne viser nemlig et helt intakt skrog.

- I givet fald vil det være verdens ældste intakte vrag og muligvis Valdemar Atterdags kogge. Det er 28 meter langt og syv meter bredt, og hvis der findes skatte om bord, kan vi også komme til dem, fordi skroget er intakt, vurderer Bjurström.

Det vides, at danskerne fragtede de erobrede skatte væk i en kogge, en slags handelsfartøj, som var meget almindeligt i Middelalderen.

Erobringskongen

Valdemar Atterdag var konge fra 1340 og til sin død i 1375.

Han overtog et amputeret rige ved sin tiltræden, idet det meste af Danmark var pantsat til holstenske grever. Processen strakte sig over 20 år og omfattede også den periode, hvor "den sorte pest" hærgede landet.

I 1359 satte Valdemar Atterdag og hans hær over Øresund, hvor de erobrede Skåne, Halland og Blekinge og tilbage.

Blodbad og brandskatning

Kongens ambitioner rakte endnu videre. Han satte i 1361 kurs mod Gotland, der udgjorde et velhavende centrum for handlen i Østersøen og var med i forbundet af hansestæder.

I et blodigt slag udryddede Valdemar Atterdags professionelle hær skånselsløst den gotlandske bondehær.

Desuden tog han sig godt betalt med den såkaldte brandskatning, han udsatte befolkningen for. Ifølge overleveringen stillede han tre store ølkar op på torvet, hvor borgerne skulle fylde dem med guld, sølv og andre kostbarheder.

I de kommende dage vil flere optagelser med udstyr, som kan give endnu bedre billeder af vraget i Østersøen, måske føje de sidste brikker til et dramatisk kapitel i den nordiske historie


http://kpn.dk/historie/article2490551.ece

Den svenske artikel lyder:

1300-talsvrak funnet i Östersjön

Kalmar. Förra veckan fann dykare ett 1500-talsskepp utanför Gotland då man letade efter det skepp som förde med sig Valdemar Atterdags skatter ner i djupet. Nu har ytterligare ett skeppsvrak hittats, på 100 meters djup mellan Öland och Gotland.

Denna gången verkar kopplingen till Atterdag mer trolig, då skeppet tros vara från 1300-talet, det århundrade då Atterdags skepp förliste. Fyndet kan vara världens äldsta intakta vrak, skriver Barometern.

Det är vrakletarna i företaget Ocean recycling som gjort det nya fyndet. Det var också de som hittade vad man tror vara ett 1500-talsskepp förra veckan.

– Jag tror att det är en kogg från 1300-talet. Båten är 28 meter lång och 7 meter bred och har bara en mast. Om den varit byggd senare skulle den haft två master, säger vrakletaren Erik Bjurström till TT.

– Man har aldrig hittat en intakt kogg på djupt vatten på havsbotten. Med all sannolikhet är det världens äldsta intakta vrak man har hittat. Det är vad jag tror.

Inom kort ska man skicka ned fjärrstyrda kameror till fyndplatsen 100 meter under vattenytan. Då är förhoppningen att komma ett steg närmare svaret på frågan om fartyget kan ha tillhört Valdemar Atterdag och om det ombord finns rikedomar från brandskattningen av Visby 1361.

– Det är klart man hoppas på det. Men för mig räcker det att det är en kogg för då är det en världssensation. Skulle det vara Valdemar Atterdags skatt så vore det ännu bättre förstås, säger Erik Bjurström.

Fyndet har anmälts till Kalmar läns museum och inga föremål från skeppet kommer att tas upp till ytan.

Jim Hansson, marinarkeolog på Sjöhistoriska museet, förhåller sig mer avvaktande till fyndet.

– Man kan enligt våra erfarenheter inte datera det och säga att det är en kogg utifrån en sonarbild, säger han.

Han vill vänta och se vad de närmare undersökningarna kommer att visa. Det finns goda chanser till att skeppet kommer att visa sig vara intakt.

– Om det ligger på det djupet kan det mycket väl vara bevarat, säger han.

http://mobil.aftonbladet.se/senastenytt ... ab;.mobila



mvh

Flemming

[swerco]

man kan ju påminna om att när kristian II avseglade från stockholm efter blodbadet hade han de svenska statspapperen med sig i ett separat skepp. detta sjönk i östersund....sen har jag en helt annan teori om brandskattningen av visby -pesten härjade och anarki rådde med plundring av utifrån kommande rövare - valdemar försökte rädda undan borgarnas skatter för att senare återbörda dem till sina rätta ägare! visby var på danmarks sida gentemot lübeck?

[Valdemar Sappi]

Men nu är det väll både så att skeppet inte var från 1300-talet, och att det knappast förekom särskilt mycket av brandskattning. Sverige var sönderslitet av innebördskrig. Den nybildade Hansan och Valdemar hade fred för tillfället. Valdemar utförde dessutom inga krigshandlingar mot Visby. Att staden rev ner en del av muren för att han skulle tåga in är t.ex. en myt. Det aktuella muravsnittet har rasat. Murfoten finns kvar, omöjlig att rida över då 1361.

Det som hände var troligen det att det blev dödläge vid Kalmar sund. I ren panik hade Magnus och Håkon gett bort Kalmar till Valdemars ärkefiende, greve Henrik av Holstein. Håkon bröt förlovningen med Valdemars dotter Margrete och förlovade sig med Henriks syster istället. Kalmar kunde inte längre erövras. Valdemar satt pyrt till.

En viktig orsak var Valdemars urusla ekonomi. Han förlitade sig på dyra legosoldater. Litade knappast särskilt mycket på de upproriska jyllänningar han just slutit fred med. Jyllänningarna marsken Anders Frost och en tysk legoknekt Gotskalk Godendorp som var svärson till den berömde Riberhus fogden Niels Bugge (lönnmördad av Valdemar), de fick nog gå in i Västergötland och Småland, men Valdemar själv, han stog på Öland med själlänningarna och sina legotrupper.
(Marsken var förövrigt svärson till Niels Ebbesen, han som dräpte greve Gert, greve Henrikas far. Och Niels Bugge var NEs morbror).

Hur skulle Valdemar betala sina legotrupper, nu när Kalmar inte kunde erövras? Gå mot Västervik? Det blev Gotland...

Min gissning är:
1/ Att han försökte få ut 1 000 mark silver av varje stad i östra hansan, där visby var drittelledare. Det hade de vendiska hansastäderna just betalt, för rätten att handla på Skåne. Visby skulle betala för sig, lägga ut för Riga, Reval och Pernu. Dvs 4 000 mark. Det var detta som var anledningen till att Valdemar tog till Gotland. Förmodligen så gjorde dom just det, men först efter invasionen. Vi vet inte... Första hansakriget började först senare, med skrammel hösten 1361 och krig som Valdemr vann med en brakseger vid Helsingborg 1362. Den segern gjorde honom så rik att han började bygga starka borgar och dessutom köpte ett par tyska nere i Brandenburg/Buitzenburg.
2/ Legosoldater kunde också betalas genom plundring. Skåne och Blekinge sågs som danskt så det hade inte plundrats. Öland hade redan plundrats 1360. Det rika södra Gotland var legosoldaternas plundringslön. Rikt trots digerdöden tio år tidigare. Gotland var även under hela 1300-talet helt dominerande på Englands-handeln.

Att Visby skulle våga sig på att strida mot Valdemar i ett läge då de hade fred med honom är helt enkelt inte möjligt. Knappt 20 år tidigare hade de två sittande borgmästarna, och troligen hela det sittande rådet, avrättats. Därför att de stödde kung Magnus genom att betalat ledungsskatt i ett läge då han bekrigade andra hansastäder. Ett förräderi!

Det Visby ville mer än något, det var att återvinna sin självständighet. De såg sig som ett eget land. Skyldiga bara att ställa upp med ledung vid korståg (som de egentligen inte brydde sig om, vana vid att handla med hedningar som de var). Men de hade förlorat tidigare mot svenske kungen och tvingats lova lydnad, med hot om påvlig bulla. En lång rad städer hade dessutom garanterat ett gigantisk summa i böter till Magnus, om bannlysning skedde. Det var detta Magnus hotat med 1342 för att få sin ledung.

Nu 1361 blev Visby äntligen fritt igen. En oberoende stad, ungefär som Lybek, som var riksstad under kejsaren.

Slakten utanför Visby murar var inget märklig. Det var normal praksis vid denna tid. Bara de med sköldmärke som kunde förväntas lösa sig fick leva. Så gjorde alla härar. Brandskattningen av Visby är ett senare påhitt. En konstruktion när samvetet hann ikapp i en annan tid.

Forskarna pratar väll idag om att det troliga är att det lades fram lite symboliska saker i visningsrummen på första våningarna i handelshusen, som trupperna kunde ta. I övrigt lämnades Visby troligen orört. Någon brandskattning, det förekom knappast! Omnämns inte alls i samtida källor.

Ungefär såhär beskriver jag bakgrunden i min deckare från Visby 1361, som nog blir klar under året. "Eldskytten".
Man kan läsa lite ur boken på min webb. Prologen är avrättningen av borgmästarna 1342.