Anglosaxiska krönikan

Diskussioner kring händelser under medeltiden. Värd: B Hellqvist
erich lespenhalt
Medlem
Inlägg: 385
Blev medlem: 9 juli 2004, 13:46
Ort: Buren

Anglosaxiska krönikan

Inlägg av erich lespenhalt » 21 juni 2008, 18:45

Den anglosaxiska krönikan är en källa att ösa kunskap ur om förhållandena i det tidiga England, men den verkar inte finnas översatt till svenska. Jag har därför föresatt mig att översätta krönikan till svenska och kommer att publicera texten här på Skalman.nu allteftersom arbetet fortskrider. Den anglosaxiska krönikan finns i flera versioner men den version som jag valt att arbeta med kallas manuskript A. Källtexten finns här. För jämförelse med med en modern text har jag använt dennasida. Ett online lexikon för fornengelska hittade jag här.

Att översätta från fornengelska är ganska enkelt eftersom dåtidens språk påminner mycket om modern svenska. Med hjälp av kunskaper i modern tysk, och fornsvensk, grammatik kommer man långt. Den anglosaxiska krönikan är en rätt enahanda läsning med många upprepningar. Det mesta handlar om att någon dräptes där eller någon dog ett visst år. Jag har genomgående använt personnamn och ortnamn med originalstavning och inte moderniserat dem. Om detta skulle vara en brist välkomnar jag påpekande om saken. Latinska ord står på latin. Engelska ämbetstitlar skrivs på fornengelska då svenska motsvarigheter till dem saknas, exempelvis aldorman och then. Det fornengelska ordet för värld var middengeard vilket på svenska blir midgård, vilket är passande att använda i översättningen då krönikan handlar om de första nordborna som for över till England.

Den första texten börjar 60 f Kr och sträcker sig till 100 e Kr då England beboddes av kelter vilka i krönikan kallas britter och walesare. Folknamnen är helt utbytbara.



60 f Kr .lx vintrar före Kristi förkroppsligande angrep den främste romaren, kejsaren Gaius Iulius, Britannien och slogs med britterna och krossade dem och besegrade dem men han kunde dock inte vinna något rike där.

AD

1 Octauianus härskade i .lxvi vintrar och på det .lxii året under hans styre föddes Kristus.

2 Då kom stjärntydarna från Östern för att tillbe Kristus och då dräptes barnen i Bethlem av Herodes när han förföljde Kristus.

3 Detta år dog Herodes av eget knivhugg och Archilaus, hans son, tog över riket.

6 Från midgårds skapelse till detta år var v tusen och cc vintrar förlidna.

11 (Hand 8a Detta år åtog sig Herodes, Antipatres son, styret över Iudea.)

12 Philippus och Herodes delade Lyssiam och Iudeam i fyra delar.

16 Detta år började Tiberius att styra.

26 Detta år började Pilatus styre över judarna.

27 (Hand 8 Detta år övertog Pialtus styret över judarna.)

30 Detta år döptes Kristus och Petrus och Andreas omvände sig och Iacobus och Iohannes och Pilippus, de xii apostolas.

33 Detta år blev Kristus upphängd, från midgårds skapelse var det omkring v tusen vintrar och cc och xxvi vintrar.

34 Detta år blev Paulus omvänd och sanctus Stephanus stenades till döds.

35 Detta år grundlade den välsignade aposteln Petrus ett biskopssäte i staden Antiochia.

39 Detta år övertog Gaius riket.

44 Detta år grundlade den välsignade aposteln Petrus ett biskopssäte i Rom.

45 Detta år dog Herodes, han som dräpte Iacobum ett år före sin egen död.

46 Detta år angrep Claudius som den andre romerske konungen, britternas land och fick större delen av ön i sin makt, han lade även Orcadus, öarna, under romarnas konungadöme. (Hand 8: Det var det fjärde året av hans regering och på detsamma året blev det stor hungersnöd i Syrien vilket Lucas berättar om i boken Actus Apostolorum.)

62 Detta år led Iacobus frater Domini martyrdöden.

63 Detta år avled evangelisten Marcus.

69 Detta år led Petrus och Paulus martyrdöden.

70 Detta år övertog Uespassianus riket.

71 Detta år dräpte Titus, Uespassianus son, cxi tusen judar.

81 Detta år övertog Titus riket, han som ansåg den dag vara förlorad om han inte gjorde något gott.

83 Detta år övertog Domittianus, Tites broder, riket.

84 Detta år skrev Iohannes evangelisten boken Apocalipsis på ön Pathma.

90 Detta år korsfästes Simon Petrus, och Iohannes evangelisten gav honom vila på Effesio.

92 Detta år avled påven Clemens.

99 (Hand 8: Detta år korsfästes Simon aposteln och Iohannes gav honom vila på Epheso.)

Användarvisningsbild
koroshiya
Stödjande medlem 2021
Inlägg: 5013
Blev medlem: 3 februari 2004, 06:51
Ort: Göteborg

Re: Anglosaxiska krönikan

Inlägg av koroshiya » 21 juni 2008, 19:46

:) Vad kul och bra!

Här är en länk till Bosworth och Tollers lexikon för gammalengelska.

http://lexicon.ff.cuni.cz/texts/oe_bosw ... about.html

Lycka till!

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13480
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: Anglosaxiska krönikan

Inlägg av Markus Holst » 21 juni 2008, 19:51

den pinkande elefanten skrev:aldorman
Ålderman?

Ett lovvärt och intressant initiativ. Lycka till! Jag ser fram emot att läsa.

Christer Samuelsson
Medlem
Inlägg: 844
Blev medlem: 25 oktober 2002, 16:49
Ort: Wilattunge

Re: Anglosaxiska krönikan

Inlägg av Christer Samuelsson » 10 juli 2008, 16:52

Hej.
Det finns då ett antal olika översättningar av den Anglosaxiska krönikan som inte alltid är så lika. Att du i ditt fall inte har engelska som första språk, lär inte göra saken enkel. You will face a bumpy road mate.
Best Regards
Christer Samuelsson.

erich lespenhalt
Medlem
Inlägg: 385
Blev medlem: 9 juli 2004, 13:46
Ort: Buren

Re: Anglosaxiska krönikan

Inlägg av erich lespenhalt » 17 juli 2008, 15:07

Nästa text omfattar tiden 100-500 e Kr. Här kan man läsa om hur kristendomen kom till Britannien på begäran av en keltisk konung, om hur romarna överger ön, om Wyrtgearn, mer känd som den mytiske Vortigern i Arturssagan, och om hur de första germanerna, Hengist och Horsa anländer.

101 (Hand 8: Detta år avled påven Clemens.)

110 Detta år led biskop Ignatius martyrdöden.

155 (Hand 8: Detta år övertog Marcus Antonius och Aurelius, hans broder, riket)

167 Detta år mottog Eleutherius i Rom biskopsvärdighet som han innehade i xv lysande vintrar. Till honom sände britternas konung Lucius bud där han bad om att få bli kristen och han beviljade hans önskemål. (Hand 8: De förblev sedan i den rätta tron fram till Dioceletianus styre.)

189 Detta år övertog Seuerus riket och härskade i xvii vintrar, befäste britternas land med vallar från hav till hav. (Hand 8: som slutade i Euerwic och Bassianus, hans son, övertog riket.)

200 (Hand 12: Tvåhundra år.)

283 (Hand 8: Detta år led sanctus Albanus martyrdöden.)

300 (Hand 12: Trehundra år.)

350 (Hand 12: Þreo hund gæ ....)

379 (Hand 8: Detta år tog Gratianus makten i riket.)

381 Detta år övertog kejsaren Maximianus riket -- han var född i britternas land -- och for därefter till Gallia (Hand 8: och där dräpte han kejsaren Gratianum och drev hans broder som hette Ualentinianus, ut ur sitt land, och Ualentinianius samlade åter en här och dräpte Maximum och övertog riket. På den här tiden uppstod Pelagius kätteri i midgård.)

409 Detta år ödelade goterna Rom och sedan dess har romarna aldrig härskat över britterna. (Hand 8: Det var omkring xi hundra vintrar och x vintrar sedan staden byggdes. Allt som allt styrde de över britterna i fyrahundra vintrar och hundrasjutton vintrar sedan den främste Gaius Iulius först angrep detta land.

418 Detta år samlade romarna in alla guldskatter som fanns hos britterna och en del av det gömde de i jorden så att ingen sedan kunde finna dem. och en del tog de med sig till Gallia.

423 (Hand 8: Detta år tog Ðeodosius den yngre makten i riket.)

430 Detta år sändes biskopen Paladius till skottarna av papam Cælestino för att han skulle stärka deras tro.

443 (Hand 8: Detta år sände britterna i Wales bud till Rom och bad dem om hjälp mot Piohtas, men de hade ingen därför att de stred mot Ætla hunnerkonungen, och då sände de bud till anglerna och det angelska folkets ädlingar, och bad om detsamma.

449 Detta år övertog Mauricius och Ualentines riket och härskade i vii vintrar. Och på deras tid kom Hengest och Horsa, inbjudna av Wyrtgeorn, britternas konung, till det stället som kallas Ypwinesfleot, först för att hjälpa britterna men efteråt slogs de även med dem. (Hand 8: Konungen befallde dem att slåss mot Pihtas, och de gjorde så och segrade varthelst de kom. De sände då bud till anglerna att de skulle skicka mer hjälp och berättade om britternas ynkedom och landets rikedom. De skickade då mer hjälp till dem. Då kom män från tre av Germanias folkslag, från de gamla saxarna, från anglerna, från jutarna. Från jutarna kom männen i Cant och männen på Wiht, det är det folket som bor på Wiht, och det folkslaget hos västsaxarna som man fortfarande säger har släktskap med jutarna. Från de gamla saxarna kom östsaxarna och sydsaxarna och västsaxarna. Från anglerna, vilkas land sedan dess legat öde mellan jutarna och saxarna, kom östanglerna, midanglerna, folket i Mercia och Norðhymbra.)

455 Detta år slogs Hengest och Horsa med Wyrtgeorne vid platsen som kallas Agælesþrep, och man dräpte Horsa; och efter det tog Hengest och Æsc, hans son, riket.

457 Detta år slogs Hengest och Æsc med britterna vid platsen som kallas Crecganford och dräpte där iiiim män, och britterna lämnade då Centlond och med stor fruktan flydde de till Lundenbyrg.

465 Detta år slogs Hengest och Æsc med walesarna nära Wippedesfleote och dräpte där xii aldormen, och en av deras thegn vars namn var Wipped, blev dräpt där.

473 Detta år slogs Hengest och Æsc med walesarna och tog ett oerhört stort krigsbyte, och walesarna flydde undan anglerna såsom för elden.

477 Detta år kom Ælle till britternas land och hans iii söner, Cymen och Wlencing och Cissa, med iii skepp till platsen som kallas Cymenesora, och dräpte där många walesare och drev somliga på flykt till skogen som kallas Andredesleage.

485 Detta år slogs Ælle med walesarna nära Mearcrædesburnan stæðe.

488 Detta år övertog Æsc riket och var männen från Cants konung i xxiiii vintrar.

491 Detta år belägrade Ælle och Cissa Andredescester och dräpte alla dem som vistades därinne; ej heller lämnades en enda britt efteråt.

495 Detta år kom två aldormen till britterna, Cerdic och Cynric, hans son, med v skepp till platsen som kallas Cerdicsora och slogs samma dag med walesarna.

erich lespenhalt
Medlem
Inlägg: 385
Blev medlem: 9 juli 2004, 13:46
Ort: Buren

Re: Anglosaxiska krönikan

Inlägg av erich lespenhalt » 2 september 2008, 20:00

Stridigheterna fortsätter mellan saxare och kelter men även inbördes strider de nyanlända. Nästa text tar upp tiden mellan 500 och 600 e Kr och berättar om hur påvestolen i Rom skickar nya missionärer till Britannien. Man kan även läsa om namnskicket att kalla någon för t ex Cerdicing eftersom han är son till Cerdic, ett namnskick som kan jämföras med svenskans folkungar och danskarnas skjoldungar.

"501 Detta år kom Port till britterna och hans ii söner Bieda och Mægla med ii skepp till platsen som kallas Portesmuþa och dräpte där en ung brittisk man, en man av mycket hög börd.

508 Detta år dräpte Cerdic och Cynric en brittisk konung som hette Natanleod, och v tusen män med honom. Efter detta kallades landet Natanlega ända fram till Cerdicesford.

514 Detta år kom västsaxarna till britterna med iii skepp till den plats som kallas Cerdicesora, och Stuf och Wihtgar slogs med britterna och drev dem på flykten.

519 Deta år övertog Cerdic och Cynric (Hand 8: västsaxarnas) riket, samma år som de slogs med britterna vid platsen man nu kallar Cerdicesford. (Hand 8b: Sedan dess har västsaxarnas konungabarn härskat.)

527 Detta år slogs Cerdic och Cynric med britterna vid platsen som kallas Cerdicesleaga.

530 Detta år tog Cerdic och Cynric ön Wihte och dräpte många män vid Wihtgarabyrg.

534 Detta år avled Cerdic, och Cynric, hans son, styrde sedan i xxvi vintrar; och han gav ön Wiehte till sina två brorssöner Stufe och Wihtgare.

538 Detta år förmörkades solen xiiii dagar före första dagen i Mars från tidig morgon till klockan nio.

540 Detta år förmörkades solen på den xii dagen före första dagen i Iulius, och stjärnorna visade sig i nästan en halvtimme efter klockan nio.

544 Detta år avled Uuihtgar och man begravde honom i Wihtgarabyrg.

547 Detta år tog Ida över riket, från honom härstammar kungligheterna i Norþanhymbra
(Hand 8: och härskade i tolv år. Och han byggde Bebbenburh vilket var först inhägnat med häckar, och därefter med jordvallar.) Ida var son till Eopping, Eoppa till Esing, Esa till Inguing, Ingui till Angenwiting, Angenwit till Aloching, Aloc till Beonocing, Beonoc till Branding, Brand till Bældæging, Bældæg till Wodening, Woden till Friþowulfing, Friþowulf till Finning, Finn till Godwulfing, Godwulfing till Geating.

552 Detta år slogs Cynric med britterna nära det där stället som kallas Searobyrg, och jagade britterna på flykten. Cerdic var Cynrics fader, Ceric var son till Elesing, Elesa till Esling, Esla till Gewising, Gewis till Wiging, Wig till Freawining, Freawine till Friþogaring, Friþogar till Branding, Brand till Bældæging, Bældæg till Wodening.

556 Detta år slogs Cynric och Ceawlin med britterna vid Beranbyrg.

560 Detta år övertog Ceawlin västsaxarnas rike, och ælle övertog Norþanhymbra och kvarhöll makten i xxx vintrar. Ælle var son till Ylfing, Ylfe till Uscfreaing, Uscfrea till Wilgisling, Wilgisl till Westerfalcning, Westerfalcna till Sæfugling, Sæfugl till Sæbalding, Sæbald till Sigegeating, Sigegeat till Swæfdæging, Swæfdæg till Sigegearing, Sigegear till Wægdæging, Wægdæg till Wodening, Woden till Friþowulfing. (Hand 8: rike, Ida avled. Och vardera härskade i xxx vintrar.)

565 Detta år kom Columba, skotarnas mässpräst, till britterna för att predika för peohtarna, och han byggde klostret på ön. (Hand 8: Detta år övertog Æðelbriht männen i Cants rike som han höll i liii vintrar. På hans tid sände Gregorius dopet till oss och Columba mässpräst kom till pihterna och omvände dem till Kristus tro. Det är de som bor vid hedarna i norr. Och deras konung gav honom ön man kallar Ii som är fem hida (plogland) stor, som man säger. Där byggde Columba ett kloster, och där var han abbot i xxxii vintrar och dog där då han var lxxvii år gammal. Hans efterträdare innehar fortfarande platsen. Sydpikterna hade tidigare döpts av biskop Ninna. Han hade skolats i Rom. Hans kloster är Hwiterne, helgad åt Sanctus Martines, där han vilar med många heliga män. Nu ska det för alltid finnas en abbot på Ii, men ingen biskop. Och under honom ska alla skotska biskopar lyda eftersom Columba var abbot, ingen biskop.)

568 Detta år slogs Ceaulin och Cuþa med Æþelbryht och de förföljde honom till Cent, och dräpte två aldormen, Oslaf och Cnebban, vid Wibban dune.

571 Detta år slogs Cuþwulf med britterna vid vadet i Bedcan och tog fyra städer, Lygeanburg och ægelesburg, Nennington och Egonesham, och samma år dog han.

577 Detta år slogs Cuþwine och Ceawlin med britterna och de dräpte iii konungar, Coinmail, Condidan och Farinmail,vid platsen som kallas Deorham och tog iii städer, Gleawanceaster och Cirenceaster och Baþanceaster.

583 (Hand 8: Detta år övertog Mauricius romarnas rike.)

584 Detta år slogs Ceawlin och Cuþa med britterna vid platsen man kallar Feþanleag, och man dräpte Cuþa, och Ceaulin tog många städer och ett oerhört stort krigsrov. Och sedan återvände han till sitt eget folk.

588 Detta år dog konung ælle, och æþelric styrde efter honom i v år.

591 Detta år styrde Ceolric i v år. (...hade styrt i fem år.)

592 Detta år blev det stort blodbad vid Woddes beorge, och Ceawlin blev fördriven. (Hand 8: Gregorius övertog påvedömet i Rom.)

593 Detta år förgicks Ceawlin och Cuichelm och Crida, och æþelfriþ övertog riket (Hand 8: i Norðhymbrum.)

595 (Hand 8: Detta år sände påve Gregorius Augustinum till britterna med väldigt många munkar för att predika evangeliet för det angliska folket.)

596 Detta år sände påve Gregorius Augustinum till britterna med väldigt många munkar för att förkunna evangeliet för det engelska folket.

597 Detta år började Ceolwulf styra över västsaxarna, och ständigt slogs han och segrade, med walesare, med peohter, med skottar; han var son till Cuþaing, Cuþa till Cynricing, Cynric till Cerdicing, Cerdic till Elesing, Elesa till Esling, Esla till Gewising, Giwis till Wiging, Wig till Freawining, Freawine till Friðugaring, Friðugar till Bronding, Brond till Bældæging, Bældæg till Wodening."

Engan
Medlem
Inlägg: 1010
Blev medlem: 10 oktober 2003, 12:22

Re: Anglosaxiska krönikan

Inlägg av Engan » 11 september 2008, 20:46

Skall du verkligen behålla den där genitivböjelsen (antar jag att det är) av faderns namn när du översätter till svenska? På svenska ger det ett underligt intryck och kan vara förvirrande att i släktuppräkningen en person byter namn beroende på om han är far eller son.. på originalspråket är det förstås helt korrekt.

Dvs i stället för "Ida var son till Eopping, Eoppa till Esing, Esa till Inguing, Ingui till Angenwiting" borde du kanske skriva "Ida var son till Eoppa, Eoppa till Esa, Esa till Ingui, Ingui till Angenwit" och så vidare.

Tack för initiativet, förresten. Mycket lovvärt. :-)

erich lespenhalt
Medlem
Inlägg: 385
Blev medlem: 9 juli 2004, 13:46
Ort: Buren

Re: Anglosaxiska krönikan

Inlägg av erich lespenhalt » 11 september 2008, 21:24

Engan skrev:Skall du verkligen behålla den där genitivböjelsen (antar jag att det är) av faderns namn när du översätter till svenska? På svenska ger det ett underligt intryck och kan vara förvirrande att i släktuppräkningen en person byter namn beroende på om han är far eller son.. på originalspråket är det förstås helt korrekt.

Dvs i stället för "Ida var son till Eopping, Eoppa till Esing, Esa till Inguing, Ingui till Angenwiting" borde du kanske skriva "Ida var son till Eoppa, Eoppa till Esa, Esa till Ingui, Ingui till Angenwit" och så vidare.
Jag förstår din kritik. Anledningen till att jag behållit det fornengelska namnskicket var att jag ville belysa att samma system fanns bland skandinaverna för länge sedan.

Engan
Medlem
Inlägg: 1010
Blev medlem: 10 oktober 2003, 12:22

Re: Anglosaxiska krönikan

Inlägg av Engan » 11 september 2008, 21:45

erich lespenhalt skrev:Jag förstår din kritik. Anledningen till att jag behållit det fornengelska namnskicket var att jag ville belysa att samma system fanns bland skandinaverna för länge sedan.
Det skälet köper jag :-). Du kanske skall lägga en liten kommentar om det i inledningen till ditt färdiga dokument.

Vi väntar med spänning på nästa del.

Användarvisningsbild
Dûrion Annûndil
Medlem
Inlägg: 4941
Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
Ort: Lite nordöst om Stockholm...

Re: Anglosaxiska krönikan

Inlägg av Dûrion Annûndil » 11 september 2008, 22:03

Först av allt, ett berömvärt initiativ. :)

Men det skulle inte vara bättre att uppdatera de ålderdomliga anglosaxiska namnen på de forntida personerna till de nutida etablerade formerna? Om man behåller de gamla formerna kommer ju läsaren antagligen få försöka lista ut vem det är som menas mången gång, och då tror jag det kan vara mer till hjälp om man alltså använder nutida namnet, men i noter eller förklaringar ger den gamla namnformen (till intresse för läsaren säkerligen). Eller?

Mvh -Dan

erich lespenhalt
Medlem
Inlägg: 385
Blev medlem: 9 juli 2004, 13:46
Ort: Buren

Re: Anglosaxiska krönikan

Inlägg av erich lespenhalt » 12 september 2008, 00:04

Dûrion Annûndil skrev:Först av allt, ett berömvärt initiativ. :)

Men det skulle inte vara bättre att uppdatera de ålderdomliga anglosaxiska namnen på de forntida personerna till de nutida etablerade formerna? Om man behåller de gamla formerna kommer ju läsaren antagligen få försöka lista ut vem det är som menas mången gång, och då tror jag det kan vara mer till hjälp om man alltså använder nutida namnet, men i noter eller förklaringar ger den gamla namnformen (till intresse för läsaren säkerligen). Eller?

Mvh -Dan
Det är en vägande synpunkt. Jag ska tänka över saken om man kanske borde sätta de moderna namnen i parentes efter de gamla. Samma sak gäller ortnamnen. Men jag vill behålla originalet så ursprungligt som möjligt.

erich lespenhalt
Medlem
Inlägg: 385
Blev medlem: 9 juli 2004, 13:46
Ort: Buren

Re: Anglosaxiska krönikan

Inlägg av erich lespenhalt » 3 december 2008, 18:56

Här fortsätter översättningen med 600-talet där man kan läsa att kristnandet av Britannien går vidare. Det finns även en intressant notis om något som verkar ha varit ett utbrott av fågelinfluensa.

"601 Detta år sände påve Gregorius pallium till ärkebiskop Augustino i britternas land, och mycket många andliga lärare till hans hjälp; Och biskop Paulinus omvände Edwine, konungen i Norþhymbra, till Kristendomen.

603 Detta år slogs man vid Egesan sten. (Hand 8: Ægþan, skottarnas konung slogs med Dælreoda, och med æðelferþe Norþhymra konung, och man dräpte nästan hela hans här.)

604 Detta år kom östsaxarna, under Sæbryhte, till tro och bad om dopet. (Hand 8: Augustinus invigde ii biskopar, Mellitum och Iustum. Mellitum sände han att förkunna dopet för östsaxarna. Där hette konungen Sæbyrht, son till Ricola, syster till æðelberht, och som blev utnämnd till konung av æðelbyrht, och æðelberht gav Mellite ett biskopssäte i Lundewic, och Iustus fick ett
säte i Hrouecystre, vilket ligger xxiiii mila från Dorwitceastre.

606 Detta år avled Gregorius omkring x år efter det att han sände Kristendomen till oss, och hans fader hette Gordianus. (Hand 8: Och detta år ledde Æðelfrið sina skaror till Legercyestre och dräpte där oräkneliga walesare, och så uppfylldes Augustinus profetia när han sade: om walesarna inte vill ha fred med oss, då ska de förgås under saxarnas händer. Man dräpte där även cc präster vilka hade kommit dit för att bedja för walesarnas här. Scrocmail hette deras ealdormann, vilken kom undan därifrån med ett femtiotal män.)

607 Detta år slogs Ceolwulf med sydsaxarna.

611 Detta år övertog Cynegils västsaxarnas rike och höll det i xxxi vintrar. Cynegils var son till Ceoling, Ceol till Cuþaing, Cuþa till Cynricing.

614 Detta år slogs Cuichelm vid Beandune och dräpte ii tusen och lxvi walesare.

616 Detta år avled Contmännens konung Æþelbryht, och Eadbald, hans son, tog över riket. Och detta år hade det gått femtusen och dccc vintrar sedan midgårds skapelse. (Hand 8: Han övergav Kristendomen och levde enligt heden sed, så att han tog sin faders änka till hustru. Då övervägde Laurentius som var ärkebiskop i Cent, att resa söderut och lämna allt. Och då kom aposteln Petrus till honom på natten, och tuktade honom strängt för att han ville överge Guds hjord, och han förmanade honom att gå till konungen och lära honom den rätta tron. Och han gjorde så och konungen återvände till den rätta tron. På denne konungens tid avled Laurentius, som var ärkebiskop i Cent efter Agustine, iiii dagar före femte dagen i februari, och han begravdes bredvid Agustine. Efter honom övertog Mellitus ärkebiskopsdömet, han var biskop i Lundene, och inom fem vintrar avled Mellitus. Efter det efterträdde Iustus som ärkebiskop. Han var biskop i Hrouecistre, och invigdes av romarna till biskop.)

625 Detta år blev Paulinus invigd till biskop över Norþhymbrum, av Iusto.

626 Detta år döptes Eanfled, kounung Edwins dotter på den heliga pingstaftonen; och Penda innehade riket i xxx vintrar, och han hade sett L vintrar när han övertog riket. Penda var son till Pybbing, Pybba till Cryding, Cryda till Cynewolding, Cynewold till Cnebbing, Cnebba till Iceling, Icel till Eomaring, Eomar till Angelþeowing, Angelþeow till Offing, Offa till Wærmunding, Wærmund till Wihtlæging, Wihtlæg till Wodening.

627 Detta år döptes Edwine konung med sitt folk vid påsktiden.

628 Detta år slogs Cynegils och Cnichelm med Penda vid Cirenceastre, och de kom fram till ett fördrag.

632 Detta år döptes Eorpwald.

633 Detta år dräptes Edwine, och Paulinus återvände till männen i Cant och inrättade där biskopssätet i Hrofenceastre.

634 Detta år predikade biskop Birinus dopet för västsaxarna.

635 Detta år döptes Cynegils av Birino, biskopen i Dorkeceastre, och Oswold var fadder.

636 Detta år döptes Cuichelm i Dorcesceastre, och avled samma år, och biskop Felix förkunnade den kristna tron för östanglerna.

639 Detta år döpte Birinus Cuþræd i Dorcesceastre, och mottog honom som sin son.

640 Detta år avled Redbald, Cantmännens konung, och han hade styrt i xxv vintrar. (Hand 8c: Han hade två söner: Ermenred och Ercenberht. Och Ercenberht styrde efter sin fader. Och Ermenred avlade två söner. De gjordes senare till martyrer av Ðunore.

642 Detta år dräptes Oswald, konung i Norþanhymbra.

643 Detta år övertog Cenwalh västsaxarnas rike och höll det i xxxi år. Och denne Cenwalh uppförde kyrkan i Wintuncastre.

644 Detta år avled Paulinus. Han var ärkebiskop i Eoforwicceastre, och senare i Hrofesceastre.

645 Detta år fördrevs Cenwalh av konung Penda.

646 Detta år döptes Cenwalh.

648 Detta år gav Cenwalh åt sin frände iii tusen londes (plogland) vid æscesdune; denna Cuþred var son till Cuichelming, Cuichelm till Cynegilsing.

650 Dett år mottog ægelbryht från Galwalum, västsaxarnas biskopdöme av Birine den romerske biskopen.

651 Detta år dräptes konung Oswine, och biskop Aidan avled.

652 Detta år slogs Cenwalh vid Bradanforda vid Afne.

653 Detta år mottog midsaxarna den rätta tron av aldorman Peada.

654 Detta år dräptes konung Onna. Och Botulf började bygga klostret i Icanho.

655 Detta år avled Penda, och folket i Mierce blev kristna. Då hade det gått v tusen vintrar och dccc och l vintrar sedan midgårds skapelse. Och Peada tog över Mercna rike. Han var son till Pending.

657 Detta år avled Peada, och Wulfhere, Pendas son, övertog Miercna rike.

658 Detta år slogs Cenwalh med walesarna vid Peonnum, och fördrev dem till Pedridan; detta slag utkämpades sedan han återkom från östanglerna. Han hade varit landsflyktig där i iii år eftersom han hade övergett hans syster.

660 Detta år lämnade biskop ægelbryht Cenwale, och Wine innehade biskopsdömet i iii år; och ægelbryht övertog biskopsdömet i Persa i Galwalum vid Seine.

661 Detta år slogs Cenwalh på påsken vid Posentesbyrg, och Wulfhere, Pendas son härjade ända till æscesdune; och Cuþred, Cuithelms son och konung Coenbryht dog samma år; och på Wiht härjade Wulfhere, Pendas son, och gav männen på Wiht till sydsaxarnas konung æþelwalde för att Wulfhere såg till at han blev döpt. Och Eoppa mässpräst var den som först tog dopet till männen på Wiht på befallning av Wilferþe och konung Wulfhere.

664 Detta år förmörkades solen, och folket i Cants konung Arcenbryht avled; och Colman for med sina förbundna till sitt hemland. Samma år kom det en stor farsot; och Ceadda och Wilferþ blev invigda; och samma år avled Deusdedit.

668 Detta år invigde man þeodorus till ärkebiskop.

669 Detta år gav konung Ecgbryht, Reculf till mässpräst Basse, för att han skulle bygga ett kloster.

670 Detta år avled Osweo, konung i Norþanhymbra, och Ecgferþ härskade efter honom; och Hloþhere, biskop ægelbryhtes brorson tog över västsaxarnas biskopsdöme, och innehade det i vii år. Biskop þeodor invigde honom; Osweo var son till æþelferþing, æþelferþ till æþelricing, æþelric till Iding, Ida till Eopping.

671 Detta år var det stor dödlighet bland fåglar.

672 Detta år avled Cenwalh, och Seaxburg, hans hustru, styrde i ett år efter honom.

674 Detta år började æscwine att styra över västsaxarna, han var son till Cenfusing, Cenfus till Cenferþing, Cenferþ till Cuþgilsing, Cuþgils till Ceolwulfing, Ceolwulf till Cynricing, Cynric till Cerdicing.

675 Detta år slogs Wulfhere, Pendas son, och æscwine vid Biedanheafde; och samma år avled Wulfhere, och æþelred tog över riket.

676 Detta år avled æscwine, och Hedde tog över biskopsdömet, och Centwine tog över riket, och Centwine var son till Cynegilsing, Cynegils till Ceowulfing, och æþered, Miercna konung förhärjade Centlond.

678 Deta år uppenbarade sig den kometen, och biskop Wilfriþ fördrevs från sitt biskopsdöme av konung Ecgferþe.

679 Detta år dräptes ælfwine, och Sancte æþelþryþ avled.

680 Detta år tillsatte ärkebiskop þeodorius ett kyrkomöte i Hæþfelda, eftersom han ville rätta Kristus tro; och samma år avled abbedissan Hild i Streonesheale.

682 Detta år jagade Centwine bort britterna ända till havet.

685 Detta år började Ceadwalla sträva efter konungamakten; Ceadwalla var son till Coenbryhting, Coenbryht till Cading, Cadda till Cuþaing, Cuþa till Ceawlining, Cewlin till Cynricing, Cynric till Cerdicing; och Mul var Ceadwallans broder, han blev sedermera bränd på bål i Cent; och samma år dräpte man konung Ecgferþ; Densamme Ecgferþ var son till Osweoing, Osweu till æþelferþing, æþelferþ till æþelricing, æþelric till Iding, Ida till Eopping; och samma år avled Hloþhere.

686 Detta år ödelade Ceadwalla och Mul Cent och Wieht.

687 Detta år brändes Mul i Cent, och xii män med honom, och samma år härjade Ceadwallla i Cent.

688 Detta år övertog Ine västsaxarnas rike, och behöll det xxxvii vintrar. (Hand 6: och han byggde klostret i Glæstingabyrig.), och samma år for Ceadwalla till Rom, och mottog dopet av påven, och påven döpte honom till Petrus. Men efter omkring vii nätter avled han. Därefter var Ine, son till Cenreding, konung, Cenred var son till Ceolwalding, Ceolwald var Cynegilses broder, och de var Cuþwines söner, själv var han son till Ceaulininges, Ceaulin till Cynricing, Cynric till Cerdicing.

690 Detta år avled ärkebiskop þeodorius, och Beorhtwald tog över biskopsdömet. Före detta hade man romerska biskopar, sedan var de engelska.

694 Detta år förhandlade männen i Cant med Ine, och gav honom xxx m för det att de hade bränt ihjäl Mul; och Wihtred övertog riket i Cant, och höll det xxxiii vintar. Wihtred var son till Ecgbryhting Ecgbryht till Arcenbryhting, Erconbryht till Eadbalding, Eadbald till æþelbryhting."

erich lespenhalt
Medlem
Inlägg: 385
Blev medlem: 9 juli 2004, 13:46
Ort: Buren

Re: Anglosaxiska krönikan

Inlägg av erich lespenhalt » 13 maj 2011, 16:18

Jag ber om ursäkt för att tråden inte underhållits. Faktum är att jag blev lite trött på den men jag ska återuppta översättningen i höst. Har tråden varit till någon nytta? Om inte så är det ju helt meningslöst att jag fortsätter.

Användarvisningsbild
Karsten Krambs
Medlem
Inlägg: 1496
Blev medlem: 13 juli 2009, 18:02
Ort: Danmark
Kontakt:

Re: Anglosaxiska krönikan

Inlägg av Karsten Krambs » 22 maj 2011, 22:50

Hej Erich
For mig har det været interessant at læse hele den del, du indtil nu har oversat. Jeg har ikke været bekendt med denne del af den ældste krønike før. Jeg forstår godt du bliver lidt træt af projektet - har selv oversat en del tekster fra oldengelsk og frisisk. Jeg er faldet over nedenstående notater. Har nogen en forklaring på de beskrevne hændelser?
538 Detta år förmörkades solen xiiii dagar före första dagen i Mars från tidig morgon till klockan nio.
540 Detta år förmörkades solen på den xii dagen före första dagen i Iulius, och stjärnorna visade sig i nästan en halvtimme efter klockan nio.
664 Detta år förmörkades solen, och folket i Cants konung Arcenbryht avled; och Colman for med sina förbundna till sitt hemland. Samma år kom det en stor farsot; och Ceadda och Wilferþ blev invigda; och samma år avled Deusdedit.
671 Detta år var det stor dödlighet bland fåglar.

Användarvisningsbild
Fredrik Andersson
Medlem
Inlägg: 1411
Blev medlem: 22 december 2005, 23:51
Ort: Södermanland

Re: Anglosaxiska krönikan

Inlägg av Fredrik Andersson » 23 maj 2011, 19:53

Ja för sjutton! Fortsätt gärna!

Jag har i många redogörelser för nordmännens härjningar i Britannien sett hänvisningar till den Anglosaxiska krönikan och tycker det är jätteintressant att nu kunna få ta del av den på begriplig svenska!

Skriv svar