Dan Koehl skrev:Christer Samuelsson skrev:Dan K.
Vänta litet Christer!
Var i Uppland är detta namn belagt? Är det en ort? vad är det för alder pa namnet?
Jag ser inget hinder att detta Gestilren kan ha legat i Uppland, sa denna idé kan väl utvecklas lite grand?
Och var och när är Gestilren belagt i danska källor?
Lars Otto Berg kunde 1999 påvisa att en ort vid namn Gestilren funnits i Frösthults socken i Uppland (Namn och bygd, 1999). Ortnamnet Gestilren har tidigare inte varit känd från någon plats i Norden. Jag har tyvärr inte läst och tagit del av Bergs påståenden, men såvitt jag känner till är man noga med det vetenskapliga i Namn och bygd.
Aha, tal att skärskadas?
Om man beaktar det politiska läget vid denna tid, skulle det väl knappast vara mer otroligt med oroligheter i Fröstorp i Uppland än i Västergötland.
Fröstorp later som en mycket gammal ort. f.ö.
För all del. så här tycker riksantikvarieämbetet beträffande platser med särskilt historiskt riksintresse.
"Fjärdhundra [C 48] (Frösthults, Simtuna och Torstuna sn)
Motivering:
Odlingslandskap i slättbygd med rikt innehåll av fornlämnings- och bebyggelsemiljöer från
äldre järnålder till historisk tid. (Fornlämningsmiljö).
Uttryck för riksintresset:
Rösen, stensättningar, skärvstenshögar, skålgropar och hällristning från bronsålder.
Stensträngssystem och gravfält från äldre järnålder. Yngre gravfält intill byarna. I låglänta
marker utmed Örsundaån kan tidigare skiftesindelade ängar ännu uppfattas. Ålderdomligt
vägnät med hålvägssystem och runstenar. Medeltida kyrkomiljöer i Frösthult och Simtuna,
tingshus och gästgivaregård i Karleby, Tisby välbevarade herrgårdsbyggnad från 1600-
talet, Grinda, Gästre med uppgift om medeltida kungsgård, Måtteby, Mälby och Skensta
reglerade radbyar samt Forsby kvarnmiljö."
Observera att ett visst Gästre skall ha varit medeltida kungsgård, ägd av självaste Kung Sverker. Läs mer om detta här
http://hal.ernhill.nu/~ted/Landrover%20 ... katter.htm. Här påstås att vår förste riksanikvarie Johannes Bureus gjort en anteckning om att Gestre har ägts av Kung Sverker.
Tillägg.
Länken fungerar inte men så här står det:
Debattinlägg i V-sv--historieforum samtidigt som denna sida färdigställdes. Tillfällighet ! Det är uppenbarligen inte alls säkert var någonstans slaget stod, och vilken betydelse slaget hade för det blivande landet.
Hej på er alla och särskilt Troels och Ingvar.
Hemkommen från kontoret där jag har min dagliga
gärning här i Antwerpen har jag ägnat kvällen åt att
plöja igenom mitt bibliotek på jakt efter Gestilren.
Och det var inte mycket jag fann. Först måste jag
utfärda EN SKARP VARNING:
Uppgiften om att Västgötalagen placerar Gestilren
"mellan Dala och Lena" fick jag fram på internet. Jag
hade ingen anledning att misstro den, eftersom jag
minns att jag läst att en källa har den geografiska
placeringen. Men det visar sig vid koll i
västgötalagens kungalängd (ej tryckt i de vanliga
lagutgåvorna, men av Nat. Beckman i "Ur vår äldsta
bok", Stockholm 1912) att uppgiften om Gestilrens
placering mellan Dala och Lena INTE FINNS MED I
URSPRUNGSTEXTEN.
Det tog mig en stund att hitta Folke Högbergs artikel
om Gestilren. Den var nämligen inte tillfinnandes i
någon volym av "Från Borås och de sju häraderna" och
inte heller i någon annan skrift från 1940-talet, men
däremot i "Västergötlands fornminnesförenings
tidskrift" 1960! Där finner jag uppgiften om att
"mellan Dala och Lena" dyker upp först i en
1400-talsbearbetning av västgötalagens kungalängd.
Högberg påpekar att även slaget vid Åsle 1389 påstås
ha stått mellan Dala och Lena i andra sena källor och
att uppgiften därmed inte är särskilt mycket att bygga
på. Alla slag med trolig anknytning till Falbygden
kopplas till Kungslena.
Rörande Odhelius koppling av Gestilren till
Gisslegården i Varv avfärdar Högberg den, eftersom
Gisslegården bör ha fått sitt namn efter det medeltida
mansnamnet Gissle och Gestilren fått sitt namn efter
mansnamnet Gestil. Gisslegården kan alltså inte vara
ett förvanskat Gestilren.
Men Högberg avfärdar faktiskt också Gestilren vid
Timmele i Ätradalen. Där finns vid Lena by en backe
som påstås förr ha kallats Gestilren. Som Ingvar
påpekar heter grannsocknen Dalum. Backen har helt
enkelt fått sitt namn av någon som satt backen i
samband med uppgiften om att Gestilren skall sökas
mellan Dala och Lena.
Högberg drar i stället en lans för den sedan
medeltiden kända gården Gestre i Frösthult utanför
Enköping! Johannes Bureus, vårt lands förste
riksantikvarie har nämligen gjort en anteckning om att
kung Sverker ägt denna gård. Det blir ju lite snopet
för Västergötland, men det verkar ju troligare än att
det varit ett sjöslag!
Jag har på Troels uppmaning läst alla tidigare inlägg
i debatten kring Gestilren på Historieforum. I
debatten nämns en mängd källor; Erikskrönikan,
"Heidreks saga" (Hervarasagan), biskop Karls krönika
och Birger Nermans "Studier över Svärges hedna
litteratur" (1913). Dessa källor har alla det
gemensamt att de överhuvud taget inte nämner
Gestilren! Ja, biskop Karls krönika skall jag låta
vara osagt. Jag har Verelius utgåvor från 1678 av
krönikan, men de finns i biblioteket i Mölnlycke, så
jag har inte kunnat kolla dem, men såvitt jag minns
nämner krönikan inte Gestilren. F. ö. saknar det
betydelse, eftersom Nils Ahnlund övertygande visat att
krönikan är en förfalskning, sannolikt av Nils
Rabenius. Att K. Kumlien 1967 försökt visa att
krönikan är äkta och att bl. a. S Lindquist och Lars
Gahrn stödjer den ståndpunkten övertygar inte mig det
minsta. Krönikan, vars handskrift brann upp i
Uppsalabranden 1702, finns bara bevarad i Verelius
tryckta utgåvor. Den hittades hemma hos Olof Rudbeck i
hans bibliotek i en medeltida örtabok som Rudbeck ärvt
efter sin far. Upptäckten ägde rum strax efter att de
båda stridstupparna Verelius och Schefferus belagts
med munkavle att vidare uttala sig om Uppsala
hednatempel stått i nuvarande eller i Gamla Uppsala.
Historien är helt enkelt för bra för att vara sann!
Det visar sig vid genomgången av källorna att inte en
enda tidig uppgift nämner en stavelse om att danskar
varit inblandade i slaget på Gestilren. Och senare
källor talar om en mindre trupp bestående av Sverkers
släktingar. Hela diskussionen om slaget som en
vändpunkt är rent nys och Guillous uttalande om att
slaget räddade oss från att tvingas tala danska är mer
än lovligt dumt. Helt klart är att slaget inte var ett
försök av danskar att erövra Sverige. Slaget är en del
av Sveriges inre strider och inget annat. Och svenskan
och danskan var på den tiden ännu inte så långt
utvecklade att det ens är rätt att tala om två olika
språk.
Inlägget är gjort av Dan Korn.
Hälsningar
Christer Samuelsson.
