Erik Eriksson Läspe och halte
Bra fråga
Ofta är tillnamnen senkomna eller politiska. I Norge har de "Prästhataren" som var ett barn när förmyndarregeringen passade på att stävja kyrkans utbredning.
.
En sak jag råkade in på är att Magnus Ladulås tycks ha fått sitt tillnamn av samtiden, eftersom det finns i Vadstenas diarium. Sen är det en annan sak att flera kungar än Magnus utfärdade förbud mot adelns våldgästning utan större framgång. Beroende på situationen fick kungarna än fjäska för folket än för högadeln.
.
Vidare noterade jag att "Upplandsherrarna" gärna styrde under Eriks förmyndarregering. De såg det kanske som ett plus att den unga kungen hade handikapp. Det var helt enkelt så att adeln var flest i Uppland och Södermanland från första början, vilket vi ser exempelvis i antalet svenne-, rinke- och karlebyar från 1000-talet
.
Något senare i samband med Margareta sägs i dokumentet "att Margareta tillsättes" av herrarna och inte såsom i Danmark och Norge där hon för syns skuld for runt till landstingen och blev valt.
.
Äldre historieforskning trodde på det skrivna ordet "svart på vitt" utan att frågasätta propagandan. Praktexemplet på kungapropaganda är att Birger Jarls kvinnolag skulle vara ett framsteg ---- för vem? När han var i Finland passade han på att ge karelska kvinnorna frihet, som om de inte hade varit fria sen urminnes. Men han ville kanske skydda dem från herrarna,
ha det catshaman
Ofta är tillnamnen senkomna eller politiska. I Norge har de "Prästhataren" som var ett barn när förmyndarregeringen passade på att stävja kyrkans utbredning.
.
En sak jag råkade in på är att Magnus Ladulås tycks ha fått sitt tillnamn av samtiden, eftersom det finns i Vadstenas diarium. Sen är det en annan sak att flera kungar än Magnus utfärdade förbud mot adelns våldgästning utan större framgång. Beroende på situationen fick kungarna än fjäska för folket än för högadeln.
.
Vidare noterade jag att "Upplandsherrarna" gärna styrde under Eriks förmyndarregering. De såg det kanske som ett plus att den unga kungen hade handikapp. Det var helt enkelt så att adeln var flest i Uppland och Södermanland från första början, vilket vi ser exempelvis i antalet svenne-, rinke- och karlebyar från 1000-talet
.
Något senare i samband med Margareta sägs i dokumentet "att Margareta tillsättes" av herrarna och inte såsom i Danmark och Norge där hon för syns skuld for runt till landstingen och blev valt.
.
Äldre historieforskning trodde på det skrivna ordet "svart på vitt" utan att frågasätta propagandan. Praktexemplet på kungapropaganda är att Birger Jarls kvinnolag skulle vara ett framsteg ---- för vem? När han var i Finland passade han på att ge karelska kvinnorna frihet, som om de inte hade varit fria sen urminnes. Men han ville kanske skydda dem från herrarna,
ha det catshaman
Jag fick lära mig i skolan att kung Magnus satte lås för bondens lada, utan att det egentligen så värsta förklarades kring det hela. Möjligen kan det stå något om detta i gamla upplandslagen eller västgötalagen. Senare har jag stött på uppgiften att han hade ett andra namn Ladislaus, ärvt från (polska) förfäder, vilket låter mera troligt. Kul att du hängde på Catshaman!catshaman skrev: En sak jag råkade in på är att Magnus Ladulås tycks ha fått sitt tillnamn av samtiden, eftersom det finns i Vadstenas diarium. Sen är det en annan sak att flera kungar än Magnus utfärdade förbud mot adelns våldgästning utan större framgång
ha det catshaman
Vet du eller någon annan, vilka andra oberoende källor som existerar för denna period, var kan kolla/jämföra uppgifterna. (Känner det är fasanfullt om Gästabudet som varje svensk känner till, aldrig inträffat, ungefär som ättestupan)
Erikskrönikan och Adelsstadgan
Erikskrönikan inleds om Erik XI Eriksson
.
ERik konunger var nokot swa läsper wid
haltan thz war ok hans sidh
Han storkte gerna skäll ok räth
ok älskade gerna sin eghin äät
han hiolt hwsära ok ädela sidh
ok bondom gaff han godhan friid
A alwora kunne han sik wel forsta
mz torney kunne han ey mykit vmga
.
Detta är diktat runt 100 år efter Eriks födelse så det är antagligen en del sanning i det. Vinklingen är väl närmast att man sjunger lovsång till kungarna --- även om de är ytterst mänskliga.
Åren runt 1280 var omvälvande och det var då Magnus Birgersson verkligen befäste sin makt genom att avrätta ett antal upproriska stormän varav en stor del förmodligen var från Västergötland som var Valdemars fäste.
.
Jag har varit intresserad efter Valdemar förmodligen ägde ett mindre slott Murängen på Dal och flydde antagligen dit efter förlusten vid Hova. Mitt intresse är närmast Dals medeltid och folkungarna på Dal. Även Algotssönerna tycks ha sina rötter på Dal där stamfadern Brynolf på Dal nämns på Alsnö
.
Man brukar tala om en hovdag på Alsnö, men det verkar som om han samlat adeln under flera år (så att han vist var han hade dem). I den vevan tillkom de såkallade adelsprivilegierna som fritog adeln mot rusthållning. I samma veva fritogs kyrkan från skatt. Naturligtvis fick Magnus med sig de höga herrarna som förmodligen missbrukade sin ställning. Citat från http://medlem.spray.se/catshaman/m05val ... Valdem.htm
.
"Det gick så långt att Magnus Ladulås måste utfärda en stadga 1285 att vanliga riddare/väpnare/kanik fick ha bara ha 4 i följe, rådsherrar fick ha 12, biskopen 30 och hertig Bengt av Finland 40 man. Det var dels för att skona bönderna längs resvägarna, dels säkerligen att begränsa de kungliga hushållet."
.
Man kan förstå att bönderna längs de stora lederna inte gillade när en höjdare kom med sin stab och krävde husrum
Ha det catshaman
.
ERik konunger var nokot swa läsper wid
haltan thz war ok hans sidh
Han storkte gerna skäll ok räth
ok älskade gerna sin eghin äät
han hiolt hwsära ok ädela sidh
ok bondom gaff han godhan friid
A alwora kunne han sik wel forsta
mz torney kunne han ey mykit vmga
.
Detta är diktat runt 100 år efter Eriks födelse så det är antagligen en del sanning i det. Vinklingen är väl närmast att man sjunger lovsång till kungarna --- även om de är ytterst mänskliga.
Åren runt 1280 var omvälvande och det var då Magnus Birgersson verkligen befäste sin makt genom att avrätta ett antal upproriska stormän varav en stor del förmodligen var från Västergötland som var Valdemars fäste.
.
Jag har varit intresserad efter Valdemar förmodligen ägde ett mindre slott Murängen på Dal och flydde antagligen dit efter förlusten vid Hova. Mitt intresse är närmast Dals medeltid och folkungarna på Dal. Även Algotssönerna tycks ha sina rötter på Dal där stamfadern Brynolf på Dal nämns på Alsnö
.
Man brukar tala om en hovdag på Alsnö, men det verkar som om han samlat adeln under flera år (så att han vist var han hade dem). I den vevan tillkom de såkallade adelsprivilegierna som fritog adeln mot rusthållning. I samma veva fritogs kyrkan från skatt. Naturligtvis fick Magnus med sig de höga herrarna som förmodligen missbrukade sin ställning. Citat från http://medlem.spray.se/catshaman/m05val ... Valdem.htm
.
"Det gick så långt att Magnus Ladulås måste utfärda en stadga 1285 att vanliga riddare/väpnare/kanik fick ha bara ha 4 i följe, rådsherrar fick ha 12, biskopen 30 och hertig Bengt av Finland 40 man. Det var dels för att skona bönderna längs resvägarna, dels säkerligen att begränsa de kungliga hushållet."
.
Man kan förstå att bönderna längs de stora lederna inte gillade när en höjdare kom med sin stab och krävde husrum
Ha det catshaman
Senast redigerad av 1 catshaman, redigerad totalt 11 gånger.
http://www.lysator.liu.se/runeberg/erikkron/
här kan man läsa erikskrönikan. Tänk att den finns på världsväven och allt!
här kan man läsa erikskrönikan. Tänk att den finns på världsväven och allt!
Läspe och halte
några frågar hur en läsp och halt kung kunde vinna makten (om han nu inte var friskt från början). Ärva är ett svar, kompromisskandidat kan vara ett annat.
Som Erikskrönikan antyder, hade E loh ganska gott rykte ändå.
Men. under ungdomsåren skrev någon att han hade uppländska herrar som förmyndare, som vuxen hade han Birger Jarl som regeringschef. Och vi vet ju att Birger Jarl, med alla sina goda egenskaper, ville gärna vara den som bestämde. För honom var det givetvis mycket bekvämt att ha makten utan att behöva strida om själva konungaäran.
Som Erikskrönikan antyder, hade E loh ganska gott rykte ändå.
Men. under ungdomsåren skrev någon att han hade uppländska herrar som förmyndare, som vuxen hade han Birger Jarl som regeringschef. Och vi vet ju att Birger Jarl, med alla sina goda egenskaper, ville gärna vara den som bestämde. För honom var det givetvis mycket bekvämt att ha makten utan att behöva strida om själva konungaäran.
Re: Läspe och halte
Nåja, det här var en tid när det varit mer eller mindre inbördeskrig i nästa hundra år. Erikar och Sverkar hade avlöst varnadra med varannan generation. Feodalismen var ännu inte så stark, det betydde att när en kung tog sig ton för mycket vände sig stormännen till en konkurent, precis som vi förmodlige skulle gjort då. Man ville ha en kung, gärna att skylla på om det gick galet, och som var "sammanhållande" men han skulle samtidigt inte hota en självständig herremans frihet f ö r mycket. Följden blir att det bildas partier en del håller på berra andra på olle. I det här fallet spelade tydligen Bjälboätten stor roll, de höll ofta i rodret till upproren och slagen,-som precis som senare generationer av dem, när de kallas folkungaätten av oss- stred de som värst mot varandra. De var också på olika sätt inblande i kunga släkterna, man måste nästan ha stamträden framför sig för att se nån logik i deras strider.Stefan skrev:några frågar hur en läsp och halt kung kunde vinna makten (om han nu inte var friskt från början). Ärva är ett svar, kompromisskandidat kan vara ett annat.
Omkring år 1200 ser det ut så: En kung som fördrivits från Sverige av högfrälset till Danmark, Sverker dy gifter sig år 1200 med jarlen av Sverige Birger Brosas dotter. Birger Brosa är sveriges jarl och gift med en dotter till norske kungen, vilken också härstammar från Kilsten, säkert tycker man att man har en del att säga till om då...
Birger Brosa hade mer än tre söner som blev jarlar, och stred duktigt. Brosas (uppenbarligen arvsbundna?) jarlskap ärvs 1202 till systerson Johan Sverkersson (Jon Jarl) Säkert hoppades han att Jon blir kung (vilket han också blev) så att han Brosa blir förfader till sveriges kungahus. De är självklart MED alla sina giften för Sverkrar-och MOT Erikar. Självklart?
OK nu drar Sverker dy till Sverige med danskar han raggat ihop, och det blir ett slag vid Älgarås. Sverker dy vinner, tre eriksöner stupar, stort hat från de överlevande stomännen som var med om att fördriva honom och vill ha eriksöner. Men kung Erik Knutsson (EN "Erik") flyr till Norge slickar sår och samlar ihop till en ny här med svenskar och norrmän. År 1208 är det dags igen: slaget vid Lena. Nu går det sämre för Sverren. hans svärfar (En dansk Hvide) och Jarl Knut, en av Brosas söner stupar, och Sverker måste fly till Danmark igen. Fast denna gång utan kungakrona...
Erik Knutsson väljs till kung 1208, enligt den gamla rätten att välja.
Låter än så länge inte lätt att vara kung bara för att man kan ärva eller?
1210 är det dags igen Sverker marscherar in från Danmark det blir slag vid Gestilren i Västergötland. Nu stupar Sverker dy. Och Birger jarls far Magnus Minnesköld,(Som fö är bror till Birger Brosa)samt Folke jarl.
Erik kan andas ut samt knyter smart nog släktskap till Danmark som förut hjälpt erikarna, han gifter sig med Rikissa dotter till Valdemar den store av Danmark ,o får (minst) ett barn: Ingeborg (som gifter sig med Birger Jarl) och så dör han i hastig feber 1216. Efter att han dött föds lille Erik posumt som blir känd som läsp o halt. Mamman sitter där utan man med Erik o Ingeborg.
Sverker dy dotter från 1a giftet gifter sig med Brosas sonson Sune Folkesson. Sunes far är Folke Jarl, enligt uppgift den som är roten till folkungarna - alltså prartiet folkunga rote - Och Brosas jarlatitel hänger fortfarande på Jon jarl, sverkers son, som nu är den siste Sverkern.
Sveriges stormän tar chansen och väljer Jon Jarl 1216 med stöd av folkungarna till Jon kung, fast tom påven sagt ifrån att detta går inte, men han får förmyndare. 1219 tar han över med Karl Döve som jarl.
Nu ligger sverkrarna i täten igen, Folkungarna stöder dem, "deras" (alltså folkungarnas) "Jon unge" är kung. Och här tappar storyn fart lite grand för Jon gör bort sig i ett dyrt kristnande av ester som redan kristnats av tyska orden, och drar till Sverige. De kvarlämnade bl.a. jarlen Karl Döve och biskopen i Linköping Karl Magnusson blir dödade. Biskopen är bror till Birger Jarl. Hmmm. Och han utfärdar bekräftelser på det andliga frälset i Sverige, vilket kanske retade en del, åtminstone det världsliga frälse som redan fanns, långt före Alsnö stadga och Magnus Ladulås. Johan dör 1222, 21 år gammal i "sjukdom" på Visingsö och det gör också den Sverkerska ätten.
Nu finns ingen anledning att kämpa mot Erikarna längre, i synnerhet inte som de är ingifta i danska kungahuset. Men den viktigaste pressen kommer från påven, han ville redan förra gången ha erik den läspe som kung, nu blir erik vald (frågan är om han vill själv?) 1222. han är sju år... han regerar inte själv, det gör ett råd.
Knut Holmgersson långe som suttit med i rådet störtar kungen och blir själv vald 1229 till kung. Så lätt var det för Erik att ärva kronan, som det skrevs här förut. Han fick varken ärva den när hans far dog, och när han väl valts blir han störtad innan han ens växt upp och får regera. Och med Knut Långe kommer folkungarna till makten till slut. men börjar säkert kivas med varandra. Knut Långe är nu kung fram till sin död 1234.
Då 1234, blir Erik åter kung, med Ulf Fase som jarl. Mins ni, hans far dog i Estland pga Jon Sverkersson?
Birger gifter sig mellan 1237 och 1241 med Eriks syster Ingeborg, han inser att Erik inte får barn och han blir därigen arvtagare till riket Sverige Birger har varit andrejarl fram till 1247 när han blir riksjarl (Dux Sueciae) efter Ulf Fase (son till Karl döve, bror till Minnisköld och Brosa och gift med en dotter till Folke jarl...) får han all makt i sverige.
Birger hade år 1247 besegrat sina släktingar och motståndare folkungarna en första gång, vid Sparrsätra, han (Erik den läspe och halte lät avrätta) avrättade knut långes son Holmger Knutsson efter kuppförsök 1248.
hans utrensningar bara fortsätter...
1250 dör Erik när Birger är i Finland. När han återvänt är hans son redan vald till kung, vilket han inte gillar (han vill vara kung själv), men måste acceptera, för det antyds att om det inte passar så finns det andra...
Nästa slag blir år 1251, där kungens läspa och halta trupper under Birger Jarl slog ned de upproriska stormännen, "de äkta folkungarna" och därefter lät avrätta flera av ledarna, bl. a. Knut Långes yngre son Filippus och Knut Magnusson. Efter detta andra slag hotades Birger och hans söner aldrig mer av "de äkta folkungarna", flertalet av dem saknade nu huvud och låg under jord. Birger behövde inte se sig om efter konkurrenter, det fanns inga fler jarlar, han var jarlen, för de andra var döda.
Om man betänker hur hans ättlingar betedde sig, kan man möjligen fundera över hur han medan han "skyddade" erik, på ett eller annt sätt gjorde honom inkapabel. Gift? Tryckte ner honom i skorna? eller var grabben så skadad av sin uppväxt att han var glad om han fick sitta under en korkek?
Allt som står här är som jag uppfattat det, och det kan ju vara fel, men det skildrar kanske lit tydligare svaren på frågan, hur kunde han bli kung, och var det så lätt fast han haltade mm. Men en fråga har jag som jag nte fattar. Varför väljer man birgers son Valdemar, om Magnus är äldre?
-Som uppgjort till fajt.... har nån en ide?/Dan puuh det här var långt...
Kung Valdemar och tjocke Folke
Hu, vilken utredning, till slut frågar du:
Varför lille Valdemar och inte den halvvuxne Magnus? Antagligen av samma skäl som att Erik LoH tilläts bli kung: en ofarlig kung är många gånger bekvämare än en kraftfull konung. Gåtan här är möjligen att Valdemar valdes delvis mot Birgers vilja; det antas att Joar Blå gjorde Birger en stor tjänst, men frågan är om det var kanske tvärtom, att välja den lille Valdemar var i själva verket försök till kupp mot Birger?
Så har jag fundering till vilken av Folkarna som gav upphov till folkungarna (dvs Folkes ungar),
du skriver "Sverker dy dotter från 1a giftet gifter sig med Brosas sonson Sune Folkesson. Sunes far är Folke Jarl, enligt uppgift den som är roten till folkungarna". Men t.ex. Guillou skriver om folkungar som om de vore folkungar, alltså flera generationer innan händelsen du skriver om.
Att Arns bror ärvde sin omfångsrika buk efter anfadern Folke den tjocke.
Jag tror således att det funnits flera Folke Jarl, och Folkungaanfadern var den tidigare av dem.
Sverker dy dotter från 1a giftet gifter sig med Brosas sonson Sune Folkesson. Sunes far är Folke Jarl, enligt uppgift den som är roten till folkungarna
Varför lille Valdemar och inte den halvvuxne Magnus? Antagligen av samma skäl som att Erik LoH tilläts bli kung: en ofarlig kung är många gånger bekvämare än en kraftfull konung. Gåtan här är möjligen att Valdemar valdes delvis mot Birgers vilja; det antas att Joar Blå gjorde Birger en stor tjänst, men frågan är om det var kanske tvärtom, att välja den lille Valdemar var i själva verket försök till kupp mot Birger?
Så har jag fundering till vilken av Folkarna som gav upphov till folkungarna (dvs Folkes ungar),
du skriver "Sverker dy dotter från 1a giftet gifter sig med Brosas sonson Sune Folkesson. Sunes far är Folke Jarl, enligt uppgift den som är roten till folkungarna". Men t.ex. Guillou skriver om folkungar som om de vore folkungar, alltså flera generationer innan händelsen du skriver om.
Att Arns bror ärvde sin omfångsrika buk efter anfadern Folke den tjocke.
Jag tror således att det funnits flera Folke Jarl, och Folkungaanfadern var den tidigare av dem.
Sverker dy dotter från 1a giftet gifter sig med Brosas sonson Sune Folkesson. Sunes far är Folke Jarl, enligt uppgift den som är roten till folkungarna
Folkungarna
Det finns två förklaringsmodeller. Den ena att det var en ätt som började med en Folke. Se exemplevis
http://medlem.spray.se/catshaman/m05val ... kungar.htm
.
Den andra är att det skulle vara ett parti som kallas "folkungarna" Skillnaden är egentligen inte så stor mellan ett parti och en ätt som räknar minst fem generationer bakåt. Det var naturligt att såväl adeln som släkten höll ihop när det passade. Det var ju ett brödraskap
.
Bästa kännetecknet från 1200-talet är adelsvapnet där vi exempelvis på Dal fick en gren med "stående silverlejon på blå sköld" efter en dotter Hafrid så den kallas Hafridsgrenen. De hade förstås gårdar runt om i Sverige ochså. Kommande släktled använde alltid den starkaste grenen dvs. oberoende av kön, men silverlejonet hade rötter i den starka folkungeätten.
.
Ett exempel på vapenbyte är Brynolf på Dal som hade en "fyrklöver" (centerpartist?) på delad sköld. Han var tydligen stamfar till Algotssönerna som vi ett senare tillfälle bytte till "svart griphuvud på gul botten" dvs. Västergötlands färger.
.
ha det catshaman
P.S. observera att för vanliga dödliga adelsmän var vapnet i början personligt för att senare bli ärftligt.
http://medlem.spray.se/catshaman/m05val ... kungar.htm
.
Den andra är att det skulle vara ett parti som kallas "folkungarna" Skillnaden är egentligen inte så stor mellan ett parti och en ätt som räknar minst fem generationer bakåt. Det var naturligt att såväl adeln som släkten höll ihop när det passade. Det var ju ett brödraskap
.
Bästa kännetecknet från 1200-talet är adelsvapnet där vi exempelvis på Dal fick en gren med "stående silverlejon på blå sköld" efter en dotter Hafrid så den kallas Hafridsgrenen. De hade förstås gårdar runt om i Sverige ochså. Kommande släktled använde alltid den starkaste grenen dvs. oberoende av kön, men silverlejonet hade rötter i den starka folkungeätten.
.
Ett exempel på vapenbyte är Brynolf på Dal som hade en "fyrklöver" (centerpartist?) på delad sköld. Han var tydligen stamfar till Algotssönerna som vi ett senare tillfälle bytte till "svart griphuvud på gul botten" dvs. Västergötlands färger.
.
ha det catshaman
P.S. observera att för vanliga dödliga adelsmän var vapnet i början personligt för att senare bli ärftligt.
Re: Kung Valdemar och tjocke Folke
Det har aldrig funnits någon Arn. Arn är en fiktiv person i ett skönlitterärt verk. han uppges som farfar till Birger Jarl, men Birger Jarls farfar hette Magnus Minnisköld. På de enda bilderna från denna tid, sigillen från Karl döve, Magnus minnisköld mm, har dessa herrar normala magar. De flesta av dem var stridsmän som säkert inte kunde kosta på sig att ge sig ut i slag fullproppade med korv. De tränade säkert dagligen för att hålla sig i form. Om Folke den tjocke kallades den tjocke, var det säkert för att han var ett undantag, mao kan man inte dra slutsatsen att hans släktingar var "tjocka" tror jag i alla fall.Stefan skrev:det antas att Joar Blå gjorde Birger en stor tjänst, men frågan är om det var kanske tvärtom, att välja den lille Valdemar var i själva verket försök till kupp mot Birger?
Så har jag fundering till vilken av Folkarna som gav upphov till folkungarna (dvs Folkes ungar),
du skriver "Sverker dy dotter från 1a giftet gifter sig med Brosas sonson Sune Folkesson. Sunes far är Folke Jarl, enligt uppgift den som är roten till folkungarna". Men t.ex. Guillou skriver om folkungar som om de vore folkungar, alltså flera generationer innan händelsen du skriver om.
Att Arns bror ärvde sin omfångsrika buk efter anfadern Folke den tjocke.
Jag tror således att det funnits flera Folke Jarl, och Folkungaanfadern var den tidigare av dem.
Sverker dy dotter från 1a giftet gifter sig med Brosas sonson Sune Folkesson. Sunes far är Folke Jarl, enligt uppgift den som är roten till folkungarna
Vid kungavalet 1250, (av någon -säkert mycket konkret?- anledning i Birger Jarls frånvaro) fanns tror jag, minst två andra intressenter som blev över körda och bortvalda, säkert blev de j-igt besvikna.
Angående folkungarna (Jag har som sagt inte läst Guillous bok, och vet inte om man kan referera till den som historiskt källmaterial) så tror jag att namnet "folkungar" första gången nämns i källorna i Västgötalagens kungakrönika där det heter om Sverker d.y. Karlsson att: "Folkungar togo livet av honom." Detta hände vid det bekanta slaget vid Gestilren 1210."
Samtidigt stupar alltså Jarl Folke Birgersson, kusin till Birger jarl.
-Vilket var när (-och där) Folke stupade. kungakrönikan är tillbakablickande skriven. Huruvida namnet och begreppet fanns redan 1210 vet kanske ingen. Men möjligheten kan för all del vara att det går tillbaka till äldre "Folkar"? Namnet tycka ha gått i arv, och man känner bara till generationer inpå 1100-1200-talet, tror jag.
Som du säger kan det vara Folke den tjocke, gift med en dansk prinsessa.
och som ett genealogiskt namn, Folkes ungar dvs ättlingar. Har inte helt fattat vad som händer kring Birger Jarl, men det verkar som om namnet sedan ändras till Folkunga Rote (se Erikskrönikan) och betecknar fria svear , möjligen med posthedniska politiska ideal, vilka kämpar emot en centralisering. De slåss för den frie stormannans rätt, och i flera generationer. Birger jarl (som plötsligt sluter fred med motståndarna, erikska ätten) vill centralisera, han slår därför hela tiden ner "Folkungarna" och utrotar dem till slut (aktivt eller passivt) genom att hans ättlingar plötsligt också benämnes folkungaätten. vilket är lika riktigt som fel. Det är alltså en kamp om symbolvärden och storbönders makt i proportion till kungens kampen handlar om, konkret tar den sig uttryck i slag och att de olika partierna ställer upp olika kandidater till kungaval. Eventuellt har denna kamp anor i bråken kring kristna och hedniska kungar i Svitjod. Möjligen var slavhandel fortfarande en viktig inkomstkälla inpå 1100-talet, vilket de kristna ville förbjuda. Birger Jarl förbjuder mycket riktigt gävoträlskapet senare. Jag tycker det verkar finnas paralleller till syd och nordstatskriget i det gamla amerika.
Erikskrönikan säger:
FOlke jerl war en erliken man
rikesins forman tha war han
Han war swa höwelik dugande oc wiis
swa at alle men gaffuo honom priiss
Thz han var en erligh herra
han doo affbrat oc thy var verra
Han haffde ena starka vällugha slekt
the lifdo sidhan mz digher ospekt
Oc striddo opta mz digher makt
swa som här er för i bokenne sakt
Een aff them heet junker karl
han satte sik a moth birge järl
birge jerl ville ok han fordriffua
ok alla the ner honom ville bliffua
Folkunga sampnado sik ather tha
ok toko folk huar the kunno faa
vplenzska danska oc nordmen soma
ok thydiska men som vidherla koma
Det här var en liten utvikning kringe läspe och halte, och jag tror det vore intressant att fortsätta denna diskussion som säkert för många präglas av viss förvirring, men jag tycker det vore bra om Marcus kan flytta den och relevanta avsnitt härifrån till medeltid och göra en egen sträng av den typ, "Folkungarna"? /
Re: Folkungar, vilka var de, och vad betydde namnet?
Har funderat vidare kring dessa folkungar. Och förutom att kan skulle kunna härleda namnet folkungar till någon särskild Folke finns ju möjligen ytterligare ett alternativ: Uppland var vid denna tid indelad i folkland: Attundaland, Tiundaland, osv. Man höll då också härlett från ordet land landsting.Stefan skrev: Så har jag fundering till vilken av Folkarna som gav upphov till folkungarna (dvs Folkes ungar)
Modellen kring folkungaupproret är envisa gamla sveakungarsläkter som fått regera ganska autonomt i sina respektive kungadömen vid sidan av en storkung som valts till ledare och också ibland sparkats åt fanders (olof skötkonung).
Tänk om folkungarna är precis vad namnet skulle kunna utläsas som, ett förbund av kungar i de olika folklanden som i protest mot en centralmakt där de tappar makt gör revolt mot den valde kungen.
I så fall skulle Knut Holmgersson vara den siste i raden av valda kungar som sätts som ledare över lokala kungar med självbestämmande.
Och i så fall kan ju namnet, (kanske tom vanligare i singularis vid denna tid) folkkung, vara gammalt som hålvägen, en titel för en kung i ett av folklanden. Helt enkelt. De slås senare ihop (Lagasagorna alltså) till Uppland av Heliga Birgittas farlagman Birger Persson till Finsta, där går långsamt Attundaland, Tiundaland och Fjädrundaland upp i rök. Kvar finns bara ett "folkland" styrt av kung Valdemar, och senare Magnus Ladulås, de enda "folkkungarna", det finns ju inga andra kungar, det såg Briger Jarl till.
Landet blir arvrike. Där för blir deras ätt nu folkungaätten.
Tycker detta låter jämrans så trovärdigt!! -Dan
Re: Kung Valdemar och tjocke Folke
Birger Jarls FAR var väl ändå Magnus Minnesköld.. inte hans farfar..Dan Koehl skrev:Det har aldrig funnits någon Arn. Arn är en fiktiv person i ett skönlitterärt verk. han uppges som farfar till Birger Jarl, men Birger Jarls farfar hette Magnus Minnisköld. På de enda bilderna från denna tid, sigillen från Karl döve, Magnus minnisköld mm, har dessa herrar normala magar. De flesta av dem var stridsmän som säkert inte kunde kosta på sig att ge sig ut i slag fullproppade med korv. De tränade säkert dagligen för att hålla sig i form. Om Folke den tjocke kallades den tjocke, var det säkert för att han var ett undantag, mao kan man inte dra slutsatsen att hans släktingar var "tjocka" tror jag i alla fall.Stefan skrev:det antas att Joar Blå gjorde Birger en stor tjänst, men frågan är om det var kanske tvärtom, att välja den lille Valdemar var i själva verket försök till kupp mot Birger?
Så har jag fundering till vilken av Folkarna som gav upphov till folkungarna (dvs Folkes ungar),
du skriver "Sverker dy dotter från 1a giftet gifter sig med Brosas sonson Sune Folkesson. Sunes far är Folke Jarl, enligt uppgift den som är roten till folkungarna". Men t.ex. Guillou skriver om folkungar som om de vore folkungar, alltså flera generationer innan händelsen du skriver om.
Att Arns bror ärvde sin omfångsrika buk efter anfadern Folke den tjocke.
Jag tror således att det funnits flera Folke Jarl, och Folkungaanfadern var den tidigare av dem.
Sverker dy dotter från 1a giftet gifter sig med Brosas sonson Sune Folkesson. Sunes far är Folke Jarl, enligt uppgift den som är roten till folkungarna
Vid kungavalet 1250, (av någon -säkert mycket konkret?- anledning i Birger Jarls frånvaro) fanns tror jag, minst två andra intressenter som blev över körda och bortvalda, säkert blev de j-igt besvikna.
Angående folkungarna (Jag har som sagt inte läst Guillous bok, och vet inte om man kan referera till den som historiskt källmaterial) så tror jag att namnet "folkungar" första gången nämns i källorna i Västgötalagens kungakrönika där det heter om Sverker d.y. Karlsson att: "Folkungar togo livet av honom." Detta hände vid det bekanta slaget vid Gestilren 1210."
Samtidigt stupar alltså Jarl Folke Birgersson, kusin till Birger jarl.
-Vilket var när (-och där) Folke stupade. kungakrönikan är tillbakablickande skriven. Huruvida namnet och begreppet fanns redan 1210 vet kanske ingen. Men möjligheten kan för all del vara att det går tillbaka till äldre "Folkar"? Namnet tycka ha gått i arv, och man känner bara till generationer inpå 1100-1200-talet, tror jag.
Som du säger kan det vara Folke den tjocke, gift med en dansk prinsessa.
och som ett genealogiskt namn, Folkes ungar dvs ättlingar. Har inte helt fattat vad som händer kring Birger Jarl, men det verkar som om namnet sedan ändras till Folkunga Rote (se Erikskrönikan) och betecknar fria svear , möjligen med posthedniska politiska ideal, vilka kämpar emot en centralisering. De slåss för den frie stormannans rätt, och i flera generationer. Birger jarl (som plötsligt sluter fred med motståndarna, erikska ätten) vill centralisera, han slår därför hela tiden ner "Folkungarna" och utrotar dem till slut (aktivt eller passivt) genom att hans ättlingar plötsligt också benämnes folkungaätten. vilket är lika riktigt som fel. Det är alltså en kamp om symbolvärden och storbönders makt i proportion till kungens kampen handlar om, konkret tar den sig uttryck i slag och att de olika partierna ställer upp olika kandidater till kungaval. Eventuellt har denna kamp anor i bråken kring kristna och hedniska kungar i Svitjod. Möjligen var slavhandel fortfarande en viktig inkomstkälla inpå 1100-talet, vilket de kristna ville förbjuda. Birger Jarl förbjuder mycket riktigt gävoträlskapet senare. Jag tycker det verkar finnas paralleller till syd och nordstatskriget i det gamla amerika.
Erikskrönikan säger:
FOlke jerl war en erliken man
rikesins forman tha war han
Han war swa höwelik dugande oc wiis
swa at alle men gaffuo honom priiss
Thz han var en erligh herra
han doo affbrat oc thy var verra
Han haffde ena starka vällugha slekt
the lifdo sidhan mz digher ospekt
Oc striddo opta mz digher makt
swa som här er för i bokenne sakt
Een aff them heet junker karl
han satte sik a moth birge järl
birge jerl ville ok han fordriffua
ok alla the ner honom ville bliffua
Folkunga sampnado sik ather tha
ok toko folk huar the kunno faa
vplenzska danska oc nordmen soma
ok thydiska men som vidherla koma
Det här var en liten utvikning kringe läspe och halte, och jag tror det vore intressant att fortsätta denna diskussion som säkert för många präglas av viss förvirring, men jag tycker det vore bra om Marcus kan flytta den och relevanta avsnitt härifrån till medeltid och göra en egen sträng av den typ, "Folkungarna"? /Dan
-
hans lindquist
- Medlem
- Inlägg: 477
- Blev medlem: 7 maj 2003, 12:27
- Ort: hans lindquist
Remarkabel monark
Om Erik läspe och halte talas i spalten härintill. Majestätet ifråga är extra remarkabelt då detsamma räknas som staden Grönköpings grundare, med staty på Stora Torget och allt. I varje fall odlar berömda Grönköpings Veckoblad ihärdigt legenden.
I rojalistisk yra
Hasse L
I rojalistisk yra
Hasse L
-
Sören Lindhe
- Medlem
- Inlägg: 28
- Blev medlem: 7 maj 2003, 07:41
- Ort: Sören Lindhe
Folkungarna skall nog ses som Dan varit inne på som ett "politiskt parti" bestående av främst Uppländska stormän men även stormän från övriga landet varav flera var släkt med Birger Jarl. Det är därför bättre att beteckna Birger Jarls släkt med Bjälboätten som den har kallats under många år i forskarkretsar. Det gör att det är lättare att hålla isär de olika grupperingarna.
Folkungarna är kanske ett namn som står för "Folket" antingen från Folklanden eller ur folkleden även om det främst var stormän som ingick.
Folkungarna är kanske ett namn som står för "Folket" antingen från Folklanden eller ur folkleden även om det främst var stormän som ingick.
Det finns ocksa en trad om Erik Eriksson den läspe och haltes hustru och gemal.