Hakkapeliter

[Westgöthe]

Hej!

Hamnade i diskussion med en Nederländare som påstod att han läst att de Finska rytteriet skall ha varit utrustade med Sabel... Har sedan dess googlat runt lite och hittat att de på flera Engelsktalande siter talas om Hakkapeliter utrustade med Sabel.
Och jag kan nog även erinra mig om att jag läst Sabel i diverse populär historiska svenska verk med, har dock alltid tolkat det som fel ordval. Men nu blev jag enna tveksam! Var själv helt säker på att det Svenska ryttarregementena var utrustade med huggvärja. Så finns det någon som kan fastställa ifall det bara är en cirkulerande skröna detta med Sablar eller va Finska rytteriet utrustad med Sabel och i sådana fall varför då?

P.S. Han hade läst det i Armies of Gustavus Adolphus Vol. II av Osprey Publishing. Känner själv inte till hur korrekt den anses vara.


MvH
Westgöthe

[Kapten_Gars]

Nja, vad som står i "Armies of Gustavus Adolphus Vol. II" är "The Finns were (...) sometimes recorded with Eastern weapons - such as the Polish sabre shown here" i en text som hör ihop med en tecknad bild av en rekonstruerad finsk ryttare. Någon källhänvisning ges inte till påståendet. Med tanke på att författaren (Richard Brzezinski) upprepade gånger kommer med citat som avsiktligt tagit ur sina korrekta sammanhang så är jag skeptisk till även detta påståendet. Det är förvisso ingen omöjlighet att ryttare i svensk tjänst skulle kunnat använda polska eller ryska sablar som man erövrat i strid men några bevis för att de skulle ha varit ett betydande eller märkbart inslag i beväpningen har jag aldrig sett några bevis för. (Både finska och svenska ryttare drogs med en hel del brister i sin beväpning och fick därför ut vapen via kronans förråd och rustkammare och där rörde det sig enbart om importerade eller inhemska svärd.

"Huggvärja" är ett ord som inte användes vid den här tiden, utan man talade om "degen", "ryttare-degen", "sidovärja" eller tom "sido-gevär", de två sista från tyskans "seitenwehr". Svenskans "värja" kommer från tyskans "wehr" och hade på den tiden en annan betydelse då det användes som beteckning för vapen i allmänhet. "Långa värjor" var inte långa sticksvärd utan musköter, pikar mm, medan "sidovärjor" var beväpningen som bars vid sidan med gehäng eller bälte dvs svärd.

[Westgöthe]

Tack så mycket för klargörandet!

Men jag antar då att Ryttare-degen var en huggvärja till typen? Är ingen expert på blank vapen direkt men i Olof P. Bergs böcker Svenska Blankvapen vill jag minnas att han kallar Rytteriets värjor under denna period just för huggvärjor, var visserligen ett tag sedan jag lånade dem på biblioteket så kan missminna mig.

[Kapten_Gars]

1600-talets terminologi var långt ifrån så precis utan man använde samma ord för vapen som i våra ögon hade rätt stora skillnader vad gäller klinga och fäste så länge de fyllde ungefär samma funktion. "Huggvärja" är ett hittepå ord skapat av sentida samlare som jag personligen inte gärna använder eftersom det är missvisande. (Går utmärkt att hugga med de flesta värjor samtidigt som påstått typiska huggvapen stöter utan problem i en rad fall)

Båda de här värjorna skulle klassas som ryttare-degen eller sidovärjor i ett 1600-tals dokument
http://dms08.dimu.org/image/022sB3BLi6v ... =1200x1200
http://dms04.dimu.org/image/012sB3BGHVE ... =1200x1200

Det vanligaste sidovapnet för svenskt rytteri under Gustav II Adolfs tid var värjor som importerades från främst Holland särskilt den typ som senare har kommit att kallas för nerdlänsk-svensk/holländsk-svensk
http://emuseumplus.lsh.se/eMuseumPlus?s ... detailView
http://emuseumplus.lsh.se/eMuseumPlus?s ... detailView
Dessa kännetecknas av att de bara har en parerplåt för handen medan den andra sidan endast har en enkel ring som skyddar tummen samtidigt som den ger ett bättre och effektivare grepp.

I sin slutgiltiga form så kom de nederländsk-svenska värjorna att få både dubbla parerplåtar och en enkel bygel som skyddade handen.
http://dms04.dimu.org/image/012sB3BGHVE ... =1200x1200

[Westgöthe]

Att huggvärja är ett diffust uttryck ante mig. Är tämligen ny på Gustaf II Adolf och det Svenska 1600-talet så uppskattar ditt klargörande.