Bytet från Prag?

[von Adler]

Finns det någonstans en lista på vad som togs i Prag 1648?

[Ben]

Det logiska stället att titta är Otto Waldes avhandling Storhetstidens litterära krigsbyten: en kulturhistorisk-bibliografisk studie . Han ägnar många sidor i slutet av del 1 åt bytet från Prag.

[lampros]

Byten från Prag: jag har för mig att de bronsstatyer vi ser i Drottningsholmsparken på Lovön är därifrån. Samt någon tavla av Archimboldo som lär finnas på Nationalmuseum. Archimboldo målade ansikten som "byggts upp" av frukter, blommor och grönsaker.

Mer än så kan vi ha tagit, som t.ex böcker, men detta är vad jag vet på rak arm.

[currahee]

En liten googling på nätet och jag hittade detta.

Tidigt på morgonen den 16 juli 1648, i trettioåriga krigets allra sista skede, klättrade en svensk styrka på hundra man över stadsmuren vid Prags Lillsida (Malá Strana) på den västra Moldaustranden. Den leddes av den kejserlige överlöparen Ernst Odowalsky. Soldaterna lyckades överrumpla vakterna och tog sig igenom Strahovporten. Strax därefter kunde 3000 man strömma in i Prags Lillsida under den svenske generalen Hans Kristofer von Königsmarcks befäl. Pragborgen och en rad adelspalats, där såväl kejsaren som den österrikisk-böhmiska adeln hade samlat mängder av värdesaker, låg öppna för soldaternas plundring. Den pågick i två dagar efter en detaljerad plan som Königsmarck hade gjort upp tillsammans med Odowalsky. Bytet blev mycket rikt. I den kejserliga konst- och skattkammaren förvarades utom en mängd oskattbara konstföremål en rad värdefulla planschverk och sällsynta handskrifter. Inventariet som upprättades vid erövringen nämner ”100 an allerhand Kunstbüchern” (hundra konsttböcker av alla slag), bland dessa två världsberömda handskrifter Codex Gigas och Codex argenteus (Silverbibeln, idag i Carolina Rediviva i Uppsala). Även kejsarens bibliotek som huvudsakligen var från Rudolf II:s tid, utsattes för rov, liksom den furstliga Ursini-Rosenbergska boksamlingen, som var en av samtidens allra förnämsta och som hade flyttats till slottet bara ett år tidigare. Även premonstratensklostret på Strahov, jesuitkollegiet och flera adelspalats plundrades svårt.

Drottningholms slotts skulpturpark
Dessa skulpturer var en del av de krigsbyten som tagits av svenska arméer, dels i juli 1648 i trettioåriga krigets slutskede i Prag och dels under kriget med Danmark 1658–60 på Frederiksborgs slott 1659.

Silverbibeln
Silverbibeln var känd på 1500-talet, då den fanns i ett benediktinkloster i Werden i Ruhrområdet. Den övergick före år 1600 i kejsar Rudolf II:s ägo och fanns i Prag, när svenskarna stormade staden 1648. Som svenskt krigsbyte kom den till Stockholm och införlivades med drottning Kristinas bibliotek

Djävulsbibeln
Djävulsbibeln kallas så efter en anslående illustration av hin håle. (Det är inte en satanistisk skrift.)
År 1594 lät kejsar Rudolf II föra Codex Gigas till sitt slott i Prag där den förblev tills den rövades bort av den svenska armén under Trettioåriga kriget.

Tavlan Syndafallet av Lucas Cranach den äldre, 1530-tal, förmodligen en del av Pragbytet 1648. Finns idag på Östergötlands länsmuseum enligt Wikipedia.

/ currahee

[Ben]

En del av det litterära bytet finns f.ö. numera i Danmark, eftersom man därifrån höll sig framme när svenska bibliotek på 17- och 1800-talen höll auktioner på dubbletter.

[Örjan]

Om jag inte minns fel ska statyerna i Drottningholmsparken numera vara kopior. Man insåg nämligen att de var alldeles för värdefulla för att man skulle kunna låta dem stå ute i det fria.

[Anders Ström]

Den konstnärligt utsmyckade kanonen Vogel Greif som Franklrike tog i Napoleonkrigen återlämnades på 1980-talet till Tyskland. USA återlämnade under president Fords tid Stefanskronan till Ungern, som man la beslag på under andra världskriget. Borde inte Sverige följa efter och återlämna krigsbyten. Att Sverige hörde till de värsta på att knycka saker är ingen ursäkt till nutida snålhet. Altarhimmeln på Nationalsmuseum skulle göra sig bra på Kronoborgs slott i Helsingör.

[Ben]

Den konstnärligt utsmyckade kanonen Vogel Greif som Franklrike tog i Napoleonkrigen återlämnades på 1980-talet till Tyskland. USA återlämnade under president Fords tid Stefanskronan till Ungern, som man la beslag på under andra världskriget. Borde inte Sverige följa efter och återlämna krigsbyten. Att Sverige hörde till de värsta på att knycka saker är ingen ursäkt till nutida snålhet. Altarhimmeln på Nationalsmuseum skulle göra sig bra på Kronoborgs slott i Helsingör.

Har inte ett dugg med snålhet att göra utan beror bl.a. på att tagande av krigsbyte var fullkomligt legitimt enligt dåtida synsätt. Sedan har dessa krigsbyten numera ofta varit en betydligt längre tid i Sverige än de var hos föregående ägare, d.v.s. de är väl så mycket en del av svenskt kulturarv. Sedan har vi frågan om till vem ett krigsbyte ska återlämnas. Ska det vara till en sentida ättling till den dåtida innehavaren eller ska man lämna det till en stat som på den tiden inte ens fanns - eller till en stat som inte finns längre? Kan man vara säker på att den som ägde föremålet på 1600-talet inte själv hade kommit över det på ett "olämpligt" sätt o.s.v.

[lampros]

Den konstnärligt utsmyckade kanonen Vogel Greif som Franklrike tog i Napoleonkrigen återlämnades på 1980-talet till Tyskland. USA återlämnade under president Fords tid Stefanskronan till Ungern, som man la beslag på under andra världskriget. Borde inte Sverige följa efter och återlämna krigsbyten. Att Sverige hörde till de värsta på att knycka saker är ingen ursäkt till nutida snålhet. Altarhimmeln på Nationalsmuseum skulle göra sig bra på Kronoborgs slott i Helsingör.

Här håller jag, för en gångs skull, med Peter Englund. När denna fråga var på tapeten för ca. 20 år sedan sa han att dylikt återskickande av plundrat gods skulle skapa ett smärre kaos av krav och motkrav. Jag tror det var Tjeckiens president Vaclav Havel som ville ha tillbaka något av det Praggods vi talar om här (Silverbibeln kan det inte ha varit för den förlorades efter 1600-talet från Sverige och köptes sedan tillbaka av oss).

Jag håller som sagt med Englund om detta att vi bör avstå från "återställare". Någon regel som sa att alla bevisat plundrade saker och konstobjekt borde återlämnas - den skulle vara svår att implementera. Med det sagt så visst, moderna stölder av försvarslösa infödingsstammars klenoder och 1900-talets mer systematiska plundringar kan man sätta fokus på. Men någon generell regel som med milimeterrättvisa återställer allt plundrat sedan renässansens krig - det går inte.

För övrigt torde ingen nation gå med på att återlämna krigsfanor erövrade i fält. Och ingen har heller föreslagit att sådana ska återlämnas. Ryssland har svenska fanor i sin ägo och vi har ryska. Låt det förbli så. Och låt alltför gamla plundringsprylar få vila i frid. De vinner hävd av att vila i den plundrande maktens ägo, like it or not.

Not: Ryssland tog det kungliga Preussens s.k bärnstensrum i kriget men har behållit det "som lindring för sveda och värk". Det blir svårt att återkräva detta och annat från det Ryssland som led rätt svårt i AVK, svårare än något annat land.

[Ben]

USA återlämnade under president Fords tid Stefanskronan till Ungern, som man la beslag på under andra världskriget. .

Det var faktiskt Jimmy Carter som fattade beslutet och historien var dessutom mer komplicerad än så. Den togs inte som krigsbyte av amerikanerna utan överlämnades till dem för att hindra att kronan föll i sovjetiska händer.

http://hungary.usembassy.gov/holy_crown.html

[Ben]

För övrigt torde ingen nation gå med på att återlämna krigsfanor erövrade i fält. Och ingen har heller föreslagit att sådana ska återlämnas. Ryssland har svenska fanor i sin ägo och vi har ryska. Låt det förbli så. Och låt alltför gamla plundringsprylar få vila i frid. De vinner hävd av att vila i den plundrande maktens ägo, like it or not.

Not: Ryssland tog det kungliga Preussens s.k bärnstensrum i kriget men har behållit det "som lindring för sveda och värk". Det blir svårt att återkräva detta och annat från det Ryssland som led rätt svårt i AVK, svårare än något annat land.

När det gäller det som togs av Sovjetunionen under och efter andra världskriget är egentligen det rättsliga läget ett helt annat. På den tiden fanns det ett internationellt skydd för kulturföremål och det var inte längre legitimt att föra bort sådana. Det struntade ryssarna i och gör delvis så fortfarande, till stor sorg för många bibliotek och arkiv i Centraleuropa som fortfarande saknar delar av sina förkrigsbestånd. För så där 20 år sedan blev det känt att en väldig samling plundrade böcker förvarades i en fallfärdig kyrka utanför Moskva (tror jag det var), där duvorna sket ner dem. Annat portionerades ut till olika bibliotek runt om i Sovjetunionen, där det sannolikt begrips av få och används av ännu färre. Ett bekant exempel när man faktiskt gick med på återlämning var ett Rothschild-arkiv som familjen fick köpa tillbaka via en slags bytesaffär.

[von Adler]

Rudolf II hade ju samlat enorma mängder saker och kuriositeter och av hans ättlingar, som var föga intresserade av samlingen, dumpats i slottet i Prag.

Jag har hittat en partiell lista:

The plunder from the castle at Prague included 470 paintings, 69 bronze figures, several thousand coins and medals, 179 objects of ivory, 50 objects of amber and coral, 600 vessels of agate and crystal, 174 works of faience, 403 Indian curiosa, 185 works of precious stone, uncut diamonds, more than 300 mathematical instruments and many other objects.

[Ben]

Rudolf II hade ju samlat enorma mängder saker och kuriositeter och av hans ättlingar, som var föga intresserade av samlingen, dumpats i slottet i Prag.

Jag har hittat en partiell lista:

The plunder from the castle at Prague included 470 paintings, 69 bronze figures, several thousand coins and medals, 179 objects of ivory, 50 objects of amber and coral, 600 vessels of agate and crystal, 174 works of faience, 403 Indian curiosa, 185 works of precious stone, uncut diamonds, more than 300 mathematical instruments and many other objects.

Se även Aron Erstorps kandidatuppsats Krigsbytets många ansikten, s. 15 (finns online)

[Örjan]

Rudolf II hade ju samlat enorma mängder saker och kuriositeter och av hans ättlingar, som var föga intresserade av samlingen, dumpats i slottet i Prag.

Nja, "lämnats kvar" är nog en bättre formulering än "dumpats". Rudolf II styrde det Tyskromerska riket från Prag och det var hans bror och efterträdare Matthias som valde att hålla till i Wien.

[Anders Ström]

Den konstnärligt utsmyckade kanonen Vogel Greif som Franklrike tog i Napoleonkrigen återlämnades på 1980-talet till Tyskland. USA återlämnade under president Fords tid Stefanskronan till Ungern, som man la beslag på under andra världskriget. Borde inte Sverige följa efter och återlämna krigsbyten. Att Sverige hörde till de värsta på att knycka saker är ingen ursäkt till nutida snålhet. Altarhimmeln på Nationalsmuseum skulle göra sig bra på Kronoborgs slott i Helsingör.

Har inte ett dugg med snålhet att göra utan beror bl.a. på att tagande av krigsbyte var fullkomligt legitimt enligt dåtida synsätt. Sedan har dessa krigsbyten numera ofta varit en betydligt längre tid i Sverige än de var hos föregående ägare, d.v.s. de är väl så mycket en del av svenskt kulturarv. Sedan har vi frågan om till vem ett krigsbyte ska återlämnas. Ska det vara till en sentida ättling till den dåtida innehavaren eller ska man lämna det till en stat som på den tiden inte ens fanns - eller till en stat som inte finns längre? Kan man vara säker på att den som ägde föremålet på 1600-talet inte själv hade kommit över det på ett "olämpligt" sätt o.s.v.

Stulna saker kan inte vara en del av vårt kulturarv. Det är lika mycket eller ännu mer en del av det frånhänta landets kulturarv. Alla skäl mot att återlämna det är endast snålhet värdig Molieres Harpagon. Det kan inte omskrivas med kulturarv eller legitimt tagande. Skulle man i Prag verkligen kalla en av de värsta katastroferna i stans historia för legitimt? Knappast. Visst kan man återlämna till länder som inte fanns då. Danmark har ju återlämnat kulturskatter till Norge och Island, om än inte krigsbyten, som mer är en del av deras kulturskatter än Danmarks.