Piga friare än fröken på 1700-talet

[Marcus]

Pigor hade det på många sätt bättre än fina fröknar i 1700-talets Finland enligt en ny avhandling. En adelsfröken var ofta tvungen att gifta sig ung, pigan kunde arbeta sig uppåt, spara och med tiden välja make.
Att bli piga eller dräng var ofta det enda alternativet för fattiga. Å andra sidan gav flytten bort från familjehemmet möjligheter att sedan fortsätta och att avancera till mer krävande uppgifter och få högre lön.
"Det är fortfarande lätt hänt att fattiga obesuttna betraktas som enbart kringdrivande offer, som inte hade någon möjlighet att bestämma om sitt eget liv eller att skydda sig själv", konstaterar Tiina Miettinen i sin avhandling, som i lördags granskades vid Tammerfors universitet.
Hon har studerat livsöden för kvinnor i Hauho i södra Finland genom att gå igenom tingsprotokoll, kyrkoböcker och dagböcker från 1600- och 1700-talen. Antalet obesuttna ökade betydligt i slutet på 1700-talet.
[...]
I ståndskretsar var idealet att en kvinna gifte sig ung medan mannen helst skulle ha kommit igång med sin karriär. För fattigare var det många gånger det motsatta: en piga i 30-årsåldern gifte sig med en några år yngre man.
[...]
Ett utomäktenskapligt barn var heller inte alltid ett stort problem. I kyrkoböckerna skrevs det att kvinnor som födde sådana barn miste sitt anseende, men enligt Miettinen skydde man i praktiken inte de här kvinnorna. Detta helt enkelt eftersom de var så viktiga kuggar i arbetet.

http://www.dn.se/livsstil/piga-friare-a ... 1700-talet

/Marcus

[Ben]

Det beror väl då på hur man definierar "bättre" och "friare". Vad var exempelvis tidigt giftermål med relativ ekonomisk trygghet värd i relation till "friheten" att arbeta som piga? Formuleringarna i artikeln säger kanske mer om nutida ideal än om dåtida.

[Valdemar Sappi]

Håller med Ben. Men ett exempel från min egen släkt kan vara belysande.

Min farfars farmor var förstepiga På Löfstad och Mälsåker slott. Hade en oäkta son som så många andra pigor under början av 1800-talet, då när det plötsligt började bli fult. Då när prästerna började skriva dit "oäkta" i efterhand. Ett oäkta barn sågs inte som något problem då pigan fortfarande kunde fungera som piga med ett barn. Med två barn blev det värre, så två oäkta barn fick man inte ha. Då blev det flytt på stora flyttdagen. Ofta till fattigstugan...
Min farfars farmor var tydligen ett så attraktivt gifte att hon gifte sig med en mycket yngre man, och det ändå från en välbeställd vallonfamilj.

[a81]

Håller med Ben. Men ett exempel från min egen släkt kan vara belysande.

Min farfars farmor var förstepiga På Löfstad och Mälsåker slott. Hade en oäkta son som så många andra pigor under början av 1800-talet, då när det plötsligt började bli fult. Då när prästerna började skriva dit "oäkta" i efterhand. Ett oäkta barn sågs inte som något problem då pigan fortfarande kunde fungera som piga med ett barn. Med två barn blev det värre, så två oäkta barn fick man inte ha. Då blev det flytt på stora flyttdagen. Ofta till fattigstugan...
Min farfars farmor var tydligen ett så attraktivt gifte att hon gifte sig med en mycket yngre man, och det ändå från en välbeställd vallonfamilj.

Bodde inte Axel von Fersen på Löfstad i början av 1800-talet (har för mig jag läste det i Herman Lindqvists bok om von Fersen)? Det kanske inte är helt uteslutet att din farfars farfar var Axel von Fersen och din farfars far halvbror till Ludvig XVII av Frankrike (jfr http://sv.wikipedia.org/wiki/Ludvig_XVII_av_Frankrike), om man skall tro på det ryktet om Marie Antoinettes andra son.

von Fersen mördades dock redan sommaren 1810, så om din farfars far fötts senare än våren 1811 faller den här spekulationen.

[Stefan]

Formuleringarna i artikeln säger kanske mer om nutida ideal än om dåtida.

Javisst, det är ju precis det som den goa doktorn säger. ""Det är fortfarande lätt hänt att fattiga obesuttna betraktas som enbart kringdrivande offer, som inte hade någon möjlighet att bestämma om sitt eget liv eller att skydda sig själv", konstaterar Tiina Miettinen i sin avhandling, som i lördags granskades vid Tammerfors universitet."

Jag som följt med en smula i den svenska historien för 1700-1800 talen, tycker nog att det ligger en hel del i avhandlingen.

Sagda pigan, om hon var arbetsam och duktig, och hade liite tur, kunde klara sig väldigt bra. Genomföra klassresa och så. Tvånget att ge sig iväg att arbeta och klara sin egen försörjning var i ett längre perspektiv en frihet, vid en tidpunkt när kvinnan inte var myndig utom vid vissa ovanliga konstellationer, typ rik överklassänka.

Påpekan att ett barn kunde gå bra och var ganska vanligt, men inte två är också intressant. Dels ATT det faktiskt VAR OK med 1 barn. Iaf för arbetande pigor. Dels att de inte var skyddslösa. Uppenbarligen hade de viss valmöjlighet. Om det nu berodde på att de hade idag okända antikonceptiva huskurer. Eller om de hade kraft och möjlighet att säga nej, även till husbonn/hans kära gäster.
Jag gissar på både ock.