Soldattorpsfråga

Diskussioner kring händelser under renässansen, tidig modern tid och upplysningen.
Skriv svar
Användarvisningsbild
Fredrik Andersson
Medlem
Inlägg: 1411
Blev medlem: 22 december 2005, 23:51
Ort: Södermanland

Soldattorpsfråga

Inlägg av Fredrik Andersson » 12 augusti 2012, 13:21

Jag vet inte om tråden egentligen hör hemma i släktforskningsavdelningen men den passar nog lika bra här.

Min far håller på med släktforskning och nu håller han på att titta lite på det soldattorp som vår släkt var med att underhålla. Torpet i fråga är rote 224 vid Södermanlands regemente. Mellan åren 1686-1710 hade roten nummer 185.

Min fråga är egentligen två.

För det första så anges det i soldatregistret ( http://soldatregister.p10.se/ ) att det mellan åren 1678-1688 innehades av en Olof Arfwedsson. Den enda notering som jag funnit kring denne individ är "Om Erich rymmer, stånde Olof knecht". Innebär detta att ovan nämnde Olof tvingades in i knektyrket sedan en Erich hade löpt till skogs?

För det andra undrar jag om någon som kan det här med soldattorp och svensk stormaktstid eller 1600-talet kan berätta något mer om just "mitt" torp och soldaterna som levt och utgått därifrån?
Regimus Neque Hostis
"Vi bestämmer - inte fienden" (Södermanlands regemente 1627-2005)
En kamrats livsfilosofi:
"Jag latar mig inte. Jag avvaktar kraftfullt!"

Stefan
Medlem
Inlägg: 3426
Blev medlem: 9 april 2002, 11:10

Re: Soldattorpsfråga

Inlägg av Stefan » 20 augusti 2012, 20:50

Intressant situation. Varför leja någon som de vet har rymmartendenser? Att bli indelningsknekt var nämligen ett stort steg framåt för soldaten, gentemot gammeldags utskrivning, och soldaterna var frivilliga. Att vara soldat med hustru på soldattorp, var MYCKET bättre än vara en vanlig småtorpare. Så arméns rekrytering ändrades nu från drägg som ingen ville veta utav, till tredje bondsonen...
Den ansvarige rotebonden skulle hitta och städsla en ny knekt inom tre månader, om den gamla försvann, stupade eller nåt. Vitet var att annars skulle han tjänstgöra själv. (fast jag antar att han kunde leja nån annan istället, med extra pengar då).
Här är min gissning, att de hade alltså en rymmarbenägen knekt, Olof ville gärna men platserna var redan upptagna, så då fick han löfte om att vara reserv.

Jag själv kan inget om just ditt torp. Men rent allmänt så var de hyfsat standardiserade. De skulle tillverkas av lokala medel, så helt enhetliga var de väl inte. Stuga, ladugård för två kor, litet förråd, plätt.
Stugan skulle vara i bra skick. Det var genomsyn då och då, och var den inte i fint skick, var bönderna i roten skyldiga att åtgärda. Bönderna i roten var skyldiga att vid behov hjälpa hustrun / soldaten med plöjning etc...
Som sagt, här var det inte torp-soldaten och hans hustru som hade plikt att arbeta 120-150 dagar per år hos den uthyrande bonden, här var det BONDEN som hade plikt att hjälpa soldaten och hans hustru när de behövde hjälp...

Du vet väl att vapnet och finuniformen förvarades i en kista hos den ansvarige rotebonden?

Användarvisningsbild
Fredrik Andersson
Medlem
Inlägg: 1411
Blev medlem: 22 december 2005, 23:51
Ort: Södermanland

Re: Soldattorpsfråga

Inlägg av Fredrik Andersson » 20 augusti 2012, 21:47

Mycket intressant läsning Stefan! Din gissning kring individen Olof är i min lilla värld fullt rimlig. Men om karln nu så gärna ville bli soldat (eller ville och ville, det var kanske hans bästa möjlighet i tillvaron?) och den rymningsbenägne Erich redan var knekt så borde ju alla ha vunnit på en rokad dessa herrar emellan? En liten, kul episod i det stora hela men ack så intressant eftersom det har någon slags koppling till mig och min familj.
Regimus Neque Hostis
"Vi bestämmer - inte fienden" (Södermanlands regemente 1627-2005)
En kamrats livsfilosofi:
"Jag latar mig inte. Jag avvaktar kraftfullt!"

Ben
Medlem
Inlägg: 8761
Blev medlem: 20 juni 2002, 14:58
Ort: Sverige

Re: Soldattorpsfråga

Inlägg av Ben » 20 augusti 2012, 23:16

Om Olof var knekt redan 1678 så blev han alltså det på utskrivningarnas tid. Han blev det dessutom under pågående krig och då var det måhända inte alltid så lockande att bli soldat.

Användarvisningsbild
Fredrik Andersson
Medlem
Inlägg: 1411
Blev medlem: 22 december 2005, 23:51
Ort: Södermanland

Re: Soldattorpsfråga

Inlägg av Fredrik Andersson » 21 augusti 2012, 00:41

Just det. Indelningsverket kom väl inte förrän 1686 har jag för mig?
Regimus Neque Hostis
"Vi bestämmer - inte fienden" (Södermanlands regemente 1627-2005)
En kamrats livsfilosofi:
"Jag latar mig inte. Jag avvaktar kraftfullt!"

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13480
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: Soldattorpsfråga

Inlägg av Markus Holst » 21 augusti 2012, 02:04

Varför tredje sonen? Vilket yrke fick son nummer två?

Ben
Medlem
Inlägg: 8761
Blev medlem: 20 juni 2002, 14:58
Ort: Sverige

Re: Soldattorpsfråga

Inlägg av Ben » 21 augusti 2012, 12:22

Det finns en annan möjlig förklaring till formuleringen "Om Erich rymmer, stånde Olof knecht", nämligen den att den lagskrivne hade rätt att sätta en annan karl i sitt ställe, men då ansvarade den förstnämnde för sin ersättare. Rymde ersättaren måste den lagskrivne träda in, se:

http://oru.diva-portal.org/smash/record ... va2:134921

Användarvisningsbild
cats
Medlem
Inlägg: 2247
Blev medlem: 8 januari 2007, 15:26
Ort: cats

Re: Soldattorpsfråga

Inlägg av cats » 21 augusti 2012, 13:35

Fredrik Andersson skrev: "Om Erich rymmer, stånde Olof knecht". Innebär detta att ovan nämnde Olof tvingades in i knektyrket sedan en Erich hade löpt till skogs?
Antagligen var det så. Samtidigt var det ett slags kontrollsystem. Ett sätt att försäkra sig om att den utskrivne verkligen infann sig, genom att man utsåg ersättaren i förtid. Då var det i ersättarens intresse att se till att den om blivit utskriven till kneckt säkert också for dit han skulle.

Stefan
Medlem
Inlägg: 3426
Blev medlem: 9 april 2002, 11:10

Re: Soldattorpsfråga

Inlägg av Stefan » 22 augusti 2012, 17:19

Markus Holst skrev:Varför tredje sonen? Vilket yrke fick son nummer två?
Jag tog kanske en liten gissning. Andre sonen kunde ju alltid hoppas att nånting skulle hända. Och som en bondson hade han säkert första tjing till bra dränganställningar och så. Så det gick ju ingen nöd på honom, och så hade han ändå en del utsikter.
Men för tredje sonen - ok, jobb som dräng kunde han ju få han också, men knappt några utsikter. Så, han kände sig säkert nöjd med en alternativ karriär.
Men det kunde säkert variera lite.

(jo förste sonen ärvde gården förstås).

Användarvisningsbild
cats
Medlem
Inlägg: 2247
Blev medlem: 8 januari 2007, 15:26
Ort: cats

Re: Soldattorpsfråga

Inlägg av cats » 22 augusti 2012, 19:52

En annan aspekt på jordfrågan under 15/1600talet var att det faktiskt inte var brist på jord vid den här tiden. Snarare var ödehemman ett problem för både adeln och kronan. Folket räckte helt enkelt inte till. Svält, krig och sjukdomer gjorde att gårdar lämnades öde. Vilket naturligtvis var ren förlust för riket. Svårigheten bestod snarare av att befolka gårdarna, än något annat (Hur kompetenta då de här människorna var är en annan fråga)

Det var först vid slutet av 1700talet det vände. Under 1800talet var det en stor befolkningsexplosion som gjorde att det blev kris för de yngre sönerna på hemmanen, med jordbrist och arbetslöshet som följd. Något som delvis löstes med hjälp av emigration.
I Finland var det inte lika lätt att komma ut ur landet som i Sverige, och där ledde befolkningsexplosionen till en viss social oro. Brottslighet och annat otyg. Det var ingen tillfällighet att de s.k. Knivjunkarna dök upp under just den här tidsperioden

Användarvisningsbild
Fredrik Andersson
Medlem
Inlägg: 1411
Blev medlem: 22 december 2005, 23:51
Ort: Södermanland

Re: Soldattorpsfråga

Inlägg av Fredrik Andersson » 22 augusti 2012, 20:39

Å andra sidan var befolkningsexplosionen på 1800-talet en välsignelse för industrierna som började växa fram. God tillgång på arbetskraft=möjlighet att hålla nere lönerna=större vinst för fabrikören. Visst var emigration en möjlig utväg. För att återkoppla till soldattorpen så var det väl en inte oansenlig mängd unga män som emigrerade när Indelningsverket avskaffades och värnplikten infördes i början av 1900-talet?
Regimus Neque Hostis
"Vi bestämmer - inte fienden" (Södermanlands regemente 1627-2005)
En kamrats livsfilosofi:
"Jag latar mig inte. Jag avvaktar kraftfullt!"

Stefan
Medlem
Inlägg: 3426
Blev medlem: 9 april 2002, 11:10

Re: Soldattorpsfråga

Inlägg av Stefan » 23 augusti 2012, 17:30

Fredrik Andersson skrev:För att återkoppla till soldattorpen så var det väl en inte oansenlig mängd unga män som emigrerade när Indelningsverket avskaffades och värnplikten infördes i början av 1900-talet?
Det måste kommas ihåg att indelningsverket var inte enbart en alternativ, hygglig karriär för många unga män. Det var det också för många unga kvinnor. Och faktiskt en del äldre kvinnor också.
Soldaten förväntades gifta sig, och helst ha barn. Så tjejerna, ist för att tvingas vänta till kanske 25 års åldern, om de med lite tur kunde gifta sig, kunde nu gifta sig med de jämnåriga soldaterna som 19-20 åringar.
Om soldaten inte hade en påtänkt fästmö, brukade han anvisas en lämplig hustru av rotebonden i samförstånd med kompanichefen - ofta en soldatänka som redan visat sig duga.

Att vara fd soldat sågs i allmänhet som en god merit. När de väl tagit avsked, brukade de inte ha svårt att starta om i någon annan syssla. Det kan man mycket tydligt se hos officerare och civilmilitära tjänstemän typ präster och läkare.
Men det kan man ana också hos de lägre graderna. Och därmed deras hustrur.
Hustrun brukade ju hjälpa sin man i hans verkstad. Om en soldat var militär skomakare, fortsatte han säkert också på fritiden. Man kan utgå ifrån att hustrun hjälpte till - och därmed, blev utlärd hon också.
Fick ingen ära för det, men extra färdigheter hjälpte henne säkert även henne i livet. t.ex. om mannen gick och dog, och hon inte blev konserverad av en rekryt.

Användarvisningsbild
cats
Medlem
Inlägg: 2247
Blev medlem: 8 januari 2007, 15:26
Ort: cats

Re: Soldattorpsfråga

Inlägg av cats » 24 augusti 2012, 07:29

Det kan vara bra att komma ihåg att det var en himmelsvid skillnad mellan de som hade arme'n som ett yrke och botten av hierarkin, den vanlige fotsoldaten. Att under 1600talet bli utskriven som kneckt och utskickad på tjänstegöring, var i de flesta fall en säker dödsdom. Til och med i fredstid (ett sällsynt tillstånd det århundrade) var förlustsiffrorna skrämmande höga.
Angående soldathustrun. Att vara gift med någon som varit borta hemifrån i åratal utan att veta om han lever eller är död. Ingen idealtillvaro precis.

Skriv svar