Hade Sverige kunnat vinna Stora Nordiska Kriget?

[erep]

Kom igen nu Ben, du kan väl bjuda till lite? Vi snackar om kvalificerade sannolikhetskalkyler som av nöden måste ha stor osäkerhet och komplexa bedömningsgrunder. Funderar du aldrig på "vad hade jag gjort i hans situation?" eller "tänk om han gjort så istället vad hade hänt då?". Eftersom du verkar vara en av de mest pålästa på denna period som jag har förmånen att få byta idéer med, så skulle det vara en ynnest att få höra dina ""klokare" alternativa handlingssätt". Visst man öppna sig för kritik, men det kan ju vara stimulerande också, och framför allt storsint mot oss andra.

Enligt kvantteorins lära om flera utkomster på kvantnivå, kan vi ju fundera på ett oändligt antal universum. Teorierna om parallella universum förespråkar ju att, alla alternativ som i denna tråd föreslås, har hänt... dock i paralella universum.

http://en.wikipedia.org/wiki/Many-worlds_interpretation
http://www.joyfuldays.com/parallel-universes/
http://en.wikipedia.org/wiki/Multiverse

[von Adler]

Med danska armén utlånad är 6 000, plus vad som kan värvas/lånas/slås samman med från Holstein-Gottorp fullt tillräckligt för att härja över större delen av Jylland - det är tillräckligt för att danskarna ska få konsekvenser av att gå in i kriget igen, och därmed förmodligen avstå. Inför invasionen av Ryssland 1708 tömde man de tyska provinserna och Holstein-Gottorp på trupper för att stärka huvudarmén - detta och att den svenska armén lämnade Polen och marscherade in i Danmark gjorde att danskarna kände sig säkra nog att börja underhandla om ett inträde i kriget igen. Så länge det finns en mindre styrka som kan förvara Bremen (den mest inkomstbringande delen av de tyska provinserna, den bekostade ensam alla kostnader för de tyska provinserna, inklusive garnisoner) och härja i Jylland om danskarna skulle visa sig vilja gå in i kriget igen.

Liksom styrkan som lämnas i Sachsen är den till för att hålla en potentiell fiende som just potentiell snarare än realiserad sådan, vilket den borde klara hyfsat.

I mitt scenario är ju huvudarmén tillbaka i Ingermanland till våren 1703 efter att ha marscherat in i Sachsen under 1702.

Varför ska ryssarna dra sig undan? De gjorde inte det vid Narva (1700), Saladen (1703), Grodno (1706), Holowczyn (1708), Malatitze (1708) eller Rajovka (1708)? Peter anser att Ingermanland är en del av hans kärnland och har börjat bygga på Sankt Petersburg. Ska han överge det utan strid, långt innan man lärt sig läxan att inte slåss mot svenskarna direkt? Jag tror knappast det. Det blir ett slag inte långt från Nyen/Sankt Petersburg, och jag tror knappast ryssarna kan stå emot svenska huvudarmén 1703, och där kan Peters nya armé i princip förintas igen.

Hmm...12000 man för att hålla dansken och saxaren i schack, tja det kan nog precis funka det och samtidigt ha en tillräckligt stor armé i Ingermanland spetsad med tvångsvärvade saxare. Bara hinner man fram och tillbaka till Saxen på den tiden inräknat ett visst motstånd i Polen från olika håll som lär sinka och så vinterkvarter?

Ja med St. Petersburg att försvara kommer han troligtvis att kunna provoceras till en avgörande batalj. Men första spadtaget togs 17 maj 1703 (sv.s.). Vid den tidpunkten du beskriver finns det i princip inget St. Petersburg. De slag du nämner var ju, undantaget Narva, inga utplånade slag utan ryssarna retirerar slagna men mer eller mindre i ordning, Grodno dessutom ett exempel på att Peter inte vågade gå i batalj trotts att det innebar stora förluster av inringade trupper. Nja, det är nog mindre än sannolikt att det blir ett nytt förintelseslag, vi är överens att han förlorar, men jag skulle gissa på en något mer utdragen process.

Rent generellt upphörde ju de ryska arméerna att existera, i alla fall rent taktiskt, efter varje slag de förlorade, liksom den svenska gjorde efter Poltava. Vad gäller Sankt Petersburg så fanns ju planerna där innan - jag tror inte Peter drar sig tillbaka från Ingermanland 1703 även om svenska huvudarmén kommer mot honom. Självklart finns det andra ryska arméer också - historiskt hade man en i Ingermanland från tidigt 1703 och en annan som slogs i bitar vid Saladen, som nyuppsattes och förintades vid Grodno, så vi kanske anta att ryssarna relativt snabbt har en fältarmé till, och att den använder brända jordens taktik mot svenskarna som invaderar Ryssland 1703. Men så länge svenskarna har kontakt med Östersjön via Düna och/eller Neva borde inte underhållsläget bli helt desperat - det torde i alla fall vara bättre än det var i Ukraina vintern 1708/1709. Det finns gott om vattenvägar som ansluter till Ilmen, Neva och Düna och som kan användas för underhåll.