Hur anlade man en stad?

[Messier11]

De flesta städer har väl växt upp naturligt kring handelsplatser och liknande.

Men flera städer har ju mer eller mindre anlagts på strategiskt viktiga platser. Det senaste exemplet i Sverige som jag kan komma på är nog Haparanda. Sverige förlorade Torneå till Ryssland 1809 och försökte bygga upp en ny stad (Karl Johans stad) 1812 men detta misslyckads (man valde en plats ett par mil väster om Torneå för att få en bra hamn, torneåälven är som jag förstår för grund att använda som hamn). Ett tiotal år senare satsade man istället på att göra om den lilla byn Haparanda till stad, vilket lyckades bättre och Haparanda fick stadsrättigheter i mitten på 1800-talet. Antagligen Sveriges "yngsta stad" i ordets rätta bemärkelse. Vilket även märks om man besöker kommunen idag, stadsplaneringen liknar i hög grad den på Manhattan. Ordentliga esplanader som löper runt omkring staden, och varje kvarter består av perfekta kvadrater. En rolig aspekt är att den gammla tågstationen och stadshotellet är rejält överdimensionerade. Se exempelvis: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/c ... tation.jpg

Åter till ämnet för denna tråd. Jag har en tid sökt information om hur det gick till att anlägga en stad under ordnade former (dvs. i de fall det beslutades på högsta ort att en stad skulle anläggas på x plats) från 1500 talet upp till 1700-talet, men inte lyckats hitta något bra. Vad jag skulle vilja hitta är om det fanns några teorier om hur man byggde upp en stad? Vad gjorde man? Vad var nödvändigt att ha osv? Antingen en generell beskrivning eller en beskrivning av ett enskilt fall. Har någon ngt tips om var jag kan hitta information om detta? Sitter någon på information är det givitvis uppskattat om informationen delges i inläggs form.

Fanns det en "bibel" över hur detta skulle göras under denna tid?

[Stefan]

Lite löst och snabbt om hur De la Gardie anlade Nya Lidköping på 1670-talet.

Han satsade alltså INTE några stora penningsummor. Han gjorde upp planer, det gjorde han. Uppdelade i tomter. Därefter befallde han de hantverkare och lösa handelsmän som fanns under hans domvärjo, att hade de inget bättre för sig så skulle de flytta in i staden... Med mild tvång om man så vill.
Vidare, så skulle de få skattefrihet under en viss tid. Och det var nog så man gjorde sedan medeltiden långt in i modern tid. Ingen massiv statliga investeringar eller hjälp, utan helt enkelt skattefrihet ett tag, och allmän välvilja.
Lite välvillig men handfast ledning kanske.
Och så växte staden upp.

HUR den skulle organiseras framgick utav diverse stadgar, typ hantverksskrån och stadens borgarråd. Skrån måste ju finnas i staden. För ett skrå-gille krävdes minst tre självständiga mästare i yrket. Fanns det inte tre mästare inom yrket - och det fanns det inte i början eller i mindre städer, kunde de slå samman några närliggande skrån. Eller nån gång blunda lite och släppa in någon god kandidat men som egentligen inte var fullt behörig.
En inte ovanlig variant att de kunde syssla med lite av varje - fuska med ena handen som mästare i ett skrå, men livnära sig av något helt annat, kanske som diversehandlare.

[Hexmaster]

Göteborg anlades ju flera stycken, det borde vara ett hyfsat studieobjekt. Där var stadsbygget också mer konkret än enbart byråkrati. Anlägga gator och torg och så.


Intressant frågeställning! Glest mellan sådana projekt idag...

[tryggve]

Göteborg anlades ju flera stycken, det borde vara ett hyfsat studieobjekt. Där var stadsbygget också mer konkret än enbart byråkrati. Anlägga gator och torg och så.


Intressant frågeställning! Glest mellan sådana projekt idag...

Naypyidaw är väl det senaste jag kommer på sådär på rak arm, Burmas nya huvudstad.

[Dûrion Annûndil]

Rutnätsplanen har varit populär genom historien, den var det under antiken och blev det igen under renässansen. Man föreställde sig att den ideala staden skulle vara geometriskt ordnad, för geometri är ju detsamma som ordning...

Exempel på sådant ser man ju överallt idag, både från tidigmodern tid, och idag.
Det måste ju finnas studentlitteratur i ämnet som används på stads-och arkitekturhistoriska institutioner...

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96stersund
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lule%C3%A5
http://sv.wikipedia.org/wiki/Stadsplanering

Mvh -Dan

[Ornellaia]

Naypyidaw är väl det senaste jag kommer på sådär på rak arm, Burmas nya huvudstad.

Även Brasiliens huvudstad Brasilia måste väl läggas till den listan av nyanlagda städer, iaf i mordern tid.

[Wooster]

Intressant frågeställning! Glest mellan sådana projekt idag...

Flytten av Kiruna är väl det mest aktuella. Där finns visserligen redan en stad - men den måste flyttas.

[tryggve]

Naypyidaw är väl det senaste jag kommer på sådär på rak arm, Burmas nya huvudstad.

Även Brasiliens huvudstad Brasilia måste väl läggas till den listan av nyanlagda städer, iaf i mordern tid.

Det har du helt rätt i.

[Der Löwe]

Två andra sentida byggen, Islamabad och Astana.

http://en.wikipedia.org/wiki/Islamabad
http://sv.wikipedia.org/wiki/Astana

[Stefan]

Det finns en tjock bok med bilaga, Nils Ahlberg: Stadsgrundningar och planförändringar : svensk stadsplanering 1521-1721. Den tidsperioden i Sverige som flest städer tillkom, resp hade större ombyggnader.
Det är egentligen en doktorsavhandling, men skriven och utformad så att också intresserade lekmän har stor glädje och nytta därav. Gavs ut 2005.

[Erik Ljungberg]

Sandviken.

Först la man ett järnbruk på platsen, 1862. Sen byggde man en stad runtomkring.

[Giancarlo]

De flesta städer har väl växt upp naturligt kring handelsplatser och liknande.

Kanske, men det finns fascinerande historiska exempel på motsatsen.

Mohenjo-daro has a planned layout based on a street-grid of rectilinear buildings.

A sophisticated and technologically advanced urban culture is evident in the Indus Valley Civilization making them the first urban centers in the region. The quality of municipal town planning suggests the knowledge of urban planning and efficient municipal governments which placed a high priority on hygiene, or, alternatively, accessibility to the means of religious ritual.

Harappa och Mohenjo-Daro byggdes på 2600 talet fkr.

[Messier11]

Tack alla!!!

Det finns en tjock bok med bilaga, Nils Ahlberg: Stadsgrundningar och planförändringar : svensk stadsplanering 1521-1721. Den tidsperioden i Sverige som flest städer tillkom, resp hade större ombyggnader.
Det är egentligen en doktorsavhandling, men skriven och utformad så att också intresserade lekmän har stor glädje och nytta därav. Gavs ut 2005.

Jag har fått tag på avhandlingen och läst (skummat) igenom den. En riktig lunta på 800 s. som verkligen täcker allt om stadsplanering.

Tyvärr behandlar den ett enormt material, och det blir väldigt avgränsat till just stadsplanering i det avseende ordet används idag (hur vägarna/torgen har ritats på en karta i princip, varför osv, skillnader mellan slotts städer, försvarsanläggningsstäder osv.). Väldigt intressant och absolut relevant, men inte heltäckande från mitt perspektiv.

Jag söker sammanfattningsvis också information om ungefär följande, förutom det som Ahlberg avhandlar; behövdes särksilda råvaror? Vilka? Sten? Timmer? Typ, anlades ofta ett sandtag/stenbrott när man började bygga upp en stad?; fanns det standardbyggnader? Typ väderkvarn/stadshus/rådhus/kyrka osv.?; skickade man dit särskilda befattningshavare? Sedan förstår jag ju att ovan måste skilja sig väldigt mycket från stad till stad.

Enda chansen att hitta information om ovan nämnda slag vore kanske att hitta ett verk som i detalj beskriver anläggandet av just en specifik stad. Svårt område att hitta något om...

[Messier11]

Lite löst och snabbt om hur De la Gardie anlade Nya Lidköping på 1670-talet.

Han satsade alltså INTE några stora penningsummor. Han gjorde upp planer, det gjorde han. Uppdelade i tomter. Därefter befallde han de hantverkare och lösa handelsmän som fanns under hans domvärjo, att hade de inget bättre för sig så skulle de flytta in i staden... Med mild tvång om man så vill.
Vidare, så skulle de få skattefrihet under en viss tid. Och det var nog så man gjorde sedan medeltiden långt in i modern tid. Ingen massiv statliga investeringar eller hjälp, utan helt enkelt skattefrihet ett tag, och allmän välvilja.
Lite välvillig men handfast ledning kanske.
Och så växte staden upp.

HUR den skulle organiseras framgick utav diverse stadgar, typ hantverksskrån och stadens borgarråd. Skrån måste ju finnas i staden. För ett skrå-gille krävdes minst tre självständiga mästare i yrket. Fanns det inte tre mästare inom yrket - och det fanns det inte i början eller i mindre städer, kunde de slå samman några närliggande skrån. Eller nån gång blunda lite och släppa in någon god kandidat men som egentligen inte var fullt behörig.
En inte ovanlig variant att de kunde syssla med lite av varje - fuska med ena handen som mästare i ett skrå, men livnära sig av något helt annat, kanske som diversehandlare.

Jätte intressant Stefan, och jag vill påstå att det tillvägagångsstätt som du nämner har bekräftats som väldigt vanligt i den information jag kommit över.

Det finns exempel där kungen "fått" mark av en greve för att anlägga en försvarsanläggning och greven i sin tur fått privilegier som han kan utnyttja för att bygga upp en stad runt försvarsanläggningen. I vissa fall har "fundationsbrev" utfärdats och en grupp soldater har gett sig iväg för att helt enkelt smälla upp en stad (detta verkar ha varit vanligt i sibierien på 1600-talet där Ryssland anlade flera städer under kort tid efter riket "enats". Främst för att skydda sin handel osv.).

[a81]

Jag söker sammanfattningsvis också information om ungefär följande, förutom det som Ahlberg avhandlar; behövdes särksilda råvaror? Vilka? Sten? Timmer? Typ, anlades ofta ett sandtag/stenbrott när man började bygga upp en stad?; fanns det standardbyggnader? Typ väderkvarn/stadshus/rådhus/kyrka osv.?; skickade man dit särskilda befattningshavare? Sedan förstår jag ju att ovan måste skilja sig väldigt mycket från stad till stad.

För oss som lever på 2000-talet skulle de flesta svenska städer före 1800-talets slut upplevts som väldigt små. Stockholm, Göteborg och kanske ytterligare någon stad hade stor befolkning och många stora stenhus, men flertalet städer hade fortfarande i mitten av 1800-talet bara några hundra eller ett par tusen invånare och bebyggelsen bestod mest av rödmålade låga trähus. Jag vet inte om behovet av material var så mycket större i en liten stad än i en större by på landet, som faktiskt (före skiftena) kunde ha nästan lika många invånare som en liten stad.

Här en en bild från Eksjö i Småland, som om man tar bort blomsterrabatten, ger en rätt bra bild av hur det såg ut i en liten/medelstor svensk stad i början av 1800-talet. Givetvis fanns det exklusivare byggnader som rådhus, kyrka, etc, men huvuddelen av bebyggelsen såg ut ungefär så här: http://ailas.svenskablogg.se/files/2010/08/eksjo-4.jpg. Går man ytterligare 100 år bakåt i tiden kan man tänka sig samma byggnad fast en våning lägre, omålad samt med torvtak och mindre/färre fönster, alltså ungefär som de här bilderna från Röros i Norge: http://norge.vingar.se/pic-n-roros-grubeby.jpg och http://i4.photobucket.com/albums/y136/c ... 4small.jpg.