Ryska stormaktstiden?

[Gidan]

Min dotter läser om stormaktstiden just nu,vilket är mycket intressant. En av frågorna är "när började den ryska stormaktstiden?" Något svar på den frågan finns inte i texten och inte heller kan jag hitta någon direkt startpunkt på denna epok hur mycket jag än letar. Jag antar att dom vill ha det till att den ryska stormaktstiden på något sätt tar vid där den svenska slutar, dvs fredsförhandlingarna i Nystad 1721, men kan det verkligen vara korrekt att påstå att en rysk stormaktsepok startade här?

[frejs väpnare]

I och för sig kan man väl hävda att Peter den strores trontillträde innebär starten på den ryska storhetstiden.

Annars går det väl att argumentera för Ivan III också. Eller varför inte börja med Novgorods maktambitioner, vilka ärvs av Ryssland.

[mythcracker]

Ryssland blev starkare i.o.m. östra Ukrainas anslutning 1667. Man fick större befolkning och mer resurser, samt större geografiskt område. Men det krävdes också rejäla reformer av armén innan man på allvar kunde utmana de främsta arméerna i väst. Bl.a. bildades under Peter den store nya reguljära trupper av typen Semjonovsjij-regementet och Preobrazjenskij-regementet, streltsertrupperna avskaffades. Sedan kom alltså Stora nordiska kriget. Där krävdes det först några nederlag mot svenskarna innan man fick ordentligt med erfarenhet av moderna strider. Inte för intet som Peter den store hyllade sina svenska lärare på en segerfest efter Poltava 1709. Jag tror att ryssarna var mer eller mindre en stormakt redan efter svenskarnas nederlag vid Perevolotjna i juli 1709. Det tog visserligen några år till inann fredsavtalet skrevs (1721), men det var nog mest formalia.

Annars, om man ser tillbaka på Rysslands tusenåriga historia, så var statsbildningen Rus (Kiev-Rus, Kievriket) en mäktig stat som bl.a. satte skräck i Bysans, men som också var handelsmässigt framgångsrik. Rus existerade från 862 (Rurik, Oleg, Igor, Olga, Vladimir m.fl.) och fram till omkring 1220-talet då östra delarna av Rus började attackeras av mongolerna. Inre stridigheter mellan furstebröder i olika furstendömen försvagade den inre styrkan, och det gynnade Rus' yttre fiender. Mongoler, litauer och polacker tog var sin del av Rus. Det var nästan bara Novgorod som förblev något så när fritt, Moskva-fustendömet var mongolberoende och fick betala skatt till dem.

1380 lyckades man besegra mongolerna på Kulikovo-fältet men beroendet av dem var inte helt över på 100 år än. I slutet av 1400-talet var Moskva-furtsendömet den starkaste landsdelen från det tidigare Rus. Vladimir-furstendömet hamnade i skymundan. Ungefär vid den tiden börjar tsarerna i Moskva att göra anspråk på de tidigare rusiska furstendömena (även de tidigare rusiska områden som för tillfället tillhörde Litauen och Polen). Novgorod-furstendömet som hade egna ambitioner förlorade kampen mot Moskva-furstendömet och återsamlandet av de gamla rusiska områdena inleddes. Tsarerna kallade sig för härskare av "hela Rus" ("vseja Rusi").

1500-talet förs det krig mot Kazan som besegras på 1550-talet. I början av 1600-talet rasar det nya Rus samman i Stora oredan och Polen profiterar på det och tillsätter en polsk kung i Moskva 1610. 1612 kastar dock ett ryskt folkuppbåd ut polackerna från Moskva. Men Polen är starkare än Ryssland för stunden. 1632-34 förs ett misslyckat krig för att återta Smolensk från Polen. Först i.o.m. kosackernas och Bogdan Chmelnitskijs uppror mot polackerna (1648) och deras övergång till Ryssland (1654) börjar ryssarna att konkurrera med Polen på allvar. 1667, efter ett 13 år långt krig delas Ukraina i två bitar, västra (polska) och östra (ryska). Ungefär samtidigt expanderar ryssarna österut genom sina expeditioner till Sibirien.

Sedan kommer alltså Peter den store och Stora nordiska kriget 1700-1721. Där blir alltså Ryssland en maktfaktor att räkna med i Europa. Man fortsätter expansionen österut (bl.a. intas Kurilerna). 1757 och framåt deltar man framgångsrikt i det sjuåriga kriget (bl.a. intas Berlin) innan ryssarna drar sig ur kriget på grund av internt maktskifte. 1770-talet och fram till 1795, Turkiet besegras och svartahavsflottan byggs upp (1783). Polen delas tre gånger (1772, 1793, 1795). Allt detta stärker givetvis Ryssland.

På 1800-talet sker Finlands erövring (1809), vi har Napoleons fälttåg 1812 (dyrköpt rysk seger), Krimkriget 1853 (svidande nederlag) och turkiska kriget 1877-1878 (seger). Sedan är vi inne på 1900-talet och första världskriget (ryska imperiets upplösning), mellankrigstiden (med ett svagt Sovjetunionen) och 1939 då Sovjetunionen blir en ny maktfaktor. Efterkrigstiden med kalla kriget och kampen mot USA känner alla till. Ryssland på 1990-talet och fram till dags dato är återigen på nedgång, även om en viss återhämtning har kunnat skönjas på senare år.

Men kort svar: Ryssland blev stormakt samtidigt som Sverige förlorade sin stormaktsställning. Någonstans mellan 1709 och 1721.

/MC

[frejs väpnare]

Sverige var ju inne och röjde i den stora oredan. "Någonstans" har jag läst en essä om att Sverige, Jacob de la Gardie ( i skillnad mot Napoleon och Hitler) faktiskt intog Moskva. Fröjden blev visserligen kort, men ändå.

OT. I samband med erövringen av Novgorod (?), blev Jacob beskylld för att ha stulit stadens kyrkklockor. En beskyllning som gjorde Jacob rasande. Han hade minsann inte stulit några klockor. Han hade ärligen köpt dem - från de soldater som stulit dem! Basta!

[mythcracker]

Sverige var ju inne och röjde i den stora oredan. "Någonstans" har jag läst en essä om att Sverige, Jacob de la Gardie ( i skillnad mot Napoleon och Hitler) faktiskt intog Moskva. Fröjden blev visserligen kort, men ändå.

OT. I samband med erövringen av Novgorod (?), blev Jacob beskylld för att ha stulit stadens kyrkklockor. En beskyllning som gjorde Jacob rasande. Han hade minsann inte stulit några klockor. Han hade ärligen köpt dem - från de soldater som stulit dem! Basta!

Jacob de la Gardie tågade in i Moskva på inbjudan från en av de kämpande sidorna i den här konflikten. Vasilij Skopin-Sjujskijs (regenten mellan 1606-1610) styrkor hade lidit nederlag mot de polsk-litauiska interventionsstyrkorna vid Suzdal i februari 1609. Den ryska regeringen vände sig till Sverige och begärde hjälp i den pågående ryska-polska konflikten. I utbyte skulle man överlämna Karelen till svenskarna. Ryska regeringen lovade att betala för legotrupperna som utgjorde huvuddelen av den svenska armén.

På våren 1609 samlade furst Michail Skopin-Sjujskij en 5 000 man stark rysk armé i Novgorod. 10 maj intog den svensk-ryska styrkan staden Staraja Rusa och 11 maj slog man polsk-litauiska trupper som närmade sig staden. 15 maj besegrade den rysk-svenska styrkan under ledning av Tjulkov och Horn det polska kavalleriet vid staden Toropets. Mot slutet av våren övergav huvuddelen av de nord-västra ryska städerna den självutnämnde Falske Dmitrij II.

När sommaren kom uppgick den ryska armén till närmare 20 000 man. Den 17 juni tvingade den rysk-svenska styrkan Zborowskis polsk-litauiska armé till reträtt efter ett hårt slag vid Torzjok. 11–13 juni slog Skopin-Sjujskijs och de la Gardies rysk-svenska armé polackerna vid Tver. Skopin-Sjujskijs rysk-svenska trupp deltog inte i de fortsatta striderna (med undantag för Christier Zommers trupp på omkring 1 000 man). 19 augusti slog Skopin-Sjujskij hetman polackerna ledda av Jan Sapiehas vid Kaljazin.

10 september intog ryssarna tillsammans med Zommes styrka Perejaslavl och den 9 oktober intog vojevoden Golovin Aleksandrovskaja sloboda. 16 oktober bröt sig en rysk styrka in i det av polackerna belägrade munkklostret i Troitse-Sergijev. 28 oktober slog Skopin-Sjujskij hetman Sapieha vid Aleksandrovskaja sloboda. 12 januari 1610 drog sig polackerna tillbaka från Troitse-Sergijev-klostret och den 27 februari blev de tvungna att efter ryska anfall lämna även Dmitrov.

12 mars 1610 trädde Skopin-Sjujskijs regementen in i Moskva där han efter en kortvarig sjukdom avled den 29 april. Ryska armén gjorde sig beredd att ge sig iväg för att bistå Smolensk, som sedan september 1609 var helt belägrad av trupper under ledning av den polske kungen Sigismund III Vasa (svenskättling förresten).

4 juli 1610 tillfogar det polska kavalleriet under hetman Stanisław Żółkiewski den rysk-svenska styrkan under Dmitrij Sjujskij och Jakob De la Gardie ett stort nederlag i slaget vid Klusjino. Under slagets gång gick de tyska legotrupperna, som tjänstgjorde under ryssarna, över till den polska sidan. Vägen mot Moskva låg nu öppen för polackerna.

Stora oredan fortsatte. Efter en konspiration avsattes Vasilij Sjujskij från tronen och Moskva svor trohetseden mot den polske tronarvingen Władysław. Plundringarna och våldet upphörde dock inte och de mellanreligiösa motsättningarna mellan katolicismen och de rysk-ortodoxa framkallade flera uppror mot polackernas makt.

Med andra ord, de la Gardie intog Moskva tillsammans med de ryska trupperna, efter inbjudan från dem.

/MC

[Ben]

OT. I samband med erövringen av Novgorod (?), blev Jacob beskylld för att ha stulit stadens kyrkklockor. En beskyllning som gjorde Jacob rasande. Han hade minsann inte stulit några klockor. Han hade ärligen köpt dem - från de soldater som stulit dem! Basta!

Där skulle jag gärna vilja se källhänvisning. I SBL sägs det nämligen:

Till krigets vinster hörde sobelskinn (den vanliga ryska solden) och Novgorodska kyrkklockor, som D. dock säger sig ej ha rövat, blott köpt av soldater, som tagit dem med krigets rätt.

En viss skillnad mellan "stulit" och "tagit med krigets rätt".

[frejs väpnare]

OT. I samband med erövringen av Novgorod (?), blev Jacob beskylld för att ha stulit stadens kyrkklockor. En beskyllning som gjorde Jacob rasande. Han hade minsann inte stulit några klockor. Han hade ärligen köpt dem - från de soldater som stulit dem! Basta!

Där skulle jag gärna vilja se källhänvisning. I SBL sägs det nämligen:

Till krigets vinster hörde sobelskinn (den vanliga ryska solden) och Novgorodska kyrkklockor, som D. dock säger sig ej ha rövat, blott köpt av soldater, som tagit dem med krigets rätt.

En viss skillnad mellan "stulit" och "tagit med krigets rätt".

Min enda källhänvisning är Jan Kuylenstierna "Ritter och ryttare" Stockholm 1958. Får erkänna att mitt minne förenklade historien. Även JK citerar att soldaterna "tagit dem med segrarens fulla rätt".

Normalt brukar jag hävda att man alltid ska försöka bedöma "dåtidens" händelser, med förståelse för dåtidens moral. Men jag tycker faktiskt att anekdoten blir roligare genom att berättas "på mitt sätt".