Finska övningsplatser
Finska övningsplatser
Är det någon som vet var de finska övningshedar låg för de finska regmenterna under svensk tiden?
Re: Finska övningsplatser
P-Norberg skrev:Är det någon som vet var de finska övningshedar låg för de finska regmenterna under svensk tiden?
Åtminstone en del av dem torde hal egat där de finska förbanden finns idag. Jmf med hur det är i Sverige.
Har nu hittat svaren på hans Högmans släktforskningssida.....
http://www.algonet.se/~hogman/slaekt.htm
Efter det stora nordiska kriget:
Vid freden i Nystad i augusti 1721 efter det stora nordiska kriget fick Sverige avträda det kareliska näset till Ryssland. Detta område hade i århundraden använts för att bromsa de ryska angreppen. Där låg också de svenska försvarsfästningarna Viborg och Kexholm som nu kom att ligga på ryskt område. Kvar fanns endast Nyslott och Villmanstrand då Kajaneborg låg i ruiner.
Vidare förlorade de finska regementena som fanns i sydöstra Finland de rotar som låg inom de avträdda områdena.
Av de finska trupperna återstod enbart ca: 2.000 man vid krigsslutet. En mycket stor andel soldater från armén i Finland hade gått förlorade på gränsfjällen mellan Norge och Jämtland i det Armfeldtska fälttåget 1718. Kriget och den ryska ockupationen av Finland hade även tärt mycket hårt på den finska befolkningen. Befolkningen i Finland beräknas så låg som 325.000 vid mitten av 1720-talet. Detta gjorde det mycket svårt att återställa regementena i Finland till full stryka.
Efter freden i Åbo 1743 förlorades ytterligare land i sydöstra Finland vilket innebar att de svenska regementen som fanns uppsatta i dessa områden förlorade att stort antal rotar.
Åbo läns infanteriregemente
Uppsatt på 1620-talet som Åbo läns infanteriregemente (1694 indelt).
Regementet härstammar från det Finska Storregementet som på 1620-talet delades i mindre enheter.
I 1634-års regeringsform omnämns Åbo läns infanteriregemente som tredje regementet.
År 1792 inkorporerades Livbataljonen ur det då avsuttna Livdragon regementet (fd. Åbo och Björneborg läns kavalleriregemente) till Åbo läns infanteriregemente.
Under det äldre indelningsverket mönstrade regementet 1200 man.
Två kompanier fanns som garnison i Riga år 1699. Resten av regementet anslöt i Riga år 1700. Regementet blir sen kvar i Riga som garnisonsförband. Ena bataljonen ingår sommaren 1708 i general Lewenhaupts kår som tågade genom Litauen för att ansluta sig till den svenska huvudhären som fanns i de serveriska kosackernas land. Under denna marsch deltog bataljonen i slaget vid Liesna den 28 september 1708. Efter slaget insattes återstoden av bataljonen i Västerbottens regemente.
Efter slaget vid Poltava den 28 juni 1709 var bataljonen med vid kapitulation i Perovolotjna några dagar senare.
Den andra bataljonen gick i rysk fångenskap vid Rigas fall 1710. Regementet fick sättas upp på nytt 1710 och tillhörde därefter armén i Finland.
Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7.500 man som i augusti 1718 gick in i Norge över Jämtland.
Under kriget mot Ryssland 1809 - 1809 var regementet formerad på 3 bataljoner. I Kalix, under slutet av kriget, tvingades återstoden av regementet att kapitulera till ryssarna. Vargeringen, 500 man, utgjorde en del av besättningen på Sveaborg under dess belägring och kapitulation.
Regementet var roterat med 1025 nummer med 8 kompanier i Åbo län och södra delen av Satagunda.
Uniform innan enhetsuniformen: Grå rock med gula ärmuppslag och från 1678 blå rock med gula ärmuppslag. Regementet erhöll enhetsuniformen 1688.
Förläggningsort: Åbo. Övningsplats: Kuppis Malm nära Åbo
Kompanier:
Nr Kompani Nr Kompani
1 Livkompaniet 5 Letala kompani
2 Överstelöjtnantens kompani 6 Loimijoki kompani
3 Majorens kompani 7 Nousis kompani
4 Nykyrko kompani 8 Bjärnå kompani
Björneborg regemente
Uppsatt på 1620-talet som Björneborgs regemente (1694 indelt).
Regementet härstammar från det Finska Storregementet som på 1620-talet delades i mindre enheter.
I 1634-års regeringsform omnämns Björneborgs regemente som sjätte regementet.
Regementet fanns som garnison i Riga år 1700. Regementet blir sen kvar i Riga som garnisonsförband. Regementet ingår sommaren 1708 i general Lewenhaupts kår som tågade genom Litauen för att ansluta sig till den svenska huvudhären som fanns i de serveriska kosackernas land (Ukraina). Under denna marsch deltog regementet i slaget vid Liesna den 28 september 1708. Efter slaget insattes återstoden av regementet i Västmanlands regemente.
Efter slaget vid Poltava den 28 juni 1709 var regementet med vid kapitulation i Perovolotjna några dagar senare.
Regementet fick sättas upp på nytt efter Poltava och tillhörde därefter armén i Finland.
Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7.500 man som i augusti 1718 gick in i Norge över Jämtland.
År 1792 utökas regementet med en bataljon ur det då avsuttna Livdragonregementet (fd. Åbo och Björneborg läns kavalleriregemente).
Under kriget med Ryssland 1808 - 1809 tvingades regementet att kapitulera till ryssarna i Kalix 1809. Vargeringen, 500 man, utgjorde en del av besättningen på Sveaborg.
Regementet var roterat med 1025 nummer med 8 kompanier i Björneborgs län.
Den finska länsindelningen ändrades 1775 och den del av gamla Björneborgs län som hamnade i Tavastehus län fanns 243 rotar och i den del som hamnade i Vasa hövdingedöme fanns 55 rotar ur regementet.
Uniform innan enhetsuniformen: Röd rock med blå ärmuppslag och från 1678 blå rock med röda ärmuppslag. Delar av regementet erhöll enhetsuniformen 1689, resterande år 1692.
Förläggningsort: Björneborg. Övningsplats: Vid Björneborg
Kompanier:
Nr Kompani Nr Kompani
1 Livkompaniet 5 Eura kompani
2 Överstelöjtnantens kompani 6 Ruovesi kompani
3 Majorens kompani 7 Kyrro kompani
4 Vesilax kompani 8 Kuomo kompani
Tavastehus regemente
Uppsatt på 1620-talet som Tavastehus regemente (1696 indelt).
Regementet härstammar från det Finska Storregementet som på 1620-talet delades i mindre enheter.
I 1634-års regeringsform omnämns Tavastehus regemente som nionde regementet.
År 1791 utökas regementet med en bataljon ur Tavastehus och Nylands kavalleriregemente och konverteras lätt infanteri.
Regementet fanns som garnison i Riga år våren 1700. Regementet blir sen kvar i Riga som garnisonsförband. År 1703 återvänder regementet till Finland. De ingår 1708 i Lybeckers avdelning till Ingermanland. Regementet finns därefter i Viborg där de går i rysk fångenskap år 1710.
Regementet fick sättas upp på nytt efter 1710 och tillhörde därefter armén i Finland.
Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7.500 man som i augusti 1718 gick in i Norge över Jämtland.
Den finska länsindelningen ändrades 1775 och den del av gamla Tavastehus som hamnade i Kymmenegårds län fanns 287 rotar och i den del som hamnade i Vasa hövdingedöme fanns 116 rotar ur regementet. I den del av Tavastehus län som hamnade i Kuopio hövdingedöme fanns 48 rotar.
I samband med den ändrade länsindelningen 1775 avskiljdes Rautalampi kompani från regementet och utökad med vargeringen organiserades som en lätt bataljon och förenades med Savolax brigaden. Efter Spregportens tid upphörde brigaden och kompaniet återförenades med Tavastehus regemente.
År 1792 utökas regementet med den norra bataljonen ur det då avsuttna Tavastehus och Nylands läns dragonregemente.
Under kriget med Ryssland 1808 - 1809 tvingades återstoden av regementet att kapitulera till ryssarna i Kalix 1809. Vargeringen, 500 man, utgjorde en del av besättningen på Sveaborg.
Regementet var roterat med 1025 nummer med 8 kompanier i Tavastehus län.
Uniform innan enhetsuniformen: Grå rock med blå ärmuppslag och från 1678 blå rock med gula ärmuppslag. Regementet erhöll enhetsuniformen 1696.
Förläggningsort: ??. Övningsplats: Vid Parola eller Lill Luolais Malm i närheten av Tavastehus
Kompanier:
Nr Kompani Nr Kompani
1 Livkompaniet 5 Säxmäki kompani
2 Överstelöjtnantens kompani 6 Assikkala kompani
3 Majorens kompani 7 Jämsä kompani
4 Syssmä kompani 8 Rautalampi kompani
Viborgs läns infanteriregemente
Uppsatt på 1620-talet som Viborgs läns infanteriregemente (1696 indelt).
Regementet härstammar från det Finska Storregementet som på 1620-talet delades i mindre enheter.
I 1634-års regeringsform omnämns Viborgs läns infanteriregemente som trettonde regementet.
Regementet överfördes till Livland år 1700 och ingick där i Wellingks avdelning. Regementet läggs senare i Riga som garnisonsförband.
Regementet gick i rysk fångenskap vid Rigas fall 1710. Regementet fick sättas upp på nytt 1710 och tillhörde därefter armén i Finland.
Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7.500 man som i augusti 1718 gick in i Norge över Jämtland
I 1721-års fred i Nystad erhöll Ryssland större delen av Viborgs län. Återstoden av den svenska delen av Viborgs län döptes då om till Kymmnegårds län. I och med att stora delar av länet blev ryskt försvann 431 rotar för regementet. Återstoden, 569 nummer organiserades på 5 kompanier. Regementet byter även namn till Villmanstrands regemente men får strax därefter namnet Kymmenegårds läns regemente.
År 1727 bildas Kymmenegårds läns lätta infanteribataljon ur det reducerade Kymmenegårds läns regemente. Bataljonen har 553 nummer 1730.
Efter freden i Åbo 1742 förlorades ytterligare delar av Kymmenegårds län till Ryssland varvid regementet miste ännu fler rotar. Kvar finns endast 92 rotar, i princip Elimä kompani. Den starkt reducerade bataljonen underställdes Nylands infanteriregemente som ett där ingående jägarkompani med namnet Elimä kompani. År 1756 inkorporerades kompaniet helt i Nylands infanteriregemente och delades som två kompanier om vardera 46 man: Majorens kompani samt Elimä kompani.
Från 1775 ingå de båda kompanierna i Savolaxbrigaden och från 1780 i Nylandsbrigaden. Kompanierna utökas därefter med två värvade kompanier och de 4 kompanierna bildar Nylands jägarbataljon.
I kriget med Ryssland 1808 - 1809 ingick bataljonen i Nylandsbrigaden. De värvade kompanierna och vargeringen, 46 man, upplöstes då Svartholms fästning kapitulerade. En del av dessa soldater anslöt sig senare jägarbataljonen tillsammans med soldater från andra svenska enheter som rymt från ryssarna inklusive manskap från Sveaborg. Med dessa förstärkningar räknade bataljonen som mest 450 man.
Regementet var roterat med 1000 nummer med 8 kompanier i Viborgs län
Uniform innan enhetsuniformen: 1672-74 Röd rock, 1676 Blå rock med vita ärmuppslag, 1677 blå rock med gula ärmuppslag och 1677 blå rock med röda ärmuppslag. Regementet erhöll enhetsuniformen 1709.
Förläggningsort: ??. Övningsplats: Joensuu i Karelen.
Kompanier före 1721:
Nr Kompani Nr Kompani
1 Livkompaniet 5 Elimä kompani
2 Överstelöjtnantens kompani 6 Euräpä kompani
3 Majorens kompani 7 Lappvesi kompani
4 Vekelax kompani 8 Ruokolax kompani
Kompanier efter 1721:
Nr Kompani Nr Kompani
1 (Livkompaniet) 5 Elimä kompani
2 Livkompaniet (fd. Överstelöjtnantens kompani) 6 (Euräpä kompani)
3 (Majorens kompani) 7 Lappvesi kompani
4 Vekelax kompani 8 Ruokolax kompani
Kompanierna i rött är de kompanier som utgick efter freden.
Kompanier efter 1743:
Nr Kompani Nr Kompani
1 Majorens kompani
2 Elimä kompani
Savolax regemente
Uppsatt på 1626 som Savolax och Nyslotts läns regemente (1695 indelt).
Regementet härstammar från Gustav Horns regemente.
I 1634-års regeringsform omnämns Savolax regemente som fjortonde regementet. Dess första regementschef var Gustav Horn.
Savolax regemente uppgick 1662 i Östra Nylands infanteriregemente. Då detta regemente upplöstes i samband med indelningsverkets införande i Finland år 1695 återupprättades Savolax regemente.
Regementet fanns som garnison i Riga år våren 1700.
Regementet gick i rysk fångenskap vid Neumündes fall 1710. Regementet fick sättas upp på nytt 1710 och tillhörde därefter armén i Finland.
Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7.500 man som i augusti 1718 gick in i Norge över Jämtland.
Efter förlusten av Nyslotts län i freden 1742 försvann 83 rotar ur regementet. Av regementets rotar återstod nu 954 nummer. I den nya länsindelningen i Finland 1775 hamnade regementets rotar så att 436 hamnade i Kymmenegårds län och 518 i Kuopio hövdingedöme. Vid denna tid får regementet namnet Savolax lätta infanteriregemente. Vargeringen uppgick till 477 man.
Under kriget med Ryssland 1808 - 1809 ingick regementet i Savolaxbrigaden där de kämpade tappert. Regementet upplöstes i Umeå efter fredsslutet 1809. En del av manskapet återfördes till sina hemorter medan återstoden valde att tjäna Sverige och införlivades i svenska regementen.
Regementets sista chef var överste Cronstedt.
Regementet var roterat med 1037 nummer med 8 kompanier i Savolax och Nyslotts läns västra del.
Uniform innan enhetsuniformen: 1672-74 Grön rock, 1676 Blå rock med röda ärmuppslag och 1677 blå rock med gula ärmuppslag. Regementet erhöll enhetsuniformen 1709.
Förläggningsort: ??. Övningsplats: St. Mickels Malm i Savolax
Kompanier:
Nr Kompani Nr Kompani
1 Livkompaniet 5 Pumala kompani
2 Överstelöjtnantens kompani 6 Jokkas kompani
3 Majorens kompani 7 Piexämäki kompani
4 Kuopio kompani 8 Idensalmi kompani
Nylands infanteriregemente
Uppsatt på 1633 som Nylands infanteriregemente (1696 indelt).
I 1634-års regeringsform omnämns Nylands infanteriregemente som artonde regementet.
Av resterna ur Östra Nylands infanteriregemente som upplöstes 1695, samt Nylands och Tavastehus Västra infanteriregemente bildades år 1696 Nylands infanteriregemente.
En bataljon fanns i Neumünde år 1699. Resten av regementet överfördes till Riga år 1700 där de blir kvar som garnisonsförband. Ena bataljonen ingår sommaren 1708 i general Lewenhaupts kår som tågade genom Litauen för att ansluta sig till den svenska huvudhären som fanns i Ukraina. Under denna marsch deltog bataljonen i slaget vid Liesna den 28 september 1708. Efter slaget insattes återstoden av bataljonen i Västmanlands regemente.
Efter slaget vid Poltava den 28 juni 1709 var bataljonen med vid kapitulation i Perovolotjna några dagar senare.
Den andra bataljonen gick i rysk fångenskap vid Rigas fall 1710. Regementet fick sättas upp på nytt 1710 och tillhörde därefter armén i Finland.
Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7.500 man som i augusti 1718 gick in i Norge över Jämtland
Efter freden i Åbo 1743 tillfördes återstoden ur Kymmenegårds bataljon samt Elimä kompani om 92 nummer till regementet som ett särskilt jägarkompani kallat Nylands jägarbataljon.
År 1792 utökas regementet med livbataljonen ur det då avsuttna Tavastehus och Nylands läns dragonregemente. Under slutet av 1700-talet utgjorde regementet tillsammans med Nyandsdragonregemente och jägarbataljonen den sk. Nylandsbrigaden. Bridadens chef var Fälmarskalk Klingspor.
Under kriget med Ryssland 1808 - 1809 tvingades återstoden av regementet att kapitulera till ryssarna i Kalix 1809. Regementets sekundchef under kriget med ryssland var överste von Döbeln.
Vargeringen, 500 man, utgjorde en del av besättningen på Sveaborg (400 man) och Svartholmen (100 man).
Regementet var roterat med 1025 nummer med 8 kompanier i Nylands län och till viss del även i Tavastehus län..
Den finska länsindelningen ändrades 1775 hamnade 128 rotar ur regementet i Kymmenegårds län.
Uniform innan enhetsuniformen: 1678 blå rock med gula ärmuppslag. Regementet erhöll enhetsuniformen 1688, nya uniformer 1698.
Förläggningsort: ??. Övningsplats: Lohjo Malm i Nyland samt Helsing Malm i närheten av Helsingfors
Kompanier:
Nr Kompani Nr Kompani
1 Livkompaniet 5 Helsinge kompani
2 Överstelöjtnantens kompani 6 Lojo kompani
3 Majorens kompani 7 Ingå kompani
4 Borgå kompani 8 Karis kompani
Österbottens regemente
Uppsatt på 1620-talet som Österbottens regemente (1733 indelt).
Regementet härstammar från det Finska Storregementet som på 1620-talet delades i mindre enheter.
I 1634-års regeringsform omnämns Österbottens regemente som tjugonde regementet.
Regementet fanns som garnison i Riga år 1699. Österbottens tremänningar ingick i regementet år 1701. En del av regementet ingick i det blandade regemente som sattes upp ur Rigas garnison. Detta regemente ingick år 1702 i Schlippenbachs armé. Resten av Österbottens regemente var kvar i Riga som garnisonsförband men förenas år 1705 med Lewenhaupts armé. En bataljonen ingår sommaren 1708 i general Lewenhaupts armékår som tågade genom Litauen för att ansluta sig till den svenska huvudhären som fanns i Ukraina. Under denna marsch deltog bataljonen i slaget vid Liesna den 28 september 1708. Efter slaget insattes återstoden av bataljonen i Närke-Värmlands regemente.
Efter slaget vid Poltava den 28 juni 1709 var bataljonen med vid kapitulation i Perovolotjna några dagar senare.
Den andra bataljonen gick i rysk fångenskap vid Rigas fall 1710. Regementet fick sättas upp på nytt 1710 och tillhörde därefter armén i Finland.
Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7.500 man som i augusti 1718 gick in i Norge över Jämtland.
Regementet återvände till Finland efter freden 1721. Regementet bestod då av endast 364 man. Regementschef var generalmajor Christer Henrik d'Albedyhull. Han begär förflyttning 1724 och tillförordnad chef blev överstelöjtnanten vid regementet, generalmajor Gustaf Creutz. Han blir 1728 befordrad till regementschef.
År 1725 hade regementets numerär sjunkit ytterligare och var nu enbart 231 man plus 34 officerare och 43 underofficerare. Drygt 900 man saknades. I augusti 1728 var styrkan upp i 805 man.
Vid denna tid var Österbottens regemente det enda regementet som fortfarande inte var ansluten till indelningsverket. Här togs fortfarande manskapet ut genom utskrivning. Först i augusti 1733 anslöt sig Österbotten till indelningsverket. Kontraktet stadsfästet av kungen den 21 december samma år. Undantagna från roteringen i Österbotten var präst- och domarboställena, Vasa Trivialskolas 5 hemman samt Björkö by.
Efter kriget, dvs under större delen av 1720-talet samt i början 1730-talet var regementet beordrat till fästningsarbeten i Nyslott, Villmanstrand och Fredrikshamn.
Efter Finlands nya länsindelning 1775 delades Österbottens län och bildade, med delar av Björneborgs län och Tavasteus län, Vasa hövdingedöme och Uleåborgs hövdingedöme. Efter delningen hamnade 726 rotar ur Österbottens regemente i Vasa hövdingedöme och 474 i Uleåborgs hövdingedöme.
Under kriget med Ryssland 1808 - 1809 tvingades återstoden av den södra bataljonen att kapitulera till ryssarna i Kalix 1809. Den norra bataljonen ingick i Savolaxbrigaden och upplöstes i Umeå 1809.
Under kriget med Ryssland bildades av vargeringen, utskrivet lantvärn samt av extra roteringen ett särskilt regemente, Vasa regemente.
Regementet delades i 2 kårer, det egentliga Vasa regemente 657 man starkt under överstelöjtnant Conradi samt Uleåborgs fribataljon 257 man starkt under major Bosin.
Vasa regemente upplöstes vid kringränningen i Skellefteå. Uleåborgs fribataljon följde norra bataljonen ur Österbottens regemente och upplöstes i Umeå 1809.
Till Österbottens regemente räknads även Kajana bataljon som dess 9 kompani och tillhörde ännu under 1808 under Österbottens regemente.
Regementet var roterat med 1200 nummer med 8 kompanier i Österbottens län (från 1733).
Uniform innan enhetsuniformen: Blå rock med röda ärmuppslag och från 1677 blå rock med gula ärmuppslag. Regementet erhöll enhetsuniformen 1688.
Förläggningsort: ??. Övningsplats: I Vasa samt vid Uleåborg
Kompanier:
Nr Kompani Nr Kompani
1. Livkompaniet 5. Kemi kompani
2. Överstelöjtnantens kompani 6. Närpes kompani
3. Majorens kompani 7. Pyhäjoki kompani
4. Lohteå kompani 8. Ilmola kompani
De kompaninamn som finns i tabellen ovan är de kompanier som fanns vid regementet efter att det blev indelt 1733. Innan dess ingick kompanierna Siikajoki och Kalajoki som nu byttes mot kompanierna Lohteå och Närpes.
Kajana jägarbataljon
Bataljonen uppsattes 1740 och var då 149 man starkt, nämligen Paldamo 99 nummer och Sotkamo 50 nummer. De ingick då i Österbottens regemente som ett 9:e kompani.
År 1791 utökades bataljonen till 348 man formerad på 4 kompanier.
Livkompaniet: 91 man från Paldamo socken
Sotkamo kompani: 118 man från Sotkamo socken
Hyrynsalmi kompani: 91 man Hyrynsalmi socken (socknen avskild från Paldamo 1786)
Kusamo kompani: 48 man från Kusamo socken
Kusamo socken var befriad från skyldigheten att underhålla manskapet under fredstid.
Bataljonen skulle i krig förstärkas med enrolleringsmanskap till 710 man.
Bataljonen ingick i Savolaxbrigaden i kriget med Ryssland 1808 - 1809, då 335 man stark och upplöstes tillsammans med brigaden i Umeå 1809.
Karelska jägarbataljonen
Bataljonen uppsattes 1789 på värvad fot och var då 200 man starkt formerad på 2 kompanier.
Kort därefter utökades bataljonen till 400 man formerad på 4 kompanier. År 1802 utökades bataljonen till 600 man, fortfarande formerad på 4 kompanier.
Bataljonen var förlagd på den svenska sidan av Karelen eller mer bestämt i östra delen av Kuopio hövdingedöme i socknarna Leibelitz, Taipale och Pielisjärvi i Karelens Övre härad samt i socknarna Kesälax, Kides, Tohmajärvi, Pelgjärvi och Ilomantz i Karelens Nedre härad.
Livkompaniet eller Tohmajärvi kompani, 150 man
Leibelitz kompani: 150 man
Pielis kompani: 150 man
Pelgjärvi kompani: 150 man
Bataljonen ingick i Savolaxbrigaden i kriget med Ryssland 1808 - 1809, formerad på 2 fältbataljoner. Återstoden av Kareleska bataljonen upplöstes i Umeå 1809.
Savolax jägarregemente
Uppsatt på värvad fot år 1745 i Savolax som Savolax jägarkår. Kåren bestod av 600 man formerade på 6 kompanier. Kompanierna fick namne efter de områden som soldaterna bodde i.
Livkompaniet, 100 man
Majorens kompani: 100 man
Kangasniemi kompani: 100 man
Menduharju kompani: 100 man
Randasalmi kompani: 100 man
Sulkava kompani: 100 man
Kåren fick status som regemente 1789 och fick namnet Savolax jägarregemente.
År 1790 utökades respektive kompani med 33 man och blev då 798 man stark. Redan 1802 utökades regementet till 900 man med 150 man per kompani. Samma år tillfördes även 2 nya kompanier om 150 man vardera varav det ena kompaniet var ett artillerikompani. Regementet räknade nu 1200 soldater om 8 kompanier och formerades på 4 bataljoner.
I kriget med Ryssland 1808 - 1809 var överste Sandels dess chef. Återstoden av regementet upplöstes i Umeå 1809. Efter att jägarregementet upplösts stannade de flesta ur regementet kvar i Sverige och införlivades i Göta artilleri.
http://www.algonet.se/~hogman/slaekt.htm
Efter det stora nordiska kriget:
Vid freden i Nystad i augusti 1721 efter det stora nordiska kriget fick Sverige avträda det kareliska näset till Ryssland. Detta område hade i århundraden använts för att bromsa de ryska angreppen. Där låg också de svenska försvarsfästningarna Viborg och Kexholm som nu kom att ligga på ryskt område. Kvar fanns endast Nyslott och Villmanstrand då Kajaneborg låg i ruiner.
Vidare förlorade de finska regementena som fanns i sydöstra Finland de rotar som låg inom de avträdda områdena.
Av de finska trupperna återstod enbart ca: 2.000 man vid krigsslutet. En mycket stor andel soldater från armén i Finland hade gått förlorade på gränsfjällen mellan Norge och Jämtland i det Armfeldtska fälttåget 1718. Kriget och den ryska ockupationen av Finland hade även tärt mycket hårt på den finska befolkningen. Befolkningen i Finland beräknas så låg som 325.000 vid mitten av 1720-talet. Detta gjorde det mycket svårt att återställa regementena i Finland till full stryka.
Efter freden i Åbo 1743 förlorades ytterligare land i sydöstra Finland vilket innebar att de svenska regementen som fanns uppsatta i dessa områden förlorade att stort antal rotar.
Åbo läns infanteriregemente
Uppsatt på 1620-talet som Åbo läns infanteriregemente (1694 indelt).
Regementet härstammar från det Finska Storregementet som på 1620-talet delades i mindre enheter.
I 1634-års regeringsform omnämns Åbo läns infanteriregemente som tredje regementet.
År 1792 inkorporerades Livbataljonen ur det då avsuttna Livdragon regementet (fd. Åbo och Björneborg läns kavalleriregemente) till Åbo läns infanteriregemente.
Under det äldre indelningsverket mönstrade regementet 1200 man.
Två kompanier fanns som garnison i Riga år 1699. Resten av regementet anslöt i Riga år 1700. Regementet blir sen kvar i Riga som garnisonsförband. Ena bataljonen ingår sommaren 1708 i general Lewenhaupts kår som tågade genom Litauen för att ansluta sig till den svenska huvudhären som fanns i de serveriska kosackernas land. Under denna marsch deltog bataljonen i slaget vid Liesna den 28 september 1708. Efter slaget insattes återstoden av bataljonen i Västerbottens regemente.
Efter slaget vid Poltava den 28 juni 1709 var bataljonen med vid kapitulation i Perovolotjna några dagar senare.
Den andra bataljonen gick i rysk fångenskap vid Rigas fall 1710. Regementet fick sättas upp på nytt 1710 och tillhörde därefter armén i Finland.
Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7.500 man som i augusti 1718 gick in i Norge över Jämtland.
Under kriget mot Ryssland 1809 - 1809 var regementet formerad på 3 bataljoner. I Kalix, under slutet av kriget, tvingades återstoden av regementet att kapitulera till ryssarna. Vargeringen, 500 man, utgjorde en del av besättningen på Sveaborg under dess belägring och kapitulation.
Regementet var roterat med 1025 nummer med 8 kompanier i Åbo län och södra delen av Satagunda.
Uniform innan enhetsuniformen: Grå rock med gula ärmuppslag och från 1678 blå rock med gula ärmuppslag. Regementet erhöll enhetsuniformen 1688.
Förläggningsort: Åbo. Övningsplats: Kuppis Malm nära Åbo
Kompanier:
Nr Kompani Nr Kompani
1 Livkompaniet 5 Letala kompani
2 Överstelöjtnantens kompani 6 Loimijoki kompani
3 Majorens kompani 7 Nousis kompani
4 Nykyrko kompani 8 Bjärnå kompani
Björneborg regemente
Uppsatt på 1620-talet som Björneborgs regemente (1694 indelt).
Regementet härstammar från det Finska Storregementet som på 1620-talet delades i mindre enheter.
I 1634-års regeringsform omnämns Björneborgs regemente som sjätte regementet.
Regementet fanns som garnison i Riga år 1700. Regementet blir sen kvar i Riga som garnisonsförband. Regementet ingår sommaren 1708 i general Lewenhaupts kår som tågade genom Litauen för att ansluta sig till den svenska huvudhären som fanns i de serveriska kosackernas land (Ukraina). Under denna marsch deltog regementet i slaget vid Liesna den 28 september 1708. Efter slaget insattes återstoden av regementet i Västmanlands regemente.
Efter slaget vid Poltava den 28 juni 1709 var regementet med vid kapitulation i Perovolotjna några dagar senare.
Regementet fick sättas upp på nytt efter Poltava och tillhörde därefter armén i Finland.
Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7.500 man som i augusti 1718 gick in i Norge över Jämtland.
År 1792 utökas regementet med en bataljon ur det då avsuttna Livdragonregementet (fd. Åbo och Björneborg läns kavalleriregemente).
Under kriget med Ryssland 1808 - 1809 tvingades regementet att kapitulera till ryssarna i Kalix 1809. Vargeringen, 500 man, utgjorde en del av besättningen på Sveaborg.
Regementet var roterat med 1025 nummer med 8 kompanier i Björneborgs län.
Den finska länsindelningen ändrades 1775 och den del av gamla Björneborgs län som hamnade i Tavastehus län fanns 243 rotar och i den del som hamnade i Vasa hövdingedöme fanns 55 rotar ur regementet.
Uniform innan enhetsuniformen: Röd rock med blå ärmuppslag och från 1678 blå rock med röda ärmuppslag. Delar av regementet erhöll enhetsuniformen 1689, resterande år 1692.
Förläggningsort: Björneborg. Övningsplats: Vid Björneborg
Kompanier:
Nr Kompani Nr Kompani
1 Livkompaniet 5 Eura kompani
2 Överstelöjtnantens kompani 6 Ruovesi kompani
3 Majorens kompani 7 Kyrro kompani
4 Vesilax kompani 8 Kuomo kompani
Tavastehus regemente
Uppsatt på 1620-talet som Tavastehus regemente (1696 indelt).
Regementet härstammar från det Finska Storregementet som på 1620-talet delades i mindre enheter.
I 1634-års regeringsform omnämns Tavastehus regemente som nionde regementet.
År 1791 utökas regementet med en bataljon ur Tavastehus och Nylands kavalleriregemente och konverteras lätt infanteri.
Regementet fanns som garnison i Riga år våren 1700. Regementet blir sen kvar i Riga som garnisonsförband. År 1703 återvänder regementet till Finland. De ingår 1708 i Lybeckers avdelning till Ingermanland. Regementet finns därefter i Viborg där de går i rysk fångenskap år 1710.
Regementet fick sättas upp på nytt efter 1710 och tillhörde därefter armén i Finland.
Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7.500 man som i augusti 1718 gick in i Norge över Jämtland.
Den finska länsindelningen ändrades 1775 och den del av gamla Tavastehus som hamnade i Kymmenegårds län fanns 287 rotar och i den del som hamnade i Vasa hövdingedöme fanns 116 rotar ur regementet. I den del av Tavastehus län som hamnade i Kuopio hövdingedöme fanns 48 rotar.
I samband med den ändrade länsindelningen 1775 avskiljdes Rautalampi kompani från regementet och utökad med vargeringen organiserades som en lätt bataljon och förenades med Savolax brigaden. Efter Spregportens tid upphörde brigaden och kompaniet återförenades med Tavastehus regemente.
År 1792 utökas regementet med den norra bataljonen ur det då avsuttna Tavastehus och Nylands läns dragonregemente.
Under kriget med Ryssland 1808 - 1809 tvingades återstoden av regementet att kapitulera till ryssarna i Kalix 1809. Vargeringen, 500 man, utgjorde en del av besättningen på Sveaborg.
Regementet var roterat med 1025 nummer med 8 kompanier i Tavastehus län.
Uniform innan enhetsuniformen: Grå rock med blå ärmuppslag och från 1678 blå rock med gula ärmuppslag. Regementet erhöll enhetsuniformen 1696.
Förläggningsort: ??. Övningsplats: Vid Parola eller Lill Luolais Malm i närheten av Tavastehus
Kompanier:
Nr Kompani Nr Kompani
1 Livkompaniet 5 Säxmäki kompani
2 Överstelöjtnantens kompani 6 Assikkala kompani
3 Majorens kompani 7 Jämsä kompani
4 Syssmä kompani 8 Rautalampi kompani
Viborgs läns infanteriregemente
Uppsatt på 1620-talet som Viborgs läns infanteriregemente (1696 indelt).
Regementet härstammar från det Finska Storregementet som på 1620-talet delades i mindre enheter.
I 1634-års regeringsform omnämns Viborgs läns infanteriregemente som trettonde regementet.
Regementet överfördes till Livland år 1700 och ingick där i Wellingks avdelning. Regementet läggs senare i Riga som garnisonsförband.
Regementet gick i rysk fångenskap vid Rigas fall 1710. Regementet fick sättas upp på nytt 1710 och tillhörde därefter armén i Finland.
Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7.500 man som i augusti 1718 gick in i Norge över Jämtland
I 1721-års fred i Nystad erhöll Ryssland större delen av Viborgs län. Återstoden av den svenska delen av Viborgs län döptes då om till Kymmnegårds län. I och med att stora delar av länet blev ryskt försvann 431 rotar för regementet. Återstoden, 569 nummer organiserades på 5 kompanier. Regementet byter även namn till Villmanstrands regemente men får strax därefter namnet Kymmenegårds läns regemente.
År 1727 bildas Kymmenegårds läns lätta infanteribataljon ur det reducerade Kymmenegårds läns regemente. Bataljonen har 553 nummer 1730.
Efter freden i Åbo 1742 förlorades ytterligare delar av Kymmenegårds län till Ryssland varvid regementet miste ännu fler rotar. Kvar finns endast 92 rotar, i princip Elimä kompani. Den starkt reducerade bataljonen underställdes Nylands infanteriregemente som ett där ingående jägarkompani med namnet Elimä kompani. År 1756 inkorporerades kompaniet helt i Nylands infanteriregemente och delades som två kompanier om vardera 46 man: Majorens kompani samt Elimä kompani.
Från 1775 ingå de båda kompanierna i Savolaxbrigaden och från 1780 i Nylandsbrigaden. Kompanierna utökas därefter med två värvade kompanier och de 4 kompanierna bildar Nylands jägarbataljon.
I kriget med Ryssland 1808 - 1809 ingick bataljonen i Nylandsbrigaden. De värvade kompanierna och vargeringen, 46 man, upplöstes då Svartholms fästning kapitulerade. En del av dessa soldater anslöt sig senare jägarbataljonen tillsammans med soldater från andra svenska enheter som rymt från ryssarna inklusive manskap från Sveaborg. Med dessa förstärkningar räknade bataljonen som mest 450 man.
Regementet var roterat med 1000 nummer med 8 kompanier i Viborgs län
Uniform innan enhetsuniformen: 1672-74 Röd rock, 1676 Blå rock med vita ärmuppslag, 1677 blå rock med gula ärmuppslag och 1677 blå rock med röda ärmuppslag. Regementet erhöll enhetsuniformen 1709.
Förläggningsort: ??. Övningsplats: Joensuu i Karelen.
Kompanier före 1721:
Nr Kompani Nr Kompani
1 Livkompaniet 5 Elimä kompani
2 Överstelöjtnantens kompani 6 Euräpä kompani
3 Majorens kompani 7 Lappvesi kompani
4 Vekelax kompani 8 Ruokolax kompani
Kompanier efter 1721:
Nr Kompani Nr Kompani
1 (Livkompaniet) 5 Elimä kompani
2 Livkompaniet (fd. Överstelöjtnantens kompani) 6 (Euräpä kompani)
3 (Majorens kompani) 7 Lappvesi kompani
4 Vekelax kompani 8 Ruokolax kompani
Kompanierna i rött är de kompanier som utgick efter freden.
Kompanier efter 1743:
Nr Kompani Nr Kompani
1 Majorens kompani
2 Elimä kompani
Savolax regemente
Uppsatt på 1626 som Savolax och Nyslotts läns regemente (1695 indelt).
Regementet härstammar från Gustav Horns regemente.
I 1634-års regeringsform omnämns Savolax regemente som fjortonde regementet. Dess första regementschef var Gustav Horn.
Savolax regemente uppgick 1662 i Östra Nylands infanteriregemente. Då detta regemente upplöstes i samband med indelningsverkets införande i Finland år 1695 återupprättades Savolax regemente.
Regementet fanns som garnison i Riga år våren 1700.
Regementet gick i rysk fångenskap vid Neumündes fall 1710. Regementet fick sättas upp på nytt 1710 och tillhörde därefter armén i Finland.
Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7.500 man som i augusti 1718 gick in i Norge över Jämtland.
Efter förlusten av Nyslotts län i freden 1742 försvann 83 rotar ur regementet. Av regementets rotar återstod nu 954 nummer. I den nya länsindelningen i Finland 1775 hamnade regementets rotar så att 436 hamnade i Kymmenegårds län och 518 i Kuopio hövdingedöme. Vid denna tid får regementet namnet Savolax lätta infanteriregemente. Vargeringen uppgick till 477 man.
Under kriget med Ryssland 1808 - 1809 ingick regementet i Savolaxbrigaden där de kämpade tappert. Regementet upplöstes i Umeå efter fredsslutet 1809. En del av manskapet återfördes till sina hemorter medan återstoden valde att tjäna Sverige och införlivades i svenska regementen.
Regementets sista chef var överste Cronstedt.
Regementet var roterat med 1037 nummer med 8 kompanier i Savolax och Nyslotts läns västra del.
Uniform innan enhetsuniformen: 1672-74 Grön rock, 1676 Blå rock med röda ärmuppslag och 1677 blå rock med gula ärmuppslag. Regementet erhöll enhetsuniformen 1709.
Förläggningsort: ??. Övningsplats: St. Mickels Malm i Savolax
Kompanier:
Nr Kompani Nr Kompani
1 Livkompaniet 5 Pumala kompani
2 Överstelöjtnantens kompani 6 Jokkas kompani
3 Majorens kompani 7 Piexämäki kompani
4 Kuopio kompani 8 Idensalmi kompani
Nylands infanteriregemente
Uppsatt på 1633 som Nylands infanteriregemente (1696 indelt).
I 1634-års regeringsform omnämns Nylands infanteriregemente som artonde regementet.
Av resterna ur Östra Nylands infanteriregemente som upplöstes 1695, samt Nylands och Tavastehus Västra infanteriregemente bildades år 1696 Nylands infanteriregemente.
En bataljon fanns i Neumünde år 1699. Resten av regementet överfördes till Riga år 1700 där de blir kvar som garnisonsförband. Ena bataljonen ingår sommaren 1708 i general Lewenhaupts kår som tågade genom Litauen för att ansluta sig till den svenska huvudhären som fanns i Ukraina. Under denna marsch deltog bataljonen i slaget vid Liesna den 28 september 1708. Efter slaget insattes återstoden av bataljonen i Västmanlands regemente.
Efter slaget vid Poltava den 28 juni 1709 var bataljonen med vid kapitulation i Perovolotjna några dagar senare.
Den andra bataljonen gick i rysk fångenskap vid Rigas fall 1710. Regementet fick sättas upp på nytt 1710 och tillhörde därefter armén i Finland.
Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7.500 man som i augusti 1718 gick in i Norge över Jämtland
Efter freden i Åbo 1743 tillfördes återstoden ur Kymmenegårds bataljon samt Elimä kompani om 92 nummer till regementet som ett särskilt jägarkompani kallat Nylands jägarbataljon.
År 1792 utökas regementet med livbataljonen ur det då avsuttna Tavastehus och Nylands läns dragonregemente. Under slutet av 1700-talet utgjorde regementet tillsammans med Nyandsdragonregemente och jägarbataljonen den sk. Nylandsbrigaden. Bridadens chef var Fälmarskalk Klingspor.
Under kriget med Ryssland 1808 - 1809 tvingades återstoden av regementet att kapitulera till ryssarna i Kalix 1809. Regementets sekundchef under kriget med ryssland var överste von Döbeln.
Vargeringen, 500 man, utgjorde en del av besättningen på Sveaborg (400 man) och Svartholmen (100 man).
Regementet var roterat med 1025 nummer med 8 kompanier i Nylands län och till viss del även i Tavastehus län..
Den finska länsindelningen ändrades 1775 hamnade 128 rotar ur regementet i Kymmenegårds län.
Uniform innan enhetsuniformen: 1678 blå rock med gula ärmuppslag. Regementet erhöll enhetsuniformen 1688, nya uniformer 1698.
Förläggningsort: ??. Övningsplats: Lohjo Malm i Nyland samt Helsing Malm i närheten av Helsingfors
Kompanier:
Nr Kompani Nr Kompani
1 Livkompaniet 5 Helsinge kompani
2 Överstelöjtnantens kompani 6 Lojo kompani
3 Majorens kompani 7 Ingå kompani
4 Borgå kompani 8 Karis kompani
Österbottens regemente
Uppsatt på 1620-talet som Österbottens regemente (1733 indelt).
Regementet härstammar från det Finska Storregementet som på 1620-talet delades i mindre enheter.
I 1634-års regeringsform omnämns Österbottens regemente som tjugonde regementet.
Regementet fanns som garnison i Riga år 1699. Österbottens tremänningar ingick i regementet år 1701. En del av regementet ingick i det blandade regemente som sattes upp ur Rigas garnison. Detta regemente ingick år 1702 i Schlippenbachs armé. Resten av Österbottens regemente var kvar i Riga som garnisonsförband men förenas år 1705 med Lewenhaupts armé. En bataljonen ingår sommaren 1708 i general Lewenhaupts armékår som tågade genom Litauen för att ansluta sig till den svenska huvudhären som fanns i Ukraina. Under denna marsch deltog bataljonen i slaget vid Liesna den 28 september 1708. Efter slaget insattes återstoden av bataljonen i Närke-Värmlands regemente.
Efter slaget vid Poltava den 28 juni 1709 var bataljonen med vid kapitulation i Perovolotjna några dagar senare.
Den andra bataljonen gick i rysk fångenskap vid Rigas fall 1710. Regementet fick sättas upp på nytt 1710 och tillhörde därefter armén i Finland.
Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7.500 man som i augusti 1718 gick in i Norge över Jämtland.
Regementet återvände till Finland efter freden 1721. Regementet bestod då av endast 364 man. Regementschef var generalmajor Christer Henrik d'Albedyhull. Han begär förflyttning 1724 och tillförordnad chef blev överstelöjtnanten vid regementet, generalmajor Gustaf Creutz. Han blir 1728 befordrad till regementschef.
År 1725 hade regementets numerär sjunkit ytterligare och var nu enbart 231 man plus 34 officerare och 43 underofficerare. Drygt 900 man saknades. I augusti 1728 var styrkan upp i 805 man.
Vid denna tid var Österbottens regemente det enda regementet som fortfarande inte var ansluten till indelningsverket. Här togs fortfarande manskapet ut genom utskrivning. Först i augusti 1733 anslöt sig Österbotten till indelningsverket. Kontraktet stadsfästet av kungen den 21 december samma år. Undantagna från roteringen i Österbotten var präst- och domarboställena, Vasa Trivialskolas 5 hemman samt Björkö by.
Efter kriget, dvs under större delen av 1720-talet samt i början 1730-talet var regementet beordrat till fästningsarbeten i Nyslott, Villmanstrand och Fredrikshamn.
Efter Finlands nya länsindelning 1775 delades Österbottens län och bildade, med delar av Björneborgs län och Tavasteus län, Vasa hövdingedöme och Uleåborgs hövdingedöme. Efter delningen hamnade 726 rotar ur Österbottens regemente i Vasa hövdingedöme och 474 i Uleåborgs hövdingedöme.
Under kriget med Ryssland 1808 - 1809 tvingades återstoden av den södra bataljonen att kapitulera till ryssarna i Kalix 1809. Den norra bataljonen ingick i Savolaxbrigaden och upplöstes i Umeå 1809.
Under kriget med Ryssland bildades av vargeringen, utskrivet lantvärn samt av extra roteringen ett särskilt regemente, Vasa regemente.
Regementet delades i 2 kårer, det egentliga Vasa regemente 657 man starkt under överstelöjtnant Conradi samt Uleåborgs fribataljon 257 man starkt under major Bosin.
Vasa regemente upplöstes vid kringränningen i Skellefteå. Uleåborgs fribataljon följde norra bataljonen ur Österbottens regemente och upplöstes i Umeå 1809.
Till Österbottens regemente räknads även Kajana bataljon som dess 9 kompani och tillhörde ännu under 1808 under Österbottens regemente.
Regementet var roterat med 1200 nummer med 8 kompanier i Österbottens län (från 1733).
Uniform innan enhetsuniformen: Blå rock med röda ärmuppslag och från 1677 blå rock med gula ärmuppslag. Regementet erhöll enhetsuniformen 1688.
Förläggningsort: ??. Övningsplats: I Vasa samt vid Uleåborg
Kompanier:
Nr Kompani Nr Kompani
1. Livkompaniet 5. Kemi kompani
2. Överstelöjtnantens kompani 6. Närpes kompani
3. Majorens kompani 7. Pyhäjoki kompani
4. Lohteå kompani 8. Ilmola kompani
De kompaninamn som finns i tabellen ovan är de kompanier som fanns vid regementet efter att det blev indelt 1733. Innan dess ingick kompanierna Siikajoki och Kalajoki som nu byttes mot kompanierna Lohteå och Närpes.
Kajana jägarbataljon
Bataljonen uppsattes 1740 och var då 149 man starkt, nämligen Paldamo 99 nummer och Sotkamo 50 nummer. De ingick då i Österbottens regemente som ett 9:e kompani.
År 1791 utökades bataljonen till 348 man formerad på 4 kompanier.
Livkompaniet: 91 man från Paldamo socken
Sotkamo kompani: 118 man från Sotkamo socken
Hyrynsalmi kompani: 91 man Hyrynsalmi socken (socknen avskild från Paldamo 1786)
Kusamo kompani: 48 man från Kusamo socken
Kusamo socken var befriad från skyldigheten att underhålla manskapet under fredstid.
Bataljonen skulle i krig förstärkas med enrolleringsmanskap till 710 man.
Bataljonen ingick i Savolaxbrigaden i kriget med Ryssland 1808 - 1809, då 335 man stark och upplöstes tillsammans med brigaden i Umeå 1809.
Karelska jägarbataljonen
Bataljonen uppsattes 1789 på värvad fot och var då 200 man starkt formerad på 2 kompanier.
Kort därefter utökades bataljonen till 400 man formerad på 4 kompanier. År 1802 utökades bataljonen till 600 man, fortfarande formerad på 4 kompanier.
Bataljonen var förlagd på den svenska sidan av Karelen eller mer bestämt i östra delen av Kuopio hövdingedöme i socknarna Leibelitz, Taipale och Pielisjärvi i Karelens Övre härad samt i socknarna Kesälax, Kides, Tohmajärvi, Pelgjärvi och Ilomantz i Karelens Nedre härad.
Livkompaniet eller Tohmajärvi kompani, 150 man
Leibelitz kompani: 150 man
Pielis kompani: 150 man
Pelgjärvi kompani: 150 man
Bataljonen ingick i Savolaxbrigaden i kriget med Ryssland 1808 - 1809, formerad på 2 fältbataljoner. Återstoden av Kareleska bataljonen upplöstes i Umeå 1809.
Savolax jägarregemente
Uppsatt på värvad fot år 1745 i Savolax som Savolax jägarkår. Kåren bestod av 600 man formerade på 6 kompanier. Kompanierna fick namne efter de områden som soldaterna bodde i.
Livkompaniet, 100 man
Majorens kompani: 100 man
Kangasniemi kompani: 100 man
Menduharju kompani: 100 man
Randasalmi kompani: 100 man
Sulkava kompani: 100 man
Kåren fick status som regemente 1789 och fick namnet Savolax jägarregemente.
År 1790 utökades respektive kompani med 33 man och blev då 798 man stark. Redan 1802 utökades regementet till 900 man med 150 man per kompani. Samma år tillfördes även 2 nya kompanier om 150 man vardera varav det ena kompaniet var ett artillerikompani. Regementet räknade nu 1200 soldater om 8 kompanier och formerades på 4 bataljoner.
I kriget med Ryssland 1808 - 1809 var överste Sandels dess chef. Återstoden av regementet upplöstes i Umeå 1809. Efter att jägarregementet upplösts stannade de flesta ur regementet kvar i Sverige och införlivades i Göta artilleri.
Björneborgs regemente, Tavastehus regemente, Nylands regemente, Kajana jägarbataljon, Karelska jägarbataljonen och Savolax regemente existerar än idag. Visserligen har en del av dessa regementen idag bytt namn, men till stor del baserar de sig på hur det var på svenska tiden.
Nylands regemente heter idag Nylands Brigad och fungerar som den enda svenskspråkiga brigaden i Finland. Sedan 1998(?) tillhör den marinen.
Nylands regemente heter idag Nylands Brigad och fungerar som den enda svenskspråkiga brigaden i Finland. Sedan 1998(?) tillhör den marinen.