Snapphanars efterdyningar

Roback · Inlägg av **Roback** » 12 jan 2008 16:09

På tal om danska arméns ”etniska” sammansättning. Enligt Skånska slott och herresäten vol. 1 s. 142 brändes godset Knutstorp i juni 1678 ner av ”en strövkår kroater i dansk sold”. Har för mig att jag läst mer om dessa kroater i NP Jensen. Skall kolla där.

Ben · Inlägg av **Ben** » 12 jan 2008 16:34

På sidan 157 i Skåneland utan förskoning skriver Röndahl om kyrkoherden i Lyckebys agerande 1658:

Det råder nog inget tvivel om att åtminstone en av de båda prästerna, nämligen "Herr Sven" uppträdde mycket aktivt på de revolterande böndernas sida och ordnade vid behov både lekamlig och andlig spis. När böndernas tro på upproret sviktade manade "Herr Sven" dem att hålla ut. Fortsätt "det i begynt haven"...

Om samme präst berättar herdaminnet:

S. J. låg inte bara i strid med sina egna sockenmän utan var också inblandad i snapphanerörelsen. Han beskylldes för att ha fört mat och öl till snapphanarna samt besökt dem i deras gömställen i skogarna och där utdelat nattvarden. Jämte fem tillfångatagna snapphanar fördes han till Kristianstad och hölls där en tid fängslad tillsammans med grannprästen Nils Åkesson i Fridlevstad. Inför krigsrätten i Kristianstad uppgav de fem snapphanarna att herr Sven var skulden till deras olycka. De förklarade att han hållit dem tillbaka, när de velat fram ur skogarna för att begära nåd. "Rider eder fanen, karlar, som icke fortfaren uti det i begynt haven", skulle han ha sagt...

(Carlquist II.13A, s. 257 f.)

Röndahls bondeuppror reduceras till 5 man som ville ge upp. Beskyllningarna om att prästen hjälpt "snapphanarna" godtas av Röndahl, men de hjälpta blir istället "bönder". Det kanske mest intressanta är kanske ändå herdaminnets uppgifter om att församlingsborna klagade på sin präst.

Ben · Inlägg av **Ben** » 12 jan 2008 16:38

Roback skrev:På tal om danska arméns ”etniska” sammansättning. Enligt Skånska slott och herresäten vol. 1 s. 142 brändes godset Knutstorp i juni 1678 ner av ”en strövkår kroater i dansk sold”. Har för mig att jag läst mer om dessa kroater i NP Jensen. Skall kolla där.

Se t.ex. sid. 350 f., där du har kroater, trupper från Münster och hessiska trupper.

Roback · Inlägg av **Roback** » 12 jan 2008 16:44

"Kroaterna" är hittade!!

De värvades på sommaren 1677 i Österrike av en överste Dubsky och förflyttades till Skåne i slutet av året. De räknade som mest 120 man och var stationerade i Landskrona. Tydligen ett bråkigt gäng, förutom att de brände Knutstorp så gjorde de också uppror mot överste Dubsky i februari 1678 och kom sedan under ledning av övestelöjtnant Disznolt. De ingick i den styrka som misslyckades att undsätta Kristianstad.

Enligt Jensen begärde 25 av dem avsked från armén 1678 och Knud Tott skall ha uttryckt en illa dold glädje med att 20 kroater halshuggits. Hos Jensen framgår det inte vilken sida som utförde denna "kaputering". (Jensen 1900 s. 335, 350, 360, 422, 424-425)

PS: Tack Ben, såg ditt inlägg nu.DS

Roback · Inlägg av **Roback** » 12 jan 2008 17:26

Ben skrev:Jag skulle vilja påstå att det är självklart att danskarna inte placerade friskyttar i en slagordning. De hade inte den militära träning eller disciplin som krävdes för den sortens strid.

Uno beundrar i alla fall friskyttarnas militära förmåga.

Inte utan framgångar fortsattes kampen från friskyttarnas sida under första delen av 1678 och sålunda erövrade de till och med staden Engelholm i april månad. (Utan förskoning s. 202)

Ängelholm intogs mycket riktigt den 27 april 1678. Staden erövrades emellertid inte av några friskyttar utan av en dansk strövkår utsänd från Landskrona under ledning av Generalmajor Rantzow. De utplånade i stort sett hela den svenska garnisonen men passade också på att bränna staden i grunden, skjuta ihjäl ett antal obeväpnade borgare, samt stadens kyrkoherde. (Karl Enghoff, Ängelholm 1516-1916 (1929) s. 126)

Det här är alltså den av Uno Röndahl mörklagda historien bakom den ”framgångsrika friskytte-erövringen” av Ängelholm. Ytterligare ett exempel på Röndahlsk frisering av verkligheten i kombination med en, vågar jag påstå, medvetet vald och talande tystnad eftersom Enghoffs bok om Ängelholm finns med i Unos litteraturlista.

Ben · Inlägg av **Ben** » 12 jan 2008 18:09

En annan karakteristisk passage ur Skåneland ur det fördolda(s. 220). Röndahl berättar så här:

Prosten i Färs härad Hans Jakobsen Beverlin i Veberöd, beskrev vid samma tid folkets stämning med följande ord:

"landet er endnu ganske godt dansk, som endnu med graedende tårer dagligen önskes og forlaenges, at deres kaere nådige arvekonge, e. kgl. mt. måtte snart gladeligen og lyksaligen komme over med kongelig hjaelp og undsaetning og forlöse dem af den aegyptiske traeldom."

Detta är hämtat från Fabricius Skaanes overgang..., del 3, s. 79. Den som berättar detta är dock inte Beverlin utan en dansk kapten, efter vad jag kan förstå av noterna en viss Anders Pedersen Kongelf. Herdaminnet ger inte några som helst antydningar om att svenskarna skulle ha uppfattat Beverlin som suspekt. Av Fabricius skildring är det inte lätt att avgöra om brevet ens antyder att detta skulle ha yttrats av B., eller om det bara är kaptenens egen bedömning av stämningarna i Veberödstrakten.

Roback · Inlägg av **Roback** » 12 jan 2008 18:22

Hade tänkt göra en mer utförlig "Röndahlare" av det här citatet:

Femtontusenårig vilar människans kultur över Danmark och Skåneland. De efterlämnade bevisen visar att Skånelands folk i många avseenden varit kulturellt överlägset de övriga folken i Skandinavien. Ett utomordentligt folkmaterial, ett bördigt land och ett gott klimat, var de betingelser som i första hand var grunden för Skånelands högtstående kultur. (Utan förskoning s. 349)

Men jag "tyar" inte, citatet talar på något sätt för sig självt. Det behövs inga kommentarer, förutom möjligen då att namnet "Herman Lundborg" dök upp i mitt huvud, vet inte varför

Ben · Inlägg av **Ben** » 12 jan 2008 20:02

Det kan mest intressanta med det här gänget (Röndahl, Liljenberg & co) är att man faktiskt ibland kan finna hänvisningar till deras arbeten i till synes seriösa forskares verk. Var och en som sysslar med den här delen av den svensk-danska historien borde väl veta vad de här gossarna går för och därför hasta förbi dem på vägen till källorna?

Vill man bygga på seriösa lokalhistoriker finns det ju t.ex. Vigo Edvardsson, som förvisso kan läsa fel på någon detalj, men aldrig "dribblar" med sitt material som de här herrarna gör.

Roback · Inlägg av **Roback** » 12 jan 2008 20:28

Ben skrev:Det kan mest intressanta med det här gänget (Röndahl, Liljenberg & co) är att man faktiskt ibland kan finna hänvisningar till deras arbeten i till synes seriösa forskares verk.

Jo, t.ex. hos en viss akademiledamot Englund. Tyvärr. Sen har ju iofs. Herman L. sugit åt sig ett och annat, men han är ju inte seriös.

Ben · Inlägg av **Ben** » 12 jan 2008 20:33

Roback skrev:
Ben skrev:Det kan mest intressanta med det här gänget (Röndahl, Liljenberg & co) är att man faktiskt ibland kan finna hänvisningar till deras arbeten i till synes seriösa forskares verk.
Jo, t.ex. hos en viss akademiledamot Englund. Tyvärr. Sen har ju iofs. Herman L. sugit åt sig ett och annat, men han är ju inte seriös.

Potz tausend, det visste jag inte. Det blir väl lätt följden när man ska greppa över väldiga områden, som herr Englund plägar göra i sina mer tegelstenslika verk.

Kapten_Gars · Inlägg av **Kapten_Gars** » 14 jan 2008 09:16

Mikkel Pedersen Gønges bravader har ju varit uppe tidigare i tråden, intressant nog så beskrivs hans friskyttar konsekvent som_tyskar_i Daniel Rantzaus fältdagbok från 1567-1568. Att hans underbefälhavare 1570 heter Hans Meldorf antyder också att här rör det sig inte om några tidiga snapphanar från Göinge utan om värvade tyska landsknektar som råkar ha en skånsk hövitsman till chef.

Vad gäller nordiska sjuårskriget så antar jag att Röndahl utelämnar det faktum att skåne men fram förallt halland härjades svårt av den danska armen redan 1563. Den danska armen var så stor och de tyska knektarna så odisciplinerade att man gjorde stor skada under hela framryckningen upp till Elfsborg. Så allvarliga var skadorna att de i praktiken fick det danska försörjningsväsendet att kollapsa vilket förhindrade en vidare framyckning djupare in i Sverige. 1563 års fälttåg slutade mycket snöpligt för vad som måste vara en av de största om inte den största danska armen som någonsin invaderat Sverige.

Roback · Inlägg av **Roback** » 14 jan 2008 20:01

Kapten_Gars skrev: Vad gäller nordiska sjuårskriget så antar jag att Röndahl utelämnar det faktum att skåne men fram förallt halland härjades svårt av den danska armen redan 1563. Den danska armen var så stor och de tyska knektarna så odisciplinerade att man gjorde stor skada under hela framryckningen upp till Elfsborg.

Utelämnat var ordet, men vem är förvånad.

Tydligen plundrades Halland av danska trupper i september 1563 under återtåget från Älvsborg. De danska myndigheterna var väl medvetna om detta och uppmanade därför allmogen (!) inte knektarna, att frivilligt lämna ifrån sig sin egendom för att slippa bli bestulna. (Hallands historia från äldsta tid till freden i Brömsebro s. 377-378)

Roback · Inlägg av **Roback** » 14 jan 2008 21:11

En annan av Uno, Sixten & c.o. mörklagd dansk skövling av de egna undersåtarna skedde i ungefär samma område i Halland på våren 1644. Åtrminstone om man får tro Sven Larsson i boken "När hallänningarna blev svenskar" (2004) s. 16:

De danska trupperna tycks ha fått röra sig fritt över Årstads härad, som nu utsattes för plundring av dem som var där för att skydda befolkningen från svensken.

Roback · Inlägg av **Roback** » 16 jan 2008 20:16

Uno R. Beundrar som framgått friskyttarnas verksamhet. I boken ”Skåneland ur det fördolda” (1996) skildrar han bland annat friskyttekaptenen Eskild Nielsens verksamhet i nordvästra Skåne. Uno påstår att:

Den bofasta befolkningen inom kompaniets verksamhetsområde torde inte ha utsatts för noterbara övergrepp, så vida de höll sig neutrala och inte gick svenskens ärenden. Ändå förmäler en del uppgifter att folk hyste misstro och rädsla för Eskell Nielsen och hans kompani. Han uttryckte själv sin fatala situation med några väl formulerade och tänkvärda ord: att ”vi nu for nationens skyld ilde lides paa den ene side (svenskarna) och paa den anden siden (allmogen) hades, formedels vi er hengivne under kronen Sverig” (Ur det fördolda s. 431-432)

Som vanligt har Uno ”forskat” i andra forskares arbeten. I det här fallet Knud Fabricius. Hans text har dock en något annan innebörd (jag har delvis översatt Fabricius text):

Man får inte glömma att hans raider var en hård börda för den ”neutrala” befolkningen som klagade över hans plundringar. Inte utan grund ansåg sig den övergiven av både Gud och människor, då ”vi nu for nationens skyld ilde lides på den ene side”; – alltså av svenskarna; – ”og på den anden side hades, formedelst vi er hengivne [d.v.s. givne ind] under kronen Sverig”; altså svenske undersåtter. (Skaanes overgang del III s. 153 och texten i not 13)

Fabricius visar att Eskild Nielsen gått hårt fram mot befolkningen i området och hänvisar till sju klagomål insända till det danska krigskansliet på våren 1678. Det citat som läggs i Eskild Nielsens mun av Uno är i själva verket ett utdrag från en klagoskrift från en familj i Båstad.

Roback · Inlägg av **Roback** » 16 jan 2008 20:20

... dessutom är ju de ord som av Uno läggs i Eskild Nielsens mun i sig själva ologiska, varför skulle en till Danmark hängiven friskytt hatas av allmogen för att han och hans kompani var "hängivna svenskar"?