Peruker?

[Rosenhane]

Hejsan allihopa. Jag undrar över en sak, peruker var dom verkligen så höga som det ibland sägs att de var. Vissa säger att de kunde vara över 1,5 meter höga. Vissa säger att peruker var fulla med kryp och till och med råttor, är detta sant?

Samt undrar jag om det finns någonting läsvärt om 1700- tals modé.

Tack på förhand, och God Jul!

[Hohenzollern]

1,5 meter höga? Låter osannolikt, och det där med råttor låter som en skröna. Betänk att perukerna ofta pudrades och parfymerades hårt, varför kryp borde blivit avskräckta från att bosätta sig där.

Perukmodet kan väl sägas nå sin kulmen kring 1780-talet med Versailles hov som förebild. Perukerna kunde vara rejält höga, bla ska Marie Antoinette haft en peruk med ett skepp i (la belle poule) osv. Trenderna har dock varierat. De första perukerna kring mitten på 1600 talet då kung Ludwig XIV satte trenden var mer löst hängade med stora lockar. Stångpiskan och vitpudret kom mer runt sekelskiftet 16-1700.

[Rosenhane]

okej, tyckte väl att det verkade konstigt med råttor och annat i håret. Men finns det någon litteratur som handlar om 1700 tals mode?

[Stefan]

Det är då möjligen damperuker som kunde bli så höga. Som i exemplet ovan.

Råttor? I så fall när de förvarades. Pudrade med mjöl... Varför inte.

[von Othfors]

Det här med att 1700-talsperuker skulle vara extremt stora, otympliga och allmänt löjliga härstammar från den franska revolutionen och det tidiga 1800-talet då borgarklassen kommit till makten och man gjorde allt man kunde för att förlöjliga l'Ancien Régime.

Man gjorde sig också lustig över "rokokosprättens" sminkande - många tror fortfarande än idag att en 1700-talsman hårdsminkade sig vitt och lade sig till med moucher, läppstift i klaraste rött, samt målade ögonfransar och ögonbryn kolsvarta. Detta är också historieförfalskning. Det var ytterst ovanligt att en man sminkade sig på det viset. En vanlig ämbetsman i Stockholm under 1700-talet sminkade sig inte alls, förutom att han pudrade sin peruk. Det var han tvungen till, annars skulle den snabbt bli flottig. Att pudra sin peruk var alltså inte ett uttryck för fåfänga, utan snarare ett måste, då man inte regelbundet tvättade sina peruker.

Om man ville hitta hårt sminkade män under 1700-talet fick man söka sig till teatern, där man precis som idag var tvungen att sminka sig för att förtydliga sina drag.

[SuperPalle]

Man pudrade perukerna med mjöl ibland, men bara i nödfall.
Jag har läst att Gustav IV Adolf beviljade att soldaterna vid ett tillfälle fick pudra sina peruker med hälften mjöl, hälften puder. Att det krävdes ett speciellt tillstånd i krig (Vilket kanske i detta fallet också antyder en bristande verklighetsuppfattning, men det är en annan diskussion) tyder ju dock på att det inte kan ha sätts som något normalt förfarande.

Vad det gäller Litteratur vill jag minnas att det finns gott om litteratur om åtminstonde 1700tals dammode lite här och var i ett par modeböcker jag bläddrade i på Göteborgs stadsbibliotek. Det verkar vara en populär epok att ta avstamp i om man ska skriva modets historia.


Annars, för att lite gå in på ett sidospår;
Jag har hört att perukmodet uppstod under Ludivg XIII i Frankrike. Att Kungen helt enkelt behövde peruk, och vips så apade alla adelsmän efter. Finns det något belägg för att så skulle vara fallet, och om inte; Hur uppstod egentligen perukmodet?

[von Othfors]

Jag har läst att Gustav IV Adolf beviljade att soldaterna vid ett tillfälle fick pudra sina peruker med hälften mjöl, hälften puder. Att det krävdes ett speciellt tillstånd i krig (Vilket kanske i detta fallet också antyder en bristande verklighetsuppfattning, men det är en annan diskussion) tyder ju dock på att det inte kan ha sätts som något normalt förfarande.

Du menar bistande verklighetsuppfattning från Gustaf IV Adolfs sida? Eller från den svenska krigsmakten? Hur som helst delades denna bristande uppfattning av resten av Europas stater, då alla hade regulationer rörande perukers och hårs skötsel under krig. Det ansågs vara en del i disciplinfostringen, precis som att marchera i takt eller putsa sina stövlar/kängor.

Annars, för att lite gå in på ett sidospår; jag har hört att perukmodet uppstod under Ludvig XIII i Frankrike. Att Kungen helt enkelt behövde peruk, och vips så apade alla adelsmän efter. Finns det något belägg för att så skulle vara fallet, och om inte; hur uppstod egentligen perukmodet?

Jag har också hört att det var Louis XIII av Frankrike som skapade perukmodet eftersom han själv var tunnhårig. Något om det står i Malin Birch-Jensens "Manlig fåfänga", om jag inte minns helt fel.

I diskussionen om 1700-talsperuker får dock inte glömmas bort att den heltäckande peruken försvann redan vid mitten av 1700-talet. Efter det bar man delperuk (till exempel bara hårpiskan, som sattes fast i nacken på det egna håret). Man fortsatte dock med pudrandet, då alltså över det egna håret. Då Gustaf III:s grav öppnades någon gång på 1800-talet (tror jag, i alla fall - jag har frågat om detta i en annan tråd) fann man honom med sitt eget hår på huvudet, alltså ingen peruk, med guldslingor lindade i hans pudrade, långa hår.

[SuperPalle]

Jag har läst att Gustav IV Adolf beviljade att soldaterna vid ett tillfälle fick pudra sina peruker med hälften mjöl, hälften puder. Att det krävdes ett speciellt tillstånd i krig (Vilket kanske i detta fallet också antyder en bristande verklighetsuppfattning, men det är en annan diskussion) tyder ju dock på att det inte kan ha sätts som något normalt förfarande.

Du menar bistande verklighetsuppfattning från Gustaf IV Adolfs sida? Eller från den svenska krigsmakten? Hur som helst delades denna bristande uppfattning av resten av Europas stater, då alla hade regulationer rörande perukers och hårs skötsel under krig. Det ansågs vara en del i disciplinfostringen, precis som att marchera i takt eller putsa sina stövlar/kängor.

Ja, jag menar nog främst från kungens synpunkt, bristande verklighetsuppfattning. Det var någon gång 1808 vill jag minnas. Jag har fått intrycket att de flesta soldater hade sulat perukerna all världens väg, och om inte så i alla fall struntat i att pudra dem ett tag.

Ja visst, diciplinfostring och så. Men det finns tillfällen då tid är och tillfällen då den inte. 1808 var den inte inne.

[von Othfors]

Ja, jag menar nog främst från kungens synpunkt, bristande verklighetsuppfattning. Det var någon gång 1808 vill jag minnas. Jag har fått intrycket att de flesta soldater hade sulat perukerna all världens väg, och om inte så i alla fall struntat i att pudra dem ett tag.

Ja visst, diciplinfostring och så. Men det finns tillfällen då tid är och tillfällen då den inte. 1808 var den inte inne.

Gustaf IV Adolf har ju blivit känd för eftervärlden som en av Sveriges mest odugliga kungar, och det här med bristande verklighetsuppfattning vad gäller peruker i det militära späder väl på denna uppfattning. Men jag tror nog att man kan finna fler nitiska kungar och militärer under samma tid som ansåg att denna typ av persedelvård var av yttersta vikt - så den svenske kungen var nog bara en i mängden rörande denna punkt.

Idag ser vi ju perukmodet som ganska bisarrt, men under denna tiden var det en självklar verklighet som styrdes av strikta regler (speciellt i det militära) som så mycket annat under perioden.

[Göstring]

Hade vanliga soldater verkligen hela peruker?

Det där med mjöl i håret låter som om det kom från Jonas Brogrens memoarer:

1805 medförde mycken förändring inom Armén, en förändring som förorsakade mycken belåtenhet synnerligast hos manskapet, som därigenom vann mycken lättnad. Den förut bräckliga stela hårklädseln blev avskaffad och hårpiskorna, för många så besvärliga, fingo avskäras. Denna förändring anbefalldes på lägret i Skåne och väckte allmän glädje, ty utom den verkliga besparing av många tunnor Vete som förbrukades till puder, lindrades mången rygg för käppslängar, vilka förut i och för en vanvårdad klädsel måst utdelas.

[von Othfors]

Peruker var ju dyra saker, så de bars främst av officerare medan vanliga utskrivna soldater oftast fick frisera och pudra sitt eget hår. Om man som vanlig soldat bar peruk var det vanligast med en enkel historia, oftast gjord av hästtagel eller ull - utan tillhörande "duvvingar" ("rullarna" som satt vid tinningarna) och annat grannlåt.

Så persedelvården vi talar om ovan gäller då kanske främst olika typer av officerare.

[Stefan Lundgren]

Jag undrar om det var för varmt att ha peruker förr i tiden, har för mig att det finns äldre målningar med utomhusmotiv med folk i en park eller stadsmiljö och de hade peruker på huvuden. Min fundering är om det var varmt ute så var det också varmt med peruker på huvuden.

Stefan

[von Othfors]

Peruken ingick i klädedräkten, lika mycket som skor eller skjorta. Därför skulle man alltid ha peruk på sig - inne som ute, sommar som vinter. Det kunde bli väldigt varmt, många samtida klagade också över detta. När man kom innanför hemmets väggar i familjens privata sfär var det dock inte ovanligt att man tillbringade kvällen utan peruk, istället iklädd en för tiden chic turban på huvudet.

Men det är ju nästan samma sak idag, vad gäller värmen. En diplomat posterad i ett tropiskt varmt land har som arbetskläder mörk kostym. Det skall han ha på sig oavsett om det är 20 grader eller 40 grader.

Vill man vara fin får man lida pin.

[Peter G]

När försvann de sista perukerna då?
Som jag har förstått slutade yngre människor använda peruk runt 1790 eller så, men jag tänker närmast på de äldre.

[a81]

När försvann de sista perukerna då?
Som jag har förstått slutade yngre människor använda peruk runt 1790 eller så, men jag tänker närmast på de äldre.

En sen perukanvändare var den brittiske professorn Martin Routh (1755-1854). Enligt http://blogs.telegraph.co.uk/culture/ch ... 100002106/ var han en av de sista som använde peruk till vardags. Martin Routh är för övrigt en av de tidigast födda personerna som finns bevarande på fotografi. Se även http://en.wikipedia.org/wiki/Martin_Routh. Att han skulle vara den allra sista har jag dock lite svårt att tro. Någon excentrisk äldre adelsman kan säkert ha använt peruk (som normalt "plagg" till vardags) senare än 1854. Inom vissa länders rättsväsende används ju fortfarande 2012 peruker, men det är delvis en annan fråga.