Hattarnas krig och Pommerska kriget

Diskussioner kring händelser under renässansen, tidig modern tid och upplysningen.
Användarvisningsbild
steben
Medlem
Inlägg: 1605
Blev medlem: 25 feb 2006 10:22
Ort: Stockholm

Hattarnas krig och Pommerska kriget

Inlägg av steben » 04 jul 2006 07:21

Hej, jag undrar om någon sitter inne på lite information om dessa två krig 1741-43 och 1757-62. Själv har jag inte hittat mycket om de. Vad jag är intresserad av är styrkorna, svenska arméns styrkor i krigen och dess förluster och civilla förluster, även info om flottan i dom här krigen, dess uppgift och ev. bidrag. Det är ju två krig som kommit i skym undan dessa underligt nog då det första avgjorde tronföljden i sverige ju. /Mvh Stefan

Användarvisningsbild
CRS
Medlem
Inlägg: 553
Blev medlem: 26 maj 2004 17:19
Ort: Märsta

Re: Hattarnas krig och Pommerska kriget

Inlägg av CRS » 04 jul 2006 11:11

steben skrev:Hej, jag undrar om någon sitter inne på lite information om dessa två krig 1741-43 och 1757-62. Själv har jag inte hittat mycket om de. Vad jag är intresserad av är styrkorna, svenska arméns styrkor i krigen och dess förluster och civilla förluster, även info om flottan i dom här krigen, dess uppgift och ev. bidrag. Det är ju två krig som kommit i skym undan dessa underligt nog då det första avgjorde tronföljden i sverige ju. /Mvh Stefan
De båda krigen var Sveriges bidrag i storkonflikterna Österrikiska tronföljdskriget och Sjuåriga kriget (som fördes på global skala), och var båda i första hand resultatet av fransk diplomati. Sambanden med de kontinentala krigen har dock aldrig framlagts på allvar i Sverige, i synnerhet inte vad gäller Hattarnas krig.
Krigens förlopp är ingen ärofull läsning för svenska ögon. Båda krigen var utomordentligt dåligt planerade, förberedda och utförda och var slag av inbillad "konjunkturpolitik". Hattarnas krig började egentligen redan 1739 då man började skicka trupper till Finland och göra synliga förberedelser. Så när krigsförklaringen nådde S:t Petersburg 1741 så var man knappast överraskad på rysk sida. En stor rysk armé tågade genast in i Finland och mötte en på sängen tagen svensk här vid Villmanstrand, och slog den i grunden. Flottan var samtidigt satt ur stånd av sjukdomar. Krigsplanen byggde på ett nära samarbete mellan flotta och armé, men något sådant lyckades man aldrig åstadkomma och möjligheterna till framgång gick därför om intet.
Pommerska kriget var ett enda långt upprepande av samma förlopp: när krigssäsongen började ryckte en svensk här in på preussiskt område för att förlägga armén på fiendens mark och "leva av landet". Preussarna, som alltid var numerärt underlägsna, kontrade med en snabb rörelse norr om den svenska armén. Och med risk att bli avskuren från sin underhållsbas i Pommern nödgades då svenskarna retirera tillbaka. Och börja om igen nästa krigssäsong...

Man kan studera krigen vidare i detalj genom några bra verk.

Hattarnas krig studeras bäst genom Niclas Tengbergs tvåvolymiga verk "Bidrag till historien om Sveriges krig med Ryssland åren 1741-1743" och C. G. Malmströms översikt i " Sveriges politiska historia från konung Karl XII:s död till statshvälfningen 1772".

Om pommerska kriget finns en mycket detaljerad översikt: Teofron Säves "Sveriges deltagande i sjuåriga kriget åren 1757-1762".

Undertecknad är mycket intresserad av dessa krig, har skrivit universitetsuppsatser om båda två, och planerar dels en hemsida om dem samt en bok om Hattarnas krig och även något i skrift om Pommerska kriget. Skulle behövas fördjupade översikter.

Användarvisningsbild
steben
Medlem
Inlägg: 1605
Blev medlem: 25 feb 2006 10:22
Ort: Stockholm

Inlägg av steben » 08 jul 2006 22:51

Tack för tipsen! :) Kul att fler intresserar sig för de lite mer "ogloriska" krigen. :wink: Jag får kolla upp böckerna vid tillfälle, jag har läst lite här och där om dessa krig men något som nästan alltid saknas är förluster. Hur många fick sätta livet till i dessa krig och hur många drabbades direkt och indirekt?! Det verkar vara väldigt knapphänt med forskning i det ämnet. :roll: De flesta "entusiaster" tycks dessvärre enbart intressera sig för de "positiva" aspekterna och glömmer gärna bort förlusterna, men men.... med en nationalhymn med "du tronar på minnen från fornstora dagar då ärat ditt namn flög över jorden" är väl inget annat att vänta. :lol: :wink:

Användarvisningsbild
krypto
Medlem
Inlägg: 47
Blev medlem: 02 apr 2005 11:58
Ort: Stockholm

Inlägg av krypto » 09 jul 2006 01:19

Kul att ämnet tas upp har också gjort lite efterforskningar om detta med blandad kompott.

crnagora
Medlem
Inlägg: 28
Blev medlem: 02 sep 2004 17:06
Ort: Sydost

Inlägg av crnagora » 09 jul 2006 11:38

Pommerska kriget bestod ur svenskt perspektiv av att marschera fram och tillbaka i Pommern, utan särskilt stor dramatik.
Men kriget kan också ses som en del av sjuårskriget, som mycket intressant kan sägas om.

En del hävdar att det var det första världsomspännande kriget, med strider mellan Storbritannien och Frankrike (Sveriges allianspartner) både i Indien och Amerika. Men det berörde ju knappast Sverige, som trådskaparen mest frågade om.

Boken och filmen "Den siste mohikanen" handlar om detta krig bland indianer, och filmintresserade kan också minnas Stanley Kubricks "Barry Lyndon" där titelfiguren blir inblandad i kriget med märkliga följder.

Användarvisningsbild
CRS
Medlem
Inlägg: 553
Blev medlem: 26 maj 2004 17:19
Ort: Märsta

Inlägg av CRS » 09 jul 2006 19:39

crnagora skrev:
En del hävdar att det var det första världsomspännande kriget, med strider mellan Storbritannien och Frankrike (Sveriges allianspartner) både i Indien och Amerika. Men det berörde ju knappast Sverige, som trådskaparen mest frågade om.
Det har med rätta kallats det första världskriget eftersom det fördes på alla kontinenter. Som vanligt var dock "kriget" endast en samlingsbeteckning för en rad med varandra sammanflätade konflikter. Sverige berördes i allra högsta grad: efter en del tvekan lät svenskarna i den tyska riksdagen garantera den westphaliska freden och skickade trupper till Pommern för att bekriga Fredrik den stores Preussen. Kriget pågick i fem år.

Användarvisningsbild
Gyps
Medlem
Inlägg: 487
Blev medlem: 18 sep 2003 22:12
Ort: Kopparbergs län

Inlägg av Gyps » 09 jul 2006 23:20

Pågick sjuårskriget i bara fem år? 8O

Användarvisningsbild
steben
Medlem
Inlägg: 1605
Blev medlem: 25 feb 2006 10:22
Ort: Stockholm

Inlägg av steben » 10 jul 2006 04:13

Ay, det var ju ett väldigt intressant och "romantiserat" krig, exotiskt då det utkämpades både i Indien, Nordamerika och Westindien med en för världen, globalpolitiken, avgörande utgång. Personligen tycker jag Sverige valde fel sida, man hade ju ett utmärkt tillfälle att gå mot Ryssland som ju slängde in enorma resurser mot Fredrick och hans preussare, som saker sedan utvecklades med tsarskifte och allt hade ju inte direkt vart till Sveriges nackdel heller. Sen kanske man av snälla tacksamma nyledande kolonialmakten England fått någon trevlig karibisk ö som tack för hjälpen. Jag ser inte riktigt motivet bakom att gå en huggsexa på Preussen, varför sylta in sig ännu mer i tyska rikets angelägenheter? Då hade väl ändå Viborg och kanske Estland vart mer givande och motiverande med tanke på dess svenska befolkning.

Användarvisningsbild
CRS
Medlem
Inlägg: 553
Blev medlem: 26 maj 2004 17:19
Ort: Märsta

Inlägg av CRS » 10 jul 2006 12:35

Gyps skrev:Pågick sjuårskriget i bara fem år? 8O
Nej, men Sveriges del i det; det så kallade Pommerska kriget.

Användarvisningsbild
CRS
Medlem
Inlägg: 553
Blev medlem: 26 maj 2004 17:19
Ort: Märsta

Inlägg av CRS » 10 jul 2006 12:45

steben skrev:Ay, det var ju ett väldigt intressant och "romantiserat" krig, exotiskt då det utkämpades både i Indien, Nordamerika och Westindien med en för världen, globalpolitiken, avgörande utgång. Personligen tycker jag Sverige valde fel sida, man hade ju ett utmärkt tillfälle att gå mot Ryssland som ju slängde in enorma resurser mot Fredrick och hans preussare, som saker sedan utvecklades med tsarskifte och allt hade ju inte direkt vart till Sveriges nackdel heller. Sen kanske man av snälla tacksamma nyledande kolonialmakten England fått någon trevlig karibisk ö som tack för hjälpen. Jag ser inte riktigt motivet bakom att gå en huggsexa på Preussen, varför sylta in sig ännu mer i tyska rikets angelägenheter? Då hade väl ändå Viborg och kanske Estland vart mer givande och motiverande med tanke på dess svenska befolkning.
Jag tror inte att Ryssland var något alternativ för hattpartiet som ju redan 1741-43 hade kastat Sverige in i ett katastrofalt krig mot ryssarna. Tanken var väl som alltid när skrivbordsstrategerna bedömde ett "fördelaktigt" tillfälle, att kriget skulle gå lätt, att den mark man ville erövra som en slags symbolisk kompensation för vad man tidigare förlorat skulle bli en billig munsbit, och att "the boys will be home by christmas". Osv. Som alla vet, som har studerat lite militärhistoria, så är det alltid en stor skillnad på plan och resultat.
Eftersom jag gått igenom handlingarna som föregick kriget - rådsprotokoll och korrespondens mellan kanslipresidenten och ambassadören i Frankrike, så gick man i krig under föreställningen att det var "en fördelaktig konjunktur". Och det var det: Preussen låg ju i krig mot Frankrike, Österrike och Ryssland samtidigt. Ingen kunde väl tro att Fredrik den store skulle klara sig ur den knipan! Fast detta ursäktar ju inte att kriget var uselt planerat; att kavallerister och hästar kom med olika transporter, kanoner och lavetter likaså; att vissa regementen de första månaderna i brist på flintsten fick gå med träattrapper i sina flintlåsmusköter; att pengar och munderingar saknades osv osv osv.

Användarvisningsbild
steben
Medlem
Inlägg: 1605
Blev medlem: 25 feb 2006 10:22
Ort: Stockholm

Inlägg av steben » 10 jul 2006 16:06

CRS skrev:
steben skrev:Ay, det var ju ett väldigt intressant och "romantiserat" krig, exotiskt då det utkämpades både i Indien, Nordamerika och Westindien med en för världen, globalpolitiken, avgörande utgång. Personligen tycker jag Sverige valde fel sida, man hade ju ett utmärkt tillfälle att gå mot Ryssland som ju slängde in enorma resurser mot Fredrick och hans preussare, som saker sedan utvecklades med tsarskifte och allt hade ju inte direkt vart till Sveriges nackdel heller. Sen kanske man av snälla tacksamma nyledande kolonialmakten England fått någon trevlig karibisk ö som tack för hjälpen. Jag ser inte riktigt motivet bakom att gå en huggsexa på Preussen, varför sylta in sig ännu mer i tyska rikets angelägenheter? Då hade väl ändå Viborg och kanske Estland vart mer givande och motiverande med tanke på dess svenska befolkning.
Jag tror inte att Ryssland var något alternativ för hattpartiet som ju redan 1741-43 hade kastat Sverige in i ett katastrofalt krig mot ryssarna. Tanken var väl som alltid när skrivbordsstrategerna bedömde ett "fördelaktigt" tillfälle, att kriget skulle gå lätt, att den mark man ville erövra som en slags symbolisk kompensation för vad man tidigare förlorat skulle bli en billig munsbit, och att "the boys will be home by christmas". Osv. Som alla vet, som har studerat lite militärhistoria, så är det alltid en stor skillnad på plan och resultat.
Eftersom jag gått igenom handlingarna som föregick kriget - rådsprotokoll och korrespondens mellan kanslipresidenten och ambassadören i Frankrike, så gick man i krig under föreställningen att det var "en fördelaktig konjunktur". Och det var det: Preussen låg ju i krig mot Frankrike, Österrike och Ryssland samtidigt. Ingen kunde väl tro att Fredrik den store skulle klara sig ur den knipan! Fast detta ursäktar ju inte att kriget var uselt planerat; att kavallerister och hästar kom med olika transporter, kanoner och lavetter likaså; att vissa regementen de första månaderna i brist på flintsten fick gå med träattrapper i sina flintlåsmusköter; att pengar och munderingar saknades osv osv osv.
Inget välplanerat ordnat anfall direkt. :lol: Hade vart bättre att slåss på hemmaplan då :wink: Den franskorienterade politiken var ju inte direkt något genidrag från svensk sida. Det var ju ungefär samma visa 167?-78. Franska subsidier och resultatlösa kampanjer, det syns som det alltid gått bättre för oss i våra "egna" krig, utan allianser med västmakter. Bättre en hedersam förlust än ett meningslöst resultatlöst krig. Då dog bondrängarna i alla fall för något konkret och inte "hög/låg politiska" rävspel. Vad ville den svenske soldaten hels slåss för? Att återerövra det egna landet eller några tyska provinser som inte gav särskilt mycket mer än potatisätande i gamla svedala.

Ben
Medlem
Inlägg: 8761
Blev medlem: 20 jun 2002 13:58
Ort: Sverige

Inlägg av Ben » 10 jul 2006 17:02

steben skrev:
Inget välplanerat ordnat anfall direkt. :lol: Hade vart bättre att slåss på hemmaplan då :wink: Den franskorienterade politiken var ju inte direkt något genidrag från svensk sida. Det var ju ungefär samma visa 167?-78. Franska subsidier och resultatlösa kampanjer, det syns som det alltid gått bättre för oss i våra "egna" krig, utan allianser med västmakter. Bättre en hedersam förlust än ett meningslöst resultatlöst krig. Då dog bondrängarna i alla fall för något konkret och inte "hög/låg politiska" rävspel. Vad ville den svenske soldaten hels slåss för? Att återerövra det egna landet eller några tyska provinser som inte gav särskilt mycket mer än potatisätande i gamla svedala.

Den franskorienterade politiken har onekligen fått ett dåligt rykte. Frågan är hur det ser ut i praktiken, t.ex. när man tittar på 30-åriga kriget. Eller för den delen på Karl XI:s krig. Visst, i det senare fallet drog den franskanknutna politiken in Sverige i kriget, men utan Ludvig XIV hade sannerligen freden inte blivit lika lindrig för Sverige. Att ge sig in i sjuårskriget var givetvis en spekulation, men jag skulle nog tro att de flesta som tittade på det politiska läget skulle ha blivit starkt frestade att göra samma spekulation. Att gå i krig med Ryssland en gång till, inte femton år efter hattarnas revanschkrig, tror jag inte många hade lust med. Fanns det ens någon som förordade en allians med Preussen?
Senast redigerad av 1 Ben, redigerad totalt 11 gånger.

Användarvisningsbild
steben
Medlem
Inlägg: 1605
Blev medlem: 25 feb 2006 10:22
Ort: Stockholm

Inlägg av steben » 10 jul 2006 18:39

Förmodligen inte Preussen då, snarare England så fall. Det är klart de hade ju tänkt sig en liten enkel huggsexa på preussen 4:1,5 låter ju som säkra odds, men 2,0:3 är väl inte sååå dåligt odds det heller. :) Eller varför passade man inte på att gå mot Danmark medan sjömakterna var upptagna av sitt, fanns inget sådant intresse tro? G III var ju bra sugen 25 år senare åtminstone.

Användarvisningsbild
Morgan
Medlem
Inlägg: 1296
Blev medlem: 07 mar 2005 11:21

Inlägg av Morgan » 05 feb 2007 14:39

Jag fortsätter på denna tråden då den behandlar Hattarnas krig 1741-43.
Jkpg1977 skrev:Det visade sig också att min farfars farmors farfars far var soldat och stupade den 28 september 1742 under återtåget i Finland.
Det här, som jag skrev i släktforskningsforuemt, är orsaken till min fråga. Denna avlägsna släkting till mig blev soldat 1722 och kommenderades 1742 till galären Åkerhjelm. Det jag vill veta är vilka regementen som deltog under Hattarnas krig - jag vet att Jönköpings regemente inte gjorde det, detta enligt den här länken:

http://jbgf.just.nu

Jag har sökt här på Skalman och på Google, men inte hittat någonting! Även en onlinesökning vid Centrala Soldatregistret kammade noll.

Är det någon som vet så att jag kan söka vidare?

Morgan

Cocacolajojo
Ny medlem
Inlägg: 5
Blev medlem: 27 sep 2006 22:50
Ort: Umeå

Inlägg av Cocacolajojo » 22 feb 2007 20:54

Jag har tyvärr inget napp på ovanstående genealogifråga. Men det låter intressant

När det gäller kriget mot Preussen så tror jag att orsaker även får sökas i maktkampen i Stockholm. Den ryska ambassadören var utrustad med mycket pengar att muta för. Att ständerna skulle förklara krig mot Ryssland, när så många befann sig på ambassadörens betalningslista, faller inte för troligt. Speciellt inte efter debaclet årtiondet före. En annan anledning som jag snubblat över i litteraturen om 1700-talet var att ständerna ville ge Lovisa Ulrika en näsbränna efter hennes misslyckade kuppförsök. Hon var, förutom drottning av Sverige, nämligen syster till Fredrik II.