Hur stora var de svenska 1500-tals skeppen Makalös, Elefanten o andra?
Har läst att de tom var större än Wasa.
Skeppet Makalös
Makalös
Makalös eller Mars, örlogsfartyg om 173 kanoner, ett av tidens största, sjösatt 1564 i Kalmar. M. sänktes under slaget vid Ölands norra udde mot den dansk-lybska flottan samma år.
2005-01-23 Källa Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=248967
Saxat ur NE. Skeppet blev iaf "äldre" än Vasa
Makalös eller Mars, örlogsfartyg om 173 kanoner, ett av tidens största, sjösatt 1564 i Kalmar. M. sänktes under slaget vid Ölands norra udde mot den dansk-lybska flottan samma år.
2005-01-23 Källa Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=248967
Saxat ur NE. Skeppet blev iaf "äldre" än Vasa
-
Bad Mr. Frosty
- Medlem
- Inlägg: 72
- Blev medlem: 22 april 2002, 13:20
- Ort: Sverige
-
Kapten_Gars
- Medlem
- Inlägg: 3112
- Blev medlem: 6 augusti 2003, 17:20
- Ort: Göteborg
173 kanoner är ett tal som ofta nämns ihop med Mars/Makalös men faktum är att listan över skeppets pjäser bara upptar 109 stycken:
2st hela kartover (48-pundare)
4st trekvarts kartover (36-pundare)
8st halva kartover (24-pundare)
53 st slangor av olika kaliber (12-4 pundare)
42 dubbla och enkla falkonetter (2,5-1,25-pundare)
Om Mars/Makalös verkligen hade 173 pjäser ombord så var de sista 64 mickhakar av något slag dvs 0,5-punds pjäser som monterade på relingen och i skanskorgarna.
Wasa hade som jämförelse:
48st 24-pundare
8st 3-pundare
2st 1-pundare
6st "stormstycken"
Elefanten hade 42 pjäser ombord, Sankt Erik som ersatte Mars som flaggskepp hade 90 pjäsers beväpning, jag återkomer med mer detaljer.
Mvh
Daniel
2st hela kartover (48-pundare)
4st trekvarts kartover (36-pundare)
8st halva kartover (24-pundare)
53 st slangor av olika kaliber (12-4 pundare)
42 dubbla och enkla falkonetter (2,5-1,25-pundare)
Om Mars/Makalös verkligen hade 173 pjäser ombord så var de sista 64 mickhakar av något slag dvs 0,5-punds pjäser som monterade på relingen och i skanskorgarna.
Wasa hade som jämförelse:
48st 24-pundare
8st 3-pundare
2st 1-pundare
6st "stormstycken"
Elefanten hade 42 pjäser ombord, Sankt Erik som ersatte Mars som flaggskepp hade 90 pjäsers beväpning, jag återkomer med mer detaljer.
Mvh
Daniel
Har hittat mer info på http://hem.fyristorg.com/wikland/bjorkenashistorik.html Där finns en intressant beskrivning av bygget av skeppen o deras historia.
kravelen Elephanten - byggd på Blasieholmen i Stockholm
omkring 42 meter lång, tros ha vägt 6-800 ton.
3 master och 46 kanoner. Besättningen - totalt 794 man, varav 522 knektar.
svårt skadad i slaget vid Ölands norra udde 12:e augusti 1564
kravelen Sankte Eric - byggd 1560-1564, Björkenäs, Kalmar
41 kanoner, 647 mans besättning, varav 436 knektar
Klas Horns amiralskepp under de två mycket segerrika åren 1565-66 (bla
slaget vid Bornholm 1565), förde Erik XIV:s friarbud till England och Skottland, togs ur rullorna 1585
Makalös/Mars - byggd 1563-1564, Björkenäs, Kalmar
107 kanoner, 1928 ton deplacement, 1019 mans besättning varav 672 knektar,
lär ha varit vitmålad
exploderade i slaget vid Öland 31 maj 1564, mellan 600 och 1000 personer omkom
Här anges alltså något andra uppgifter än vad som tidigare nämnts här.
Och i "Svenska slagfält" nämns: Mars deplacement 1800 ton, besättning 800 man varav 450 knektar, vid explosionen förolyckades större delen av besättningen på 600-700 man samt
300-400 lubeckare, Sankt Erik 1100 ton, Elefanten 1200 ton
Gustav Vasas o Erik XIV:s flottor imponerar, omfattningen av flottan o sjökriget mot
Danmark/Lubeck är något jag inte tror är så allmänt känd. Fartygen var inte enhetligt bestyckade men verkar överträffas av få fartyg med avseende på storlek och besättningens
antal under segelfartygens tid.
Några andra uppgifter som referens:
Wasa - Deplacement 1 210 ton, besättning Sjömän - 145 man , Soldater - 300 man
http://www.vasamuseet.se
Victory - Deplacement 3500 ton, 100 kanoner, besättning 800 man, http://www.hms-victory.com
Hood - 1418 mans besättning, samtliga utom 3 omkom när Bismarck sänkte fartyget,
kravelen Elephanten - byggd på Blasieholmen i Stockholm
omkring 42 meter lång, tros ha vägt 6-800 ton.
3 master och 46 kanoner. Besättningen - totalt 794 man, varav 522 knektar.
svårt skadad i slaget vid Ölands norra udde 12:e augusti 1564
kravelen Sankte Eric - byggd 1560-1564, Björkenäs, Kalmar
41 kanoner, 647 mans besättning, varav 436 knektar
Klas Horns amiralskepp under de två mycket segerrika åren 1565-66 (bla
slaget vid Bornholm 1565), förde Erik XIV:s friarbud till England och Skottland, togs ur rullorna 1585
Makalös/Mars - byggd 1563-1564, Björkenäs, Kalmar
107 kanoner, 1928 ton deplacement, 1019 mans besättning varav 672 knektar,
lär ha varit vitmålad
exploderade i slaget vid Öland 31 maj 1564, mellan 600 och 1000 personer omkom
Här anges alltså något andra uppgifter än vad som tidigare nämnts här.
Och i "Svenska slagfält" nämns: Mars deplacement 1800 ton, besättning 800 man varav 450 knektar, vid explosionen förolyckades större delen av besättningen på 600-700 man samt
300-400 lubeckare, Sankt Erik 1100 ton, Elefanten 1200 ton
Gustav Vasas o Erik XIV:s flottor imponerar, omfattningen av flottan o sjökriget mot
Danmark/Lubeck är något jag inte tror är så allmänt känd. Fartygen var inte enhetligt bestyckade men verkar överträffas av få fartyg med avseende på storlek och besättningens
antal under segelfartygens tid.
Några andra uppgifter som referens:
Wasa - Deplacement 1 210 ton, besättning Sjömän - 145 man , Soldater - 300 man
http://www.vasamuseet.se
Victory - Deplacement 3500 ton, 100 kanoner, besättning 800 man, http://www.hms-victory.com
Hood - 1418 mans besättning, samtliga utom 3 omkom när Bismarck sänkte fartyget,
-
Kapten_Gars
- Medlem
- Inlägg: 3112
- Blev medlem: 6 augusti 2003, 17:20
- Ort: Göteborg
I 1566 års besättnings och bestyckningslista anges Sankte Erik till 620 man besättning och 90 pjäsers bestyckning och det värdär jag hämtade mina uppgifter.
De ca 42-46 pjäser som anges för både Elefanten och Sankte Erik är troligtvis det "svåra skyttet" dvs de tyngre pjäserna, de lättaste ppjäserna dvs mickhakar och falkoner som inte krävde kanonportar tas ibland inte med listorna över skyttet. Skeppens beväpning varierade dessutom mellan åren
1562 så hade Elefanten:
25 kopparskytt:
4st halva kartover (24-pundare)
4st fältslangor (12-pundare)
11st halva slangor (4-pundare)
6st dubbla falkonetter (2,5-pundare)
7 järnskytt:
2st hela slangor (10-pundare)
1st halvslanga (4-pundare)
4st falkonetter (1.5-pundare)
10st sten-byssor (vara 6st med 10 tums kaliber)
Detta hindrar inte att skeppet något år senare hade 46 pjäser ombord eller de 69 pjäser som Göte Göransson anger, de 46 pjäser du nämner stämmer fö perfekt med Göranssons pjäslista minus de "små pjäserna"
Storleksmässigt så hade även danskarna ett par ritkigt stora skepp som tex Jägmästaren med sian 90 kanoner och 1100 man besättning. Danskarna och Lübeckarna satsade på stora mängder knektar ombord och säkte avgöra striden genom bornidng emdans de svenska skeppen och taktiken mer byggde på artilleristrid. Svenska skpep had tom tidig sk skeppslådor till bronsskyttet dvs den klassiska men vid mitten 1500-talet ovanliga skeppslavetten med sina fyra små hjul.
"Skyttet" stod ananr spå landlavetter, "fasta" dvs hjullösa lådor var relativt valiga om det om det rörde sig om bakladdade pjäser, samtliga pjäser av järn var bakladdare vid den här tiden.
Mvh
Daniel
De ca 42-46 pjäser som anges för både Elefanten och Sankte Erik är troligtvis det "svåra skyttet" dvs de tyngre pjäserna, de lättaste ppjäserna dvs mickhakar och falkoner som inte krävde kanonportar tas ibland inte med listorna över skyttet. Skeppens beväpning varierade dessutom mellan åren
1562 så hade Elefanten:
25 kopparskytt:
4st halva kartover (24-pundare)
4st fältslangor (12-pundare)
11st halva slangor (4-pundare)
6st dubbla falkonetter (2,5-pundare)
7 järnskytt:
2st hela slangor (10-pundare)
1st halvslanga (4-pundare)
4st falkonetter (1.5-pundare)
10st sten-byssor (vara 6st med 10 tums kaliber)
Detta hindrar inte att skeppet något år senare hade 46 pjäser ombord eller de 69 pjäser som Göte Göransson anger, de 46 pjäser du nämner stämmer fö perfekt med Göranssons pjäslista minus de "små pjäserna"
Storleksmässigt så hade även danskarna ett par ritkigt stora skepp som tex Jägmästaren med sian 90 kanoner och 1100 man besättning. Danskarna och Lübeckarna satsade på stora mängder knektar ombord och säkte avgöra striden genom bornidng emdans de svenska skeppen och taktiken mer byggde på artilleristrid. Svenska skpep had tom tidig sk skeppslådor till bronsskyttet dvs den klassiska men vid mitten 1500-talet ovanliga skeppslavetten med sina fyra små hjul.
"Skyttet" stod ananr spå landlavetter, "fasta" dvs hjullösa lådor var relativt valiga om det om det rörde sig om bakladdade pjäser, samtliga pjäser av järn var bakladdare vid den här tiden.
Mvh
Daniel
Mars eller Makalös troligen funnet?
Regalskeppet Mars eller även kallad Makalös har troligen hittats på 75 meter djup utanför Ölands norra udde.
Re: Mars eller Makalös troligen funnet?
Såg det precis, riktigt häftigt!
Re: Skeppet Makalös
Mars/Makalös tycks ha hittats. 
Sensationellt vrakfynd i Östersjön
En dykargrupp har hittat vad som verkar vara den svenska krigsflottans flaggskepp Mars, som förliste 1564 strax norr om Öland.
Skeppet är byggt i massiv ek och ligger på 75 meters djup vid Ölands norra udde.
Mars, också kallad Makalös, var ett av sin tids största skepp med 107 kanoner med en besättning på 800 man.
– Allt tyder på att det är Mars vi hittat. Både vrakets storlek och dateringen stämmer, säger Richard Lundgren, en av dykarna som hittat vraket.
Mars var ett av samtidens största skepp och det största i Östersjön. I maj 1564 ledde amiral Jacob Bagge, ombord på Mars, en grupp på 37 skepp i det så kallade Första slaget mot den dansk-lybska flottan som utspelades utanför Ölands norra udde.
Efter två dagars strider omringades Mars, fattade eld och exploderade. skeppet sjönk och har legat orörd på Östersjöns botten i 447 år. På en av bronskanonerna har dykarna funnit ett emblem med den svenska vasakärven.
– Det här är ett skeppsvrak vi väntat länge på. Om det är Mars har vi fått ett efterlängtat jämförelseobjekt med Vasa och det engelska Mary Rose. Skeppsvraket kommer att bli viktigt för forskningen framöver, säger Andreas Olsson, chef på arkeologienheten vid Sjöhistoriska museet i ett pressmeddelande.
http://hbl.fi/nyheter/2011-08-19/sensat ... -ostersjon
Sensationellt vrakfynd i Östersjön
En dykargrupp har hittat vad som verkar vara den svenska krigsflottans flaggskepp Mars, som förliste 1564 strax norr om Öland.
Skeppet är byggt i massiv ek och ligger på 75 meters djup vid Ölands norra udde.
Mars, också kallad Makalös, var ett av sin tids största skepp med 107 kanoner med en besättning på 800 man.
– Allt tyder på att det är Mars vi hittat. Både vrakets storlek och dateringen stämmer, säger Richard Lundgren, en av dykarna som hittat vraket.
Mars var ett av samtidens största skepp och det största i Östersjön. I maj 1564 ledde amiral Jacob Bagge, ombord på Mars, en grupp på 37 skepp i det så kallade Första slaget mot den dansk-lybska flottan som utspelades utanför Ölands norra udde.
Efter två dagars strider omringades Mars, fattade eld och exploderade. skeppet sjönk och har legat orörd på Östersjöns botten i 447 år. På en av bronskanonerna har dykarna funnit ett emblem med den svenska vasakärven.
– Det här är ett skeppsvrak vi väntat länge på. Om det är Mars har vi fått ett efterlängtat jämförelseobjekt med Vasa och det engelska Mary Rose. Skeppsvraket kommer att bli viktigt för forskningen framöver, säger Andreas Olsson, chef på arkeologienheten vid Sjöhistoriska museet i ett pressmeddelande.
http://hbl.fi/nyheter/2011-08-19/sensat ... -ostersjon
Re: Skeppet Makalös
Måste kännas hyfsat häftigt för de som hittat vraket. För ett antal år sedan talades det om att man hittat "Lybske Svan" men vad jag vet så är den forfarande oupphittad.
Re: Skeppet Makalös
"Mars"
också kallad ”Makalös”
eller ”Jutehataren”
Hvorfor havde dette skib disse navne?
Kan disse navne oversættes til tysk og engelsk?
också kallad ”Makalös”
eller ”Jutehataren”
Hvorfor havde dette skib disse navne?
Kan disse navne oversættes til tysk og engelsk?
-
B Hellqvist
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 5627
- Blev medlem: 24 mars 2002, 16:05
- Ort: Skövde
- Kontakt:
Re: Skeppet Makalös
"Makalös" = "Peerless"Jens Yde skrev:"Mars"
också kallad ”Makalös”
eller ”Jutehataren”
Hvorfor havde dette skib disse navne?
Kan disse navne oversættes til tysk og engelsk?
Re: Skeppet Makalös
Ähum....har för mig att jag läste att "Jutehataren" betydde "Danskhatare"Jens Yde skrev:"Mars"
också kallad ”Makalös”
eller ”Jutehataren”
Hvorfor havde dette skib disse navne?
Kan disse navne oversættes til tysk og engelsk?
Mvh
Gostap
"Fortis in adversis humilis in secundis"
Gostap
"Fortis in adversis humilis in secundis"
Re: Skeppet Makalös
Otroligt glädjande, hoppas innerligt man kan få till ett museum över flottans verkliga storhetstid. Vore vanvettigt sprida ut det som man gjort med Kronan, Småland och Marinmuseum. Hem till Skeppsholm skall de!! Vårt sjömilitära arv är verkligen vanskött, kanske dags att ta tag i det!
Stora marinarkeologiska projektet efter Kronan?
Ang namn
Mars - romerska krigsguden
Makalös - Magnificent?
Jutehataren - Danish hater, låter som ett vedertaget smeknamn eller propaganda namn pga hennes starka beväning och öde då vägrade falla i danskens händer utan sprang i luften.
Makalös i hennes fulla prakt, teckning av Jakob Hägg
Stora marinarkeologiska projektet efter Kronan?
Ang namn
Mars - romerska krigsguden
Makalös - Magnificent?
Jutehataren - Danish hater, låter som ett vedertaget smeknamn eller propaganda namn pga hennes starka beväning och öde då vägrade falla i danskens händer utan sprang i luften.
Makalös i hennes fulla prakt, teckning av Jakob Hägg
Senast redigerad av 1 Psilander, redigerad totalt 20 gånger.
Re: Skeppet Makalös
Ligger vraket av Mars på 75 meters djup så är det väl dock betydligt krångligare (och då dyrare) att arbeta med dykare vid det än på Kronans vrak, som väl ligger på ca 25 meter.Psilander skrev:Otroligt glädjande, hoppas innerligt man kan få till ett museum över flottans verkliga storhetstid. Vore vanvettigt sprida ut det som man gjort med Kronan, Småland och Marinmuseum. Hem till Skeppsholm skall de!! Vårt sjömilitära arv är verkligen vanskött, kanske dags att ta tag i det!
Stora marinarkeologiska projektet efter Kronan?