Gustav Vasa

[Carolus XII]

[Delat från tråden "Vasaätten"]




På tal om vasa, idag den 29 spetember 1560 avled Gustav Vasa.. Ska vi sörja eller ska vi vara glada?



//Fredde

[Kynes]

På tal om vasa, idag den 29 spetember 1560 avled Gustav Vasa.. Ska vi sörja eller ska vi vara glada?



//Fredde

Jag sörjer då...han var ju våran riksbyggare

[SuperPalle]

Hans metoder var brutala men han byggde upp sverige till en stark nation som kunde ståemot trycket mot danskarna. Vi har honom att tacka för mycket. Jag försöker hedra honom.

Eder
- Palle

[Kapten_Gars]

Fast man får nog säga att "äran" av att Sverige kunde stå emot Dansken till stor del måste delas mellan GV och hans galna geni till son Erik XIV.

Utan Eriks reformerade och expanderande arme hade Sverige fallit som en fura för den för nordiska förhållanden enorma hären som danskarna mobiliserade 1563. Kankse så mycket som 24000 man tyska landknektar och 4000 tyska och danska ryttare invaderade sverige. Gustav Vasas föråldrade och delivs vansköta här hade inte haft mycket att sätta emot, flottan var i bättre skick men även här var Eriks tillbyggnad på faderns grund av vital vikt. Däremot så fixade ju Gustav Vasa en enorm krigkassa åt sonen vilket gjorde att man slapp de penning problem som annars var kroniska i dåtidens krigföring. Så nog förtjänar den gamle ilskane girigbuken till tyrannisk landsfader att hedras. Det hade knappast gått bättre för Sverige utan honom...

/Daniel

[SuperPalle]

Det är kul att se att någon säger något gott om Erik XIV. Han var en begåvad man men sänktes av sin sjukdom. Kan du berätta mer om Eriks reformer tack. Detta är intressant.

Förresten, självklart ska inte Gustav ha hela äran men en hel del.

Eder
- Palle

[medundersåte]

På tal om vasa, idag den 29 spetember 1560 avled Gustav Vasa.. Ska vi sörja eller ska vi vara glada?

Eftersom det är hans himmelska födelsedag så skall vi vara glada!

Kung Gustav var onekligen en viktig person i riksbyggnadsprocessen, sedan är det väl en smaksak om man tycker det är något positivt eller inte. Vad gäller hans metoder så må ha varit brutala, men det var å andra sidan hans motståndares också.

[SuperPalle]

"Medundersåte": Det är itne han födelsedag, det var dagen då han avled (dödelsedag borde det väl bli ). Fast det kanske var samma dag?

Eder
- Palle

[Lindir]

"Medundersåte": Det är itne han födelsedag, det var dagen då han avled (dödelsedag borde det väl bli ). Fast det kanske var samma dag?

"Himmelsk födelsedag" är ett begrepp som används om den dag då man föds till det nya livet i Jesus Kristus, dvs den dag man kommer till himmelen, dvs den dag man dör ifrån det jordiska livet. Det förutsätter dock att man verkligen antas födas till det nya livet redan samma dag som man dör - m a o att man inte måste invänta domens dag, eller genomlida en period i skärselden. Således brukar det i första hand användas om helgons dödsdagar.

Jag hör inte till dem som skulle vilja ha Gustav Vasa helgonförklarad.

[SuperPalle]

Jag vill inte ha någon helgonförklarad alla är människor med både positiva sidor och brister, det går inte att få fram ett slutgiltigt bra eller dåligtbetyg. Men det där med himmelsk födelsedag visste jag inte

[medundersåte]

Jag hör inte till dem som skulle vilja ha Gustav Vasa helgonförklarad.

Gustav Vasas realpolitiska handlingar passar väl inte in på det man till vardags tänker på som "helgonlikt". Fast å andra sidan så var Gustav Vasa mycket viktig i början av processen att införa "den rätta tron" i Sverige, och sådant kunde ju ha stor betydelse vid helgonförklaringar. Men det är klart, de lutherska helgonens namn och antal känner ju endast Gud, så det är väl ingen mening med att spekulera.

Det där med himmelsk födelsedag kom jag att tänka på när jag funderade över varför man firar kungars dödsdagar; som Karl XII:s och Gustav II Adolfs. Jag kom inte på någon bättre förklaring än en religiös...

[Anckarström]

Att hans motiv inte direkt var religiösa kan nog också ses som en stor, hårig spyfluga i den bägaren.

[medundersåte]

Att hans motiv inte direkt var religiösa kan nog också ses som en stor, hårig spyfluga i den bägaren.

Gustav Vasa hade naturligtvis flera olika motiv till sitt handlande, men jag tycker inte att man kan bortse från religionens roll i dåtidens politik.

Människorna under medeltid och tidigmodern tid hade en syn på religionens roll i samhället än vad vi har idag. Jag tror att detta är en anledning till att personer som Gustav Vasa och Gustav II Adolf ibland uppfattas som någon sorts religiösa hycklare som lät religionen tjäna som täckmantel för att de skulle kunna uppnå sina egna syften.

Min uppfattning är att Gustav Vasa var en troende kristen och att han också försökte agera utifrån detta. Det var dock på många sätt en svår tid, dels så var kyrkan inne i en reformeringsperiod vilket gjorde att människor tvingades ta ställning i trosfrågor på ett annat sätt än som tidigare varit nödvändigt. Det var även en orolig tid med krig och uppror som hela tiden hotade. Som kung så var det Gustavs plikt att ta ta ställning till de problem som uppstod för att skydda sitt rike. Sedan så kan man naturligtvis inte applådera åt allt han företog sig, men jag vill poängtera att kung Gustav hade en mycket knivig situation på halsen. Sett till dessa yttre omständigheter så tycker jag han ändå gjorde ett gott arbete som kung.

[SuperPalle]

Att hans motiv inte direkt var religiösa kan nog också ses som en stor, hårig spyfluga i den bägaren.

En starkt troende protestan skulle nog inte bry sig om detta faktum. Att Gustav II Adolf skulle ses som en religiös hycklare har jag aldrig hört och dessutom är det helt galet. Religionen spelade nog roll men det var även andra saker inblandade, något som jag inte tror att någon av männen vid makten skulle förnekat vid den tiden.

Eder
- Palle

[Lindir]

Gustav Vasa hade naturligtvis flera olika motiv till sitt handlande, men jag tycker inte att man kan bortse från religionens roll i dåtidens politik.

Vissa hade religionen på det stora hela en betydligt större roll i politiken då, men jag tror knappast man kan se Gustav Vasas införande av den "rena, evangeliska läran" som religiöst motiverat. Det finns såvitt jag har förstått inget som tyder på att Gustav Vasa själv av religiösa skäl ville lämna den katolska tron - däremot hade han starka ekonomiska skäl för att minska Katolska Kyrkans inflytande (för att kunna ta kyrkans pengar och betala av sina personliga ekonomiska skulder som han ådragit sig för att kunna ta makten), och dessutom hyste han ett personligt agg mot präster och prästerskap, vilket gjorde att han inte hade något emot att se dem bortmanövrerade från sitt ekonomiska, militära och politiska inflytande.

Övertygad lutheran var han däremot knappast. De som stod för den religiösa glöden var snarare diverse präster som studerat i nylutherska delar av Tyskland (främst Wittenberg där Luther själv var professor), med Olaus och Laurentius Petri samt Laurentius Andreæ i spetsen.

Gustav Vasa själv ser jag snarare som kulturell deformator än som religiös reformator. Han sänkte Sveriges kulturella och akademiska nivå till ett u-lands. Det han byggde var i stället en stark centralmakt och grunderna till den byråkrati som blommade ut för fullt under 1600-talet. Om man ser detta som positivt är ju en smaksak (själv är jag högst tveksam, men att fälla värdemässiga omdömen om historien är egentligen inte speciellt fruktbart).

[SuperPalle]

Jag vill bara påpeka att Gustav Vasa definitivt var kristen men att han inte höll så hårt på olika skolor. Någon ateist var han ju inte.

Eder
- Palle