Hur formerade sig en karolinsk bataljon i strid?

[Jurgen Wullenwever]

Den bataljon som ställde upp för strid gjorde det i röda, grå och erövrade blå (svenska) rockar.

Det var intressant att veta. Vid rekonstruktionsbilder och filmer så ser folk ofta så väldigt enhetliga ut.

[T. Snorrason]

Nu kender jeg ikke nærmere til Karolinernes opstilling i kamp, men det skulle undre mig, om den var meget forskellig fra den danske.
De opstillinger, som har været vist her, er paradeopstillinger, med alle officerer foran forreste geled, ligeledes faner osv.
I en kampopstilling træder officererne ind i første geled, også regiment/batallionsschefen.
Almindeligvis på fløjene af de kompagnier de kommanderer, så de kan råbe diverse ordrer til deres mandskab.
Næstkommanderende ved enheden holder til hest - som eneste til hest - bag ved opstillingen, ude på en af fløjene (afhængigt af om bataljonen stod på højre eller venstre del af af den samlede hær. Ved siden af ham bartskæreren (lægen), som kun måtte behandle næstkommanderende eller hvem han beordrede behandlet.
Musikere stod bag opstillingen.
Grenaderer på en af fløjene med bataljonskanonen, hvis man havde en sådan.
Hvor der har været piker, (afskaffet i den danske hær 1684 eller så) synes det her at bataljonschefen har været foran disse, beskyttet af de nævnte grenaderer som levende skjold. Pikerne kunne jo række forbi ham.
Chargering mener jeg betyder ildafgivning, ikke specielt angreb.
Tambourerne ved deres officerer.
Og bagerst et geled af underofficerer med hellebarder til at hugge enhver ned, officer som menig, der forlod formationen uden næstkommanderendes tilladelse. Ikke noget med at bringe sårede tilbage osv.
Ældre og yngre officerer har ikke med alder at gøre, men med graden.
Fra kaptajn og nedefter var yngre officerer, major og opefter, ældre officerer.
Tidligere regnede man kaptajner til underofficerer. Oberoffizieren kaldes også stabsofficerer, ved regimentsstaben. Ikke vor nutidige opfattelse af en stabsofficer ved en generalstab ol.
Mvh
T. Snorrason

[Jurgen Wullenwever]

Angående det här med smuts, är det någon som har en aning om hur användningen av dåtidens musköter och kanoner kan ha smutsat ned soldaterna? "Det sägs", som vanligt utan angivande av källa, att de tidigmoderna fältslagen var tämligen svåröverskådliga efter de första salvornas avlossande, då molnen av krutrök insvepte härarna. Soldaterna borde ha blivit ganska nedsvärtade av detta, eller ... ?

[adam812]

T Snorrason: stort tack för din utfylliga information. Har du någon bild på hur en bataljon formerade sig hade jag varit väldigt tacksam?

Bataljonsbefäl: stod placerat framför pikenarna med grenadjärer precis som du säger.

Officerarna: de stod i första ledet, säger reglementet oxå..jag som missuppfattande det. Läste i reglementet följande: officerarna indelas på divisionerne var med sitt kompani till halva fjärdedels leder, vet du vad det betyder? En bataljon bestod av sammanslagna kompanier hur stod kompaniernas officerare formerade då i första ledet?

Nästkommenderade: majoren (i överstens bataljon) var till häst på vänstra flyglen som du säger.

Grenadjärerna: stod troligen på flyglarna för att skydda dessa.

Spelet (Musikere): stod bakom bataljonen, gick de direkt bakom pikenarna dvs bakom mitten av bataljonen? Gick allt spel tillsammans bredvid varandra i ett led bakom bataljonens mitt eller utspritt?

Underofficerarna: gick bakom bataljonen.

Fanorna: gick i mitten av bataljonen, mellan andra och tredje ledet.

[Jurgen Wullenwever]

Du har ritat in en kaptenlöjtnant bakom översten. I ett fredstida normalregemente med åtta kompanier har jag fattat det som att översten, överstelöjtnanten och majoren även var kompanichefer, men då deras regementsofficersplikter förhindrade dem att handhava kompaniet gjordes detta i stället av en kaptenlöjtnant, vilkens rang var mellan löjtnant och kapten. Kaptenlöjtnanternas antal var i början av sjuttonhundratalet tre vid varje regemente, så de faktiska kaptenerna vid regementet borde då vara endast fem. Om det nu, som du skriver, finns två kaptener för varje kompani, så borde det inte föreligga något behov av regementets tre kaptenlöjtnanter. Sägs det något om detta i skrifterna?

[T. Snorrason]

Jeg har ingen reelle oplysninger om, hvorledes svenske under Carl XII stillede nøjagtigt op til angreb, men der må da være nogen, feks. jeres Armeemuseum, der ved det nøjagtigt.
Der blev også en gang udgivet (1960? af Tennsoldaten?) et lille svensk hæfte om Carl XIIs hær, uniformer, tinsoldatopstillinger osv, men for værdien af indholdet, kan jeg ikke svare. En eller anden her på siden har det sikkert..
Men jeg kan da prøve at finde noget om officersplaceringer ved pikenerer tidligere, hvis det har interesse. Problemet er blot, at der er så mange såvariationer fra land til land. Trommer ved pikenerernes officerer? Lyder ikke næppe korrekt?
Musikere gik bag ved fanerne (midten) på en samlet linie paralelt med kampopstillingen.
Grenaderer var samlet på en af bataljonens fløje, afhængigt af hvor bataljonen stod i den samlede kampopstilling. Ikke på bataljonens begge fløje, dog visse tyske stater havde det, ie Bayern og Preussen ca 1680. Du skal også tænke på, at bataljonschefen ikke slavisk har fulgt reglementerne, men valgte opstilling efter forholdene på kamppladsen, hvor mange mand han reelt havde osv.
Den med inddelingen: officerarna indelas på divisionerne var med sitt kompani till halva fjärdedels leder, kan jeg ikke lige klare men må logisk betyde, at der var en officer ved hver underafdeling i opstillingen. Division betyder normalt halvkompagni.
Officerne fordeltes efter rang/kompagninummer. Fineste yderst vekselvis.Således for et regiment 1-3-5-7-8-6-4-2. (Det er efter 1743 reglement og vi havde da 12 komp. Men principperne har været de samme, reglementet er næsten identisk med dem fra tidlige 1700, blot fyldigere). Igen afhængigt af hvilken fløj - højre eller venstre - man stod på i den samlede kampopstilling. I teorien i det mindste. Bataljones mandskab kunne også rangeres efter højde, men det har næppe været praktisk i kamp, hvor man så ikke kendte sin sidemand og egen plads i opstillingen forud.
Jeg kan sende dig en scanning af en musketerbataljons opstilling 1743 (efter dansk reglement som igen er efter preussisk, men faktisk ganske som man også opstillede i tidl. 1700tal.) Der er selvfølgelig logik i det hele, officererne evt med tambour i forreste geled på fløjen af den afdeling, de kommanderer, således de kan styre ildgiving og formation og ikke mindst vise eksempel under angreb. Nogle underofficerer bag geleddet for at hindre flugt, resten i linien. Faner samlet i midten under fanevagt, og musikerne som var forsvarsløse bag centrum.

[adam812]

Mycket intressant information. Skulle vara mycket tacksam om du kunde scanna bilden på bataljonsuppställningen och skicka den till mig.

"Men jeg kan da prøve at finde noget om officersplaceringer ved pikenerer tidligere, hvis det har interesse." Mycket tacksam för allt du kan hitta om detta.

All information är välkommen rörande hur en bataljon formerade sig.

[Duhan]

Jag har med stort intresse läst igenom tråden. Jag undrar hur stort djup det var mellan leden. Det står några angivelser på en av Kapten_Gars bilder tidigare i tråden dock ser tex 2.4m för 4 leds djup lite ut om fanorna gick mellan leden. Var det jämna avstånd mellan leden eller var det tex större avstånd mellan led 2 och 3 där fanorna gick?

[adam812]

Nedan presenterar jag ett nytt utarbetat förslag på hur en karolinsk bataljon formerade sig i strid med officerarna i främsta ledet till vänster om sin respektive division på 24 man. Majoren återfinns till häst på den vänstra flygeln medan underofficerarna finnes bakom eller vid flyglarna av divisionerna. Trumslagarna finnes bakom linjen på respektive flygel.

Informationen är baserad på karolinska infanteri reglementet från 1701 samt ett danskt infanteri reglemente från 1743 som T. Snorrason mycket snällt ställde till mitt förfogande.

[adam812]

För de som vill ha en bättre högupplöst bild av uppställningen är det bara att maila mig så skickar jag den.

[blucher1710]

Har fökjlt aööa bidrag till att bringa reda i bataljonsformeringen. Funderar bara över var gick korpralerna? I luckorna bakom sin divisionsofficer?

[adam812]

Tyvärr säger reglementet inget om korpralernas plats i bataljonen. Men det låter rimligt som du säger att de gick till vänster om sin division bakom officeren, kanske i det fjärde ledet. I Gustav II Adolfs bataljon (benämnd skvadron), där varje korpralskap utgjordes av 25 man inklusive korpral och en pipare eller trumslagare, gick korpralen i första ledet i ledet längst till vänster i korpralskapet. Piparen eller trumslagaren gick mellan andra och tredje ledet i mitten av korpralskapet.

I den karolinska armén utgjordes varje korpralskap av 25 man inklusive korpral (spelet samlades bakom bataljonen). Alltså 24 man infanterister (musketerare/pikenerare) plus en korpral.

[adam812]

Grävt fram lite mer information. Enligt generalmönsterrullan för Morakompaniet ur Dalregementet år 1714 bestod kompaniet av följande officerare:

- 2 kaptener
- 1:a löjtnant
- Prem. Fänrik
- Sek. Fänrik
- Prem. Fänrik
- Prem. Sergeant
- Sek. Sergeant
- Mönsterskrivare
- Förare
- Furir
- Rustmästare
- Pipare
- Trumslagare

Enligt en källa jag hittat infördes fördubblingsbefäl i den karolinska armén på allvar år 1701 vilket man även kan utläsa i reglementet från samma år. Men dock kunde officeraruppsättningarna variera från bataljon till bataljon och från kompani till kompani tex pga av förluster eller att vissa kompanier helt enkelt behöll den gamla officeraruppsättningen men på pappret skulle den alltså se ut som i reglementet från 1701. En till intressant aspekt från mönsterrullan är att varje korpralskap utgörs av 24 inklusive korpral inte 25 som tidigare antagits, det skulle i så fall bättre stämma in då varje avdelning i bataljonen utgörs av 24 man som då exakt skulle överenstämma med ett korpralskap.
Källa: http://w1.250.telia.com/~u25008649/gmr1714.htm

Enligt en annan källa jag hittat skulle 25 rotar utgöra ett korpralskap och två sådana korpralskap skulle utgöra en avdelning under befäl av en underofficer. Så denna källa hävdar att korpralskapet skulle utgöras av 25 man. Inga klara besked på vilka av källorna som har rätt även om jag just nu tillfäster den översta källan störst trovärdighet då den är nerskrevs under den karolinska epoken.
Källa: http://www.tomdahlstedt.se/Krigsmakten.htm

En annan bra källa jag hittat som tar upp lite om fördubblingsbefäl är Roger Kvists artikel "Befälsrekryteringen till Dalregementet under tidigmodern tid". Ur den går det att utläsa att år 1701: "Varje kompani tilldelades nu utöver det indelta befälet tre sekundofficerare och tre sekundunderofficerare som fördubblingsbefäl på värvad stat". (sida 7).

[Lejonmod]

I boken fraustadt 1706 av Oskar Sjöström beskrivs en del av uppställningen

[Ben]

Grävt fram lite mer information. Enligt generalmönsterrullan för Morakompaniet ur Dalregementet år 1714 bestod kompaniet av följande officerare:

- 2 kaptener
- 1:a löjtnant
- Prem. Fänrik
- Sek. Fänrik
- Prem. Fänrik
- Prem. Sergeant
- Sek. Sergeant
- Mönsterskrivare
- Förare
- Furir
- Rustmästare
- Pipare
- Trumslagare

Enligt en källa jag hittat infördes fördubblingsbefäl i den karolinska armén på allvar år 1701 vilket man även kan utläsa i reglementet från samma år. Men dock kunde officeraruppsättningarna variera från bataljon till bataljon och från kompani till kompani tex pga av förluster eller att vissa kompanier helt enkelt behöll den gamla officeraruppsättningen men på pappret skulle den alltså se ut som i reglementet från 1701. En till intressant aspekt från mönsterrullan är att varje korpralskap utgörs av 24 inklusive korpral inte 25 som tidigare antagits, det skulle i så fall bättre stämma in då varje avdelning i bataljonen utgörs av 24 man som då exakt skulle överenstämma med ett korpralskap.
Källa: http://w1.250.telia.com/~u25008649/gmr1714.htm

Enligt en annan källa jag hittat skulle 25 rotar utgöra ett korpralskap och två sådana korpralskap skulle utgöra en avdelning under befäl av en underofficer. Så denna källa hävdar att korpralskapet skulle utgöras av 25 man. Inga klara besked på vilka av källorna som har rätt även om jag just nu tillfäster den översta källan störst trovärdighet då den är nerskrevs under den karolinska epoken.
Källa: http://www.tomdahlstedt.se/Krigsmakten.htm

En annan bra källa jag hittat som tar upp lite om fördubblingsbefäl är Roger Kvists artikel "Befälsrekryteringen till Dalregementet under tidigmodern tid". Ur den går det att utläsa att år 1701: "Varje kompani tilldelades nu utöver det indelta befälet tre sekundofficerare och tre sekundunderofficerare som fördubblingsbefäl på värvad stat". (sida 7).

Jag tror inte du ska räkna exempelvis trumslagare och mönsterskrivare till gruppen officerare.

När det sedan gäller korpralskapen så notera att rullan upptar 6 korpralskap om sammantaget 150 nummer - 150 delat med 6 är 25. Ett kompani är alltså väsentligt starkare än övriga. Man ska också komma ihåg att 1 200 förvisso var nummerstyrkan hos ett "normalt" regemente, men att det var många som avvek från normen. Samtliga småländska infanteriregementen hade bara en nummerstyrka av 1 100 man, större delen av de finska infanteriregementena låg strax över 1 000, Västerbottens reg. på 1 056 etc. Samtliga dessa var också uppdelade i 8 kompanier.

När det gäller fördubblingsofficerare kan det också vara värt att titta i Wennerholms Emporterade troféer.