Quiz: Tidigmodern tid

Ostrobothnia · Inlägg av **Ostrobothnia** » 11 april 2006, 16:38

Leikin skrev:
Ostrobothnia skrev:Notervärt, är att på wikipedia står det att stadsprevilegierna gavs först i 1610. Men på tabellen " stad sedan"står det 1605.

ok ny fråga:

-En person grundade en ruddamm i Nykarleby under ifrågavarande tidsperiod.

1. Vem var denne ?
2. Vem var denne gift med?
3. Vem var dennes småkusin (? lite osäker på släktbandet )
vad är småkusiner? *känner sig lite dum*

Jag tror jag kommit fram till att dom var kusiner,( småkusiner skulle alltså deras barn vara då väl...)

Ralf Palmgren · Inlägg av **Ralf Palmgren** » 11 april 2006, 18:53

vad är småkusiner?

Småkusin är en finlandism som kommer från finskans "pikkuserku"! På svenska heter det syssling, tremänning och nästkusin...

Grevinnan Ebba Brahe var kusin till riksdrots Greve Per Brahe. Är det honom du tänker på?

Ostrobothnia · Inlägg av **Ostrobothnia** » 12 april 2006, 08:29

Ralf Palmgren skrev:
vad är småkusiner?
Småkusin är en finlandism som kommer från finskans "pikkuserku"! På svenska heter det syssling, tremänning och nästkusin...

Grevinnan Ebba Brahe var kusin till riksdrots Greve Per Brahe. Är det honom du tänker på?

Så går det när man bara talar dialekt hemmavid.

Över till svaret som var korrekt. Hon hade ju förståss ett otal kusiner men det var honom jag syftade på.

Ralfs fråga...

Copernicus Polonus · Inlägg av **Copernicus Polonus** » 13 april 2006, 16:33

Erik XIV hade under sin uppväxt flera olika lärare som till ex. Ericus Petri, Mårten Teit, och Dionysius Beurreus.
Men vad hette hans förste lärare som anlände till Sverige år 1539 ( och var försedd med fina rekommendationer från Luther och Melanchton och hade bakom sig universitetsstudier i Wittenberg)?

/ Copernicus

Copernicus Polonus · Inlägg av **Copernicus Polonus** » 17 april 2006, 15:24

Mannen i fråga som var av pommersk-tysk härkomst hade utarbetat för både Erik (XIV) och Johan (III) en läroplan som i stort byggde på Erasmus och Melanchtons uppfostringsidéer. Men hans tid som kungasönernas läromästare och uppfostrare blev kort. Samma år 1539 utnämndes han till ”ordinator och superattendent” över den svenska kyrkan, engagerades i förvaltning och diplomati och efter Conrad von Pyhys fall blev också en av Gustav Vasas närmaste män och rådgivare.

/ Copernicus

Ralf Palmgren · Inlägg av **Ralf Palmgren** » 26 april 2006, 20:25

Georg Norman

Copernicus Polonus · Inlägg av **Copernicus Polonus** » 26 april 2006, 20:48

Ralf Palmgren skrev:Georg Norman

Helt rätt!

Ralf Palmgrens fråga.

/ Copernicus

Ralf Palmgren · Inlägg av **Ralf Palmgren** » 28 april 2006, 23:04

Ralf Palmgrens fråga.

Calais var en del av England under senmedeltiden. På 1500-talet upphörde den engelska regeringstiden i området och Calais blev en del av Frankrike. När skedde detta?

Copernicus Polonus · Inlägg av **Copernicus Polonus** » 29 april 2006, 00:02

Frankrike återtog kontrollen över hamnstaden Calais i januari 1558 som bekräftades av freden i Cateau-Cambrésis 1559. Från början var det tänkt att franska trupper skulle stanna där i 8 år men de olika hårda villkor som England skulle uppfylla för att få tillbaka staden gjorde att Calais blev fransk ”för all framtid”.

/ Copernicus

Ralf Palmgren · Inlägg av **Ralf Palmgren** » 3 maj 2006, 21:56

Frankrike återtog kontrollen över hamnstaden Calais i januari 1558 som bekräftades av freden i Cateau-Cambrésis 1559. Från början var det tänkt att franska trupper skulle stanna där i 8 år men de olika hårda villkor som England skulle uppfylla för att få tillbaka staden gjorde att Calais blev fransk ”för all framtid”.

Hamnstaden Calais tillhörde England mellan åren 1347 och 1558. Den 7 januari 1558 återtog Frankrike staden i besittning. Ett år senare den 3 april 1559 i freden vid Cateau Cambrésis blir Calais officiellt en del av Frankrike. Således är Calais fortfarande en del av Frankrike. Med andra ord har Copernicus svarat rätt.

Din tur!

Copernicus Polonus · Inlägg av **Copernicus Polonus** » 4 maj 2006, 13:37

I en av tradarna på forumet ”Enväldets tid” förs diskussion om de polska hussarerna och deras stridvärde där Kapten Gars med all sin sedvanliga och förträffliga expertis förklarar och reder ut de värsta missförstånden och misstolkningarna gällande det polska rytteriet. Och min fråga kommer att gälla just hussarer.
De första enstaka hussarerna med rötter från Balkan dyker upp i polska källor år 1500. 3 år senare registreras i polska rullor "större" mängder av de sparsamt skyddade och försedda med lans serbisk - ungerska hussarerna. År 1506 deltar de för första gången i strid och visar sin duglighet i slaget vid Kleck.
Mot vilken fiende kämpade de vid Kleck den 5 augusti 1506?

/ Copernicus

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 4 maj 2006, 14:28

Var det inte mot en krimtatarisk här?

/ Probstner

Copernicus Polonus · Inlägg av **Copernicus Polonus** » 6 maj 2006, 10:21

Probstner skrev:Var det inte mot en krimtatarisk här?

Stämmer bra det.

Sommaren 1506 lyckades en krimtatarisk här ledd av khan Mengli Gerejs två söner Fethi och Burnasz tränga långt in på litauiskt område. Efter en lång räd som gick genom Czenihów, Mozyr, Pohost och Sluck slog tatarerna ett läger vid den vitryska orten Kleck och började skicka runt mindre förband till olika orter i Vitryssland för att plundra och ta ”jasyr” dvs. fångar av alla kön, stånd och åldrar i syftet att sälja dem som slavar.
Hopar av tatariska ryttare dök upp vid Grodno, Oszmiana, Lida, Novogródek och Minsk. I staden Lida befanns sig just vid det tillfället den polske konung Alexander Jagiellon som på så sätt hamnade omedvetet i direkt livsfara. Efter visst grubbel och tveksamheter gentemot uppgifterna att ”hedningar” befinner sig djupt i landets hjärta (10 avhuggna tatariska huvuden som litauiska spanare visade sin kung skingrade dock all tvivel) bestämde man sig att anfalla tatarernas läger vid Kleck.
Den måttligt begåvade litauiske hetmanen Stanisław Kiszka som förde befälet över 7000 polsk-litauiska trupper ( 6000 adlig uppbåd och 1000 reguljära trupper) tursamt nog insjuknade och befälet övertogs av den mer duglige litauiske hovmarskalken Michał Gliński. Gliński som själv hade tatariskt påbrå delade upp sin här i två kolonner, vadade över floden Lania och gick till anfall mot de 3000 tatarer som befanns sig i lägret. Efter inledande jämn och hård kamp drevs tatarerna på flykten. Många av flyende tatarer drunknade i ån Cepr eller hamnade i litauisk fångenskap. En av polska källorna uppger något överdrivet att seger vid Kleck gav litauerna 3000 muslimska krigsfångar.
Vid Kleck deltog 2 ”roty” (en banners) ”tidiga” husarer under befälet av serber Michal Rac och Leonard Rac.

Probstners fråga.

/ Copernicus

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 6 maj 2006, 13:34

Jag lämnar därmed husarspåret och frågar: vilket år förbjöds den katolska mässan i svenska kyrkor? Året betraktas åtminstone bland religionsvetare som medeltidens definitiva slutpunkt i Sverige.

/ Probstner

Rosenhane · Inlägg av **Rosenhane** » 7 maj 2006, 21:42

1527 kanske?