Slaget vid Wittstock

[Davian]

Japp. Banér gör jobbet. Wittstock är hans stora seger, men han vann i stort sett hela tiden. Han var en mästare på listiga manövrar. Wittstock är ett exempel på det där han i stort sett omringar fienden. Vilket är väldigt svårt att göra i en tid utan radiokommunikation, realtidsuppdateringar av slagfält, stridskontakt och underlydande som inte nödvändigtvis lyder order.

Men Banér vann även vid Chemnitz och en massa mindre fighter och räddade hela den svenska krigsinsatsen efter förlusten vid Nördlingen. Sen när han dog kom Torstensson och fortsatte med krigandet och förintade arméer efter arméer egentligen. De här två herrarna nämns ofta i sammanhang där vi finner Marlborough, Napoleon och Hannibal osv.

Banér är tillsammans med Torstensson och typ Wrangel sedd som de största militära fältherrarna i svensk historia. Men de är egentligen resultatet av ett militärt system som under drygt 100 år levererade dugliga och kompetenta officerare till krigsmakten.

[Hans]

...

Torstensson blev ÖB när Banér söp ihjäl sig 1641. Han roddade armén till 1651 då han dog av sjukdom och sen kom Karl Gustav, Wrangel och grabbarna och brände europa en sista gång

Var svenskarna värre än några andra då?

Jag och hustrun har lika olika syn på de stackars vilsekomna svenskarna som kom till Polen och vart pålurade billiga kopior av dyrbara souvenirer av de polska strandraggarna.

Allvarligt talat, jag har någonstans för mig att svenskarna skötte det någorlunda korrekt. Undantag fanns säkert. Men generellt. Har jag fel? Eller var det senare de skötte sig lite bättre?

MVH

Hans

[Davian]

Ja svenskarna var bra mycket brutalare under 30åriga kriget än många andra. Svensk i sammanhanget är dock "svenska armén" för majoriteten av styrkorna bestod av legosoldater från alla möjliga håll.

Banér var känd i sin samtid som en person som struntade i disciplin och moral för sitt folk så länge de slogs ordentligt. Han hade begränsad koll på hur de plundrade, han var inte intresserad av det. Böhmen brann flera ggr pga svenskarna.

polen under Karl X Gustav blev så förött att det tog hundratals år för dem att hämta sig.

Svenska armén fram till Karl XII var en biblisk svärm gräshoppor. Visserligen var alla arméer det men den svenska, framförallt mot andra halvan av 1600talet, var ett karriärsval för den som ville göra snabba pengar. Lite likt hur legaterna i romerska imperiet fick suga ut sina provinser bäst de ville så länge skatten betalades.

det fanns enorma ekonomiska incitament för svensk adel att bränna pch plundra så mkt de kunde. Framförallt mot slutet av kriget när alla visste om att freden var på gång. Då blev svenskarna extra energiska för att hinna med så mycket som möjligt trots att Europa egentligen var inne i fredsförhandlingar.

Plundringen av Prag är ett exempel på det. Svenskarna kalrade inte av att betvinga hela staden pga de inte hade tid att göra ordentlig belägring. För det var bara en kort tidsfråga på när kurirerna skulle komma ridandes med kungliga order om fred. Man till och med plundrade staden trots att fredsbuden kommit.


tillägg: Amrén började intåget i kriget disciplinerat med ingen till begränsad plundring. Men ju längre de befann sig i fält desto mer plundrades det. Armén 1632 och 1639 var helt väsensskilda saker. Ju längre kriget led desto mer välstrukturerat blev det tills plundringen blev insitutionen jag nämner ovan.

så det är väl både sant och falskt att svenskarna var värre. ja, de var värre för det blev en insitution av det. Nej, alla arméer betedde sig ungefär likadant under perioden.

undantag förekommer åt alla håll såklart. Torstensson hade bättre koll på armén än Banér. Gustav II Adolf avskydde plundring.

[Hans]

Tack igen.

MVH

Hans

[koroshiya]

De var väl några av de första som körde med ett krigskommissariat som mer eller mindre agerade som ett virus för ockuperade områden. Man försökte få tag på skatteunderlag och annat och använde det för att "beskatta" invånarna.

Vi borde inte ha kunnat vinna det där kriget, men det är uppenbart att det långt ifrån handlade om bara Sverige. Stackarna på kontinenten fick både betala och skaka fram soldaterna.

När det började krigas 1674 igen var förresten respekten för Sverige fortfarande mycket stor, och något liknande hade kunnat hända igen, och själva krigsutbrottet berodde mer eller mindre på att den svenska armén inte kunde stå kvar i Pommern. Den behövde tugga i sig något nytt.

En bra seger vid Fehrbellin hade gjort kriget annorlunda: kanske hade det aldrig blivit något slag vid Lund, och förmodligen hade Sverige fått fler allierade än de man hade, och nya rekryter från Tyskland.

[sveahk]

När de som kämpade under den svenska fanan under 30-åriga kriget kom ner till katolska Bayern fick de känna på böndernas ilska. De pucklade på de protestantiska soldaterna var de kom åt och det med råge. Vilket naturligtvis resulterade i hämndaktioner från soldaternas sida.

Men i det stora hela stämmer det som davian skriver: "... alla arméer betedde sig ungefär likadant under perioden." Naturligtvis inte bara perioden...!

Jacques Callot, en konstnär som senare Goya, Dix och Picasso, visade i sin serie från 1633 "Les Grandes Misères de la guerre" krigets elände. Här är Gravure No 17, Böndernas hämnd...

Hans K

[koroshiya]

...
Kul kuriosa med Lennart är att han var östgöte och skrev sitt namn Linnardt, så man kan lätt föreställa sig hans dialekt.

...

Jasså, är det revisionism på gång? Torstensson föddes på Forstena gård nedanför Hunneberg mellan Vänersborg och Trollhättan. Att en sådan ädel människa skulle ha haft något med Östergötland att göra, förstår man ju inte kan vara sant