nej inte riktigt. en 3-punds kanon jag använder har ca 75mm eldrör. En 6:a jag pangat med hade drygt 90--95mm. kalibern beräknas inte på diameter på skottet utan på vikten. två olika 6-punds kanoner kan ha olika stora eldrör helt enkelt.Markus Holst skrev: ↑10 oktober 2026, 21:03Fast likväl, dubblar du kalibern, alltså diametern, blir vikten = volymen 2 upphöjt till 3 = 8.
Slaget vid Wittstock
Re: Slaget vid Wittstock
Re: Slaget vid Wittstock
Tack Davian.
Detalj, fanns det ett tyskt pund då? Eftersom Tyskland före 1871 var milt uttryckt ett lapptäcke av olika småstater.
Det du säger om att inte bara huruvida vapnen är bra utan hur de brukas fäller avgörandet. Mitt favoritexempel är den franska mitrailleusen (kulsprutan) som var helt otroligt bra 1870. Men användes fel, vilket innebar fiasko.
https://fr.wikipedia.org/wiki/Mitrailleuse_Montigny
MVH
Hans
Detalj, fanns det ett tyskt pund då? Eftersom Tyskland före 1871 var milt uttryckt ett lapptäcke av olika småstater.
Det du säger om att inte bara huruvida vapnen är bra utan hur de brukas fäller avgörandet. Mitt favoritexempel är den franska mitrailleusen (kulsprutan) som var helt otroligt bra 1870. Men användes fel, vilket innebar fiasko.
https://fr.wikipedia.org/wiki/Mitrailleuse_Montigny
MVH
Hans
Re: Slaget vid Wittstock
Nej det fanns inte ett tyskt pund. Det fanns massor av tyska pund. varje stad eller region hade i stort sett sitt eget.
Ett bavariskt pund (München med omnejd) vägda ca 550g.
ett från Berlin vägde ca 480g.
Frankfurt am Main ligger på ca 460g <- det här var centrala tysklands viktigaste stad så den blev i längden i stort sett normerande.
Spanien använde sig av Libra, men precis samma mönster och i stort sett jämförbart med pund. ca 480 gram men med stor variation.
Frankrike använde sig av Livre. också ca 480gram, fast med enorm variation.
Och allt däremellan. Det är med nationalstatens framväxande vi ser en standardisering av saker och ting. På ett lite förenklat vis kan man säga att krigande skapade den moderna nationalstaten, eftersom de första viktiga reformerna i varje statsapparat var att ta kontroll över skatteintäkter för att köpa vapen, samt effektivisera och göra krigsmakten ekonomiskt billigare.
I Sverige började processen med nationalstat och standardisering med Gustav Vasa och fullföljdes väl stort sett med Karl XI. Polen började sin resa lite senare, egentligen först under 1600-talet. Tyskland dröjde ju fram till 1800-talet innan nationalstaten blev en grej. Preussens utveckling till den militärapparat den blev ser vi från tidigt 1700tal.
Sverige var väldigt snabbt ute med nationalstaten och den nationella idén.
Ett bavariskt pund (München med omnejd) vägda ca 550g.
ett från Berlin vägde ca 480g.
Frankfurt am Main ligger på ca 460g <- det här var centrala tysklands viktigaste stad så den blev i längden i stort sett normerande.
Spanien använde sig av Libra, men precis samma mönster och i stort sett jämförbart med pund. ca 480 gram men med stor variation.
Frankrike använde sig av Livre. också ca 480gram, fast med enorm variation.
Och allt däremellan. Det är med nationalstatens framväxande vi ser en standardisering av saker och ting. På ett lite förenklat vis kan man säga att krigande skapade den moderna nationalstaten, eftersom de första viktiga reformerna i varje statsapparat var att ta kontroll över skatteintäkter för att köpa vapen, samt effektivisera och göra krigsmakten ekonomiskt billigare.
I Sverige började processen med nationalstat och standardisering med Gustav Vasa och fullföljdes väl stort sett med Karl XI. Polen började sin resa lite senare, egentligen först under 1600-talet. Tyskland dröjde ju fram till 1800-talet innan nationalstaten blev en grej. Preussens utveckling till den militärapparat den blev ser vi från tidigt 1700tal.
Sverige var väldigt snabbt ute med nationalstaten och den nationella idén.
Senast redigerad av 1 Davian, redigerad totalt 11 gånger.
Re: Slaget vid Wittstock
Stort tack för den redogörelsen.
MVH
Hans
MVH
Hans
-
sveahk
- Redaktör och stödjande medlem 2026
- Inlägg: 12544
- Blev medlem: 3 februari 2005, 15:28
- Ort: Klockrike
Re: Slaget vid Wittstock
Tack för svaren!
Kom ihåg en utställning som jag besökte i München årsskiftet 2012/13. Man hade ett par år innan hittat en massgrav utanför Wittstock, med över hundra soldater från slaget vid Wittstock - "1636. Ihre letzte Schlacht." En utställning som också visades i Sverige?
Till den utställningen gavs det ut en mycket bra katalog, där rent allmänt 30-åriga kriget och mer speciellt slaget vid Wittstock beskrevs.
Vad står där om artilleriet? Att de stora kanonerna som var i insats under slaget troligtvis tillhörde de kejserliga trupperna - som hade två dagars tid innan slaget att ställa upp sina kanoner. Svenskarna antar man hade lättare artilleri - Men svenskarnas kanonbyte är intressant, Banér och Torstensson listade: 5 halvkartauner, varav en svensktillverkad(!), sju åtta-pundare, två sex-pundare, fyra fyra-pundare och en tre-pundare, därtill tolv haubitsar och två stora mörsare. Plus 40 ammunitionsvagnar med bl.a. 342 kulor för stora kanoner, 277 kulor och kedjekulor för tre- och fyra-pundare.
Men draghästarna för kanonerna hade - efter vad jag förstår - de kejserliga trupperna tagit med sig på flykten...
Hans K
Tror jag också!Davian skrev: ↑10 oktober 2026, 20:23
En 12punds kanon väger drygt 6 ton. behöver ett spann hästar om 12 för att flyttas i bekvämt tempo. 6-pundare kräver färre hästar. Kanoners logistik är oerhörd vilket är en anledning till att Karl XII försökte ha så få pjäser som möjligt i fält.
En 12-pundare är jättestor. Inte 3 meter hög som bilderna men utan problem upp till axelhöjd med hjulen. Så kanonerna är stora och människorna är små. Vilket jag antar beror på att man vill visa på antalet som behövs för att förflytta dem.
Kom ihåg en utställning som jag besökte i München årsskiftet 2012/13. Man hade ett par år innan hittat en massgrav utanför Wittstock, med över hundra soldater från slaget vid Wittstock - "1636. Ihre letzte Schlacht." En utställning som också visades i Sverige?
Till den utställningen gavs det ut en mycket bra katalog, där rent allmänt 30-åriga kriget och mer speciellt slaget vid Wittstock beskrevs.
Vad står där om artilleriet? Att de stora kanonerna som var i insats under slaget troligtvis tillhörde de kejserliga trupperna - som hade två dagars tid innan slaget att ställa upp sina kanoner. Svenskarna antar man hade lättare artilleri - Men svenskarnas kanonbyte är intressant, Banér och Torstensson listade: 5 halvkartauner, varav en svensktillverkad(!), sju åtta-pundare, två sex-pundare, fyra fyra-pundare och en tre-pundare, därtill tolv haubitsar och två stora mörsare. Plus 40 ammunitionsvagnar med bl.a. 342 kulor för stora kanoner, 277 kulor och kedjekulor för tre- och fyra-pundare.
Men draghästarna för kanonerna hade - efter vad jag förstår - de kejserliga trupperna tagit med sig på flykten...
Hans K
Re: Slaget vid Wittstock
Torstensson är intressant som fältmarskalk. han var precis som Napoleon en artillerist i grunden och byggde mycket av krigandet på artilleriets roll. Banér däremot var mer för snabbt brötande och listiga marscher.
Men det jag tänker är att artillerister har logistik som krav för att fungera som vapensystem på ett annat sätt än infanteri har. Jag tror att folk som är rejält kunniga inom artilleriet blir bättre på de stora dragen i krigandet. Strategi, perspektiv mm.
Kul kuriosa med Lennart är att han var östgöte och skrev sitt namn Linnardt, så man kan lätt föreställa sig hans dialekt.
Artilleriet som svenska armén förde under 30åriga kriget var just av det lättare mobilare slaget. 3 och 6pundare framförallt. Det är bland annat med kreativt bruk av dem som Breitenfeldt blir en succé. Det tyska artilleriet var immobilt och kunde inte förflyttas när taktiska situationen krävde det. Så när hela slagfältet vred sig var det svårt för dem att ge ordentligt understöd.
Men det jag tänker är att artillerister har logistik som krav för att fungera som vapensystem på ett annat sätt än infanteri har. Jag tror att folk som är rejält kunniga inom artilleriet blir bättre på de stora dragen i krigandet. Strategi, perspektiv mm.
Kul kuriosa med Lennart är att han var östgöte och skrev sitt namn Linnardt, så man kan lätt föreställa sig hans dialekt.
Artilleriet som svenska armén förde under 30åriga kriget var just av det lättare mobilare slaget. 3 och 6pundare framförallt. Det är bland annat med kreativt bruk av dem som Breitenfeldt blir en succé. Det tyska artilleriet var immobilt och kunde inte förflyttas när taktiska situationen krävde det. Så när hela slagfältet vred sig var det svårt för dem att ge ordentligt understöd.
-
Smalandsman
- Medlem
- Inlägg: 201
- Blev medlem: 12 december 2019, 13:04
- Ort: Karlskrona
Re: Slaget vid Wittstock
En noob-fråga från en kanonkille som inte vet något om retrokanoners ballistik eller verkans-och riktningspotential.
Borde inte en motståndare kunna mitigera risken att bli utslagen av kanonerna genom att ha någon slags spaningspatrull i god tid ute för att lokalisera fiendens kanonplaceringar, och på så sätt hålla trupperna informerade om riktning och möjliga verkansytor?
Man var väl rimligen tvungen att dra kanonerna i sidled hit och dit allteftersom och behöva gaffla in träffarna innan man hade kontrollerad bekämpning? Sådant tar ju tillräckligt lång tid för att fot-och hästfolk ska hinna omgruppera på motståndarsidan.
Borde inte en motståndare kunna mitigera risken att bli utslagen av kanonerna genom att ha någon slags spaningspatrull i god tid ute för att lokalisera fiendens kanonplaceringar, och på så sätt hålla trupperna informerade om riktning och möjliga verkansytor?
Man var väl rimligen tvungen att dra kanonerna i sidled hit och dit allteftersom och behöva gaffla in träffarna innan man hade kontrollerad bekämpning? Sådant tar ju tillräckligt lång tid för att fot-och hästfolk ska hinna omgruppera på motståndarsidan.
/if it has wheels or boobs it´s gonna cost you
Re: Slaget vid Wittstock
Nej. Det går väldigt fort att vrida runt pjäser av mindre storlek.
jag manvörerar en 3-punds kanon ensam 180grader på drygt 20 sekunder. Är vi två tar det halva tiden. på 4 personer tar det inte mycket längre tid än att göra en helomvändning. Att rikta in skotten tar bara några försök för ett tränat artillerilag. Det tar bara 30 sek max att ladda om en kanon för desamme. Vi i min förening har kommit ner till 20 sekunder drygt, men då är det ju ingen som försöker döda oss på vägen.
Man hade massor med spejare och spanare ute hela tiden för att ta reda på vad fienden höll på med. Man mitigerar fiendens eld genom att inte låta dem leverera batalj på sina villkor. Det är därför man tillbringade mer tid med att marschera än att slåss på den tiden. När slagfälten väl var valda så visste i stort sett alla inblandade var och när kanonerna skulle stå bara genom att titta på terrängen. Det var i det här skedet svenska armén i 30åriga krigeti början överraskade alla, för de byggde inte upp en central artilleripark med grova pjäser utan de spred ut kanonerna relativt jämnt i regementena och lät dem agera truppunderstöd mer än duellvapen. Det gjorde att man lätt kunde förstärka infanteriets skjutande med sina kartescher vid behov. Kombinerat med den ökade eldgivningen från infanteriet i sig självt blev de flesta fiender rejält skadade innan man kom in i närstrid.
kanoner på den här tiden är snabba, rörliga och snabbskjutande jämfört med infanteriet på slagfältet. Kanonernas brist kommer främst på vägen till fältet och vägen därifrån. Att hasa upp en 12 pundar på en kulle kräver väldigt mycket jobb. men när den väl är på plats går det ganska fort att flytta runt den och ge eld åt olika riktningar om man inte grävt ner den. Det var också rätt vanligt att man gjorde för att skydda sig. Vilket minskar deras rörlighet såklart.
Men allt beror på hur bra förarbete respektive general gjort och hur skickliga deras artillerister är. Samt var i tidsperioden vi befinner oss. kanonbesättningar 1605 och 1635 är helt väsensskilda varelser egentligen.
jag manvörerar en 3-punds kanon ensam 180grader på drygt 20 sekunder. Är vi två tar det halva tiden. på 4 personer tar det inte mycket längre tid än att göra en helomvändning. Att rikta in skotten tar bara några försök för ett tränat artillerilag. Det tar bara 30 sek max att ladda om en kanon för desamme. Vi i min förening har kommit ner till 20 sekunder drygt, men då är det ju ingen som försöker döda oss på vägen.
Man hade massor med spejare och spanare ute hela tiden för att ta reda på vad fienden höll på med. Man mitigerar fiendens eld genom att inte låta dem leverera batalj på sina villkor. Det är därför man tillbringade mer tid med att marschera än att slåss på den tiden. När slagfälten väl var valda så visste i stort sett alla inblandade var och när kanonerna skulle stå bara genom att titta på terrängen. Det var i det här skedet svenska armén i 30åriga krigeti början överraskade alla, för de byggde inte upp en central artilleripark med grova pjäser utan de spred ut kanonerna relativt jämnt i regementena och lät dem agera truppunderstöd mer än duellvapen. Det gjorde att man lätt kunde förstärka infanteriets skjutande med sina kartescher vid behov. Kombinerat med den ökade eldgivningen från infanteriet i sig självt blev de flesta fiender rejält skadade innan man kom in i närstrid.
kanoner på den här tiden är snabba, rörliga och snabbskjutande jämfört med infanteriet på slagfältet. Kanonernas brist kommer främst på vägen till fältet och vägen därifrån. Att hasa upp en 12 pundar på en kulle kräver väldigt mycket jobb. men när den väl är på plats går det ganska fort att flytta runt den och ge eld åt olika riktningar om man inte grävt ner den. Det var också rätt vanligt att man gjorde för att skydda sig. Vilket minskar deras rörlighet såklart.
Men allt beror på hur bra förarbete respektive general gjort och hur skickliga deras artillerister är. Samt var i tidsperioden vi befinner oss. kanonbesättningar 1605 och 1635 är helt väsensskilda varelser egentligen.
-
Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 17828
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Re: Slaget vid Wittstock
Mitigera var ett nytt ord för mig. Tack!
-
sveahk
- Redaktör och stödjande medlem 2026
- Inlägg: 12544
- Blev medlem: 3 februari 2005, 15:28
- Ort: Klockrike
Re: Slaget vid Wittstock
Banér delade på sina trupper, så att åtminstone det tunga kejserliga artilleriet - som vi ser på kartan - under den avgörande fasen i Wittstock, stod riktat mot, ja, nästan ingenting! Kan det bekräftas? https://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Wittstock
Museet i Wittstock har på sjunde våningen ett fantastiskt diorama av slaget vid Wittstock. Inte det första jag sett, i Ingolstadt och i Nördlingen hittar vi liknande, men det imponerar alltid! Nio kvadratmeter med handmålade tennsoldater! Oj, vilket jobb! Förmodligen visar dioramat ställningarna vid slagets början - inga döingar att skåda...
Intressant är att texterna som vi ser överallt i museet i Wittstock är på tyska, engelska...och också svenska! Lite oväntat, frågade museichefen om det var mycket svenskt besök? Och fick faktiskt nej till svar, men, som han fortsatte - min tyska med Klockrikeaccent förrådde mig - en hel del besök hade de från "mitt" land!
Dessutom - och det har jag hört ett par gånger i Tyskland - tyvärr, sa' han, vann svenskarna vid Wittstock, och förlängde så kriget och eländet!
Som det vid ingången står svart på vitt här: "Man får även inblick i det lidande som kriget förde med sig, ett lidande som den svenska segern vid Wittstock tyvärr förlängde betydligt."
Hans K
Museet i Wittstock har på sjunde våningen ett fantastiskt diorama av slaget vid Wittstock. Inte det första jag sett, i Ingolstadt och i Nördlingen hittar vi liknande, men det imponerar alltid! Nio kvadratmeter med handmålade tennsoldater! Oj, vilket jobb! Förmodligen visar dioramat ställningarna vid slagets början - inga döingar att skåda...
Intressant är att texterna som vi ser överallt i museet i Wittstock är på tyska, engelska...och också svenska! Lite oväntat, frågade museichefen om det var mycket svenskt besök? Och fick faktiskt nej till svar, men, som han fortsatte - min tyska med Klockrikeaccent förrådde mig - en hel del besök hade de från "mitt" land!
Dessutom - och det har jag hört ett par gånger i Tyskland - tyvärr, sa' han, vann svenskarna vid Wittstock, och förlängde så kriget och eländet!
Som det vid ingången står svart på vitt här: "Man får även inblick i det lidande som kriget förde med sig, ett lidande som den svenska segern vid Wittstock tyvärr förlängde betydligt."
Hans K
-
Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 17828
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Re: Slaget vid Wittstock
Intressant att se att man fortfarande slogs med pik då. Det trodde jag hörde äldre tider till. Dessutom ser det ut som de svenska gossarna har längre pikar än bröderna på motsatt sida, men det kanske är kameran som ljuger?
1636 var Kristina regent av egen kraft sedan 4 år. Var det Torstensson som var, öh, ÖB under denna del av kriget?
EDIT nu har jag läst på och lärt mig att piken började ersättas av bajonetter på 1700-talet och alltså var med som ordinarie beväpning i 30-åriga kriget. I Sverige fanns den längst hos de gamla årgångarna i Gotlands nationalbeväring, ända till 1809. Lite som att remington-gevären senare fanns kvar mycket länge i hemvärnets förråd.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Pik
1636 var Kristina regent av egen kraft sedan 4 år. Var det Torstensson som var, öh, ÖB under denna del av kriget?
EDIT nu har jag läst på och lärt mig att piken började ersättas av bajonetter på 1700-talet och alltså var med som ordinarie beväpning i 30-åriga kriget. I Sverige fanns den längst hos de gamla årgångarna i Gotlands nationalbeväring, ända till 1809. Lite som att remington-gevären senare fanns kvar mycket länge i hemvärnets förråd.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Pik
Re: Slaget vid Wittstock
Det fanns en serie spel från trettioåriga kriget. SPI's Thirty Years War quad. Trevliga lättspelade på max ett par timmar.
Och de som gjorde spelen hade samma tanke som Davian sade. Det tunga artilleriet var fast, stillastående. Kunde tas och användas mot de ursprungliga ägarna. 360 grader. Hann väl inte spikas i stridens hetta var väl tanken.
https://www.youtube.com/watch?v=qmxM4EgEbEk
https://boardgamegeek.com/boardgame/838 ... -years-war
Ingen historisk källa men ändå.
MVH
Hans
Och de som gjorde spelen hade samma tanke som Davian sade. Det tunga artilleriet var fast, stillastående. Kunde tas och användas mot de ursprungliga ägarna. 360 grader. Hann väl inte spikas i stridens hetta var väl tanken.
https://www.youtube.com/watch?v=qmxM4EgEbEk
https://boardgamegeek.com/boardgame/838 ... -years-war
Ingen historisk källa men ändå.
MVH
Hans