Hur rekryterades folk från städer?

[Salem1]

Vad hade de för syften i krig? Ingick de helt enkelt i deras landskapsregementen (gick i så fall Stockholms manskap till båda landskapen?) och rekryterades skeppare från dom? Eller hade de någon slags särstatus som jag misstänker?

[lampros]

Hur folk rekryterades från städer vet jag ej.

Dock kan sägas: för den stadsgrabb som ville dra i fält fanns möjligheten att ta värvning, i Svea livgarde i Stockholm t ex. Det var så vitt jag vet värvat under stormaktstid fram till vpl-tiden.

[Salem1]

Var det ett bättre karriärstillfälle att ta en sån värvning än att vara indelt soldat? De värvade soldaterna måste väl ha fyllts med allt från folk utan andra möjligheter till medelklasspersoner som ville in i armén, medan de indelta skulle vara av mer regelrätt gott skick?

[lampros]

Var det ett bättre karriärstillfälle att ta en sån värvning än att vara indelt soldat? De värvade soldaterna måste väl ha fyllts med allt från folk utan andra möjligheter till medelklasspersoner som ville in i armén, medan de indelta skulle vara av mer regelrätt gott skick?

Re "medelklassperson som ville in i armén", så kan sägas att medeklassen historiskt sett ner på värvade soldater. De såg dem som avskum, kriminella. Vissa i denna manskapsreserv må ha varit slödder, men en mer objektiv syn på det hela är att "ta värvning" var ungefär som att gå till sjöss: man behövde rejält folk som tålde lite stötar.

Värvade soldater som sedan, efter några år, tog avsked kunde vara eftersökt folk på sina håll - som antytt, rejält folk. Som goda sjömän: en bra renommé.

Så visst kunde detta att ta värvning som soldat vara bra. Under stormaktstiden kunde man sedan, tack vare stort manfall i led och kader, tjäna sig upp. Något slags kontakter/renommé/adel osv kunde vara bra att ha. Detta blev svårare under 1800-talet tror jag, då kunde en värvad gardist högst bli underofficer. Folk med kontakter/adel sökte till officersskola/Karlberg direkt (Karlberg instiftades i slutet av 17- början av 1800-talet).

Sedan om stormaktstidens värvade regementen hade mer inslag av slödder än indelta, well, det var kanske samma proportion! Dvs värvat manskap var både slödder och bra folk, och de indelta regementena hade både reguljära soldatboställes-soldater samt folk tagna för lösdriveri och instoppade i leden.

Några reflektioner från mig, källor kommer jag inte på. Möjligen är dock "Svea livgardes historia", ett bastant verk från way back, en källa att konsultera.

[von Adler]

Under stormaktstiden var våra städer så pass små att det knappast ställdes upp några hela förband av stadsbor. Stockholm, som var Sveriges andra största stad fram tills Riga förlorades, hade t.ex. c:a 60 000 invånare i mitten av 1700-talet.

[Ben]

Riga var inte rikets största stad under senare delen av stormaktstiden. Då hade Stockholm gått förbi.

Städerna ställde upp båtsmän. Detta gällde även städer inne i landet, vilka rekryterade de s.k. uppstädernas bösseskyttar. När det gäller värvning i Stockholm av gardesrekryter finns t.ex. Kungl. Svea Livgardes historia, del IV, s. 561 ff. (behandlar stora nordiska krigets första decennium).

[von Adler]

Såvitt jag vet var Riga rikets största stad de år den var svensk - 1629 till 1710. När gick Stockholm om?

[Ben]

Såvitt jag vet var Riga rikets största stad de år den var svensk - 1629 till 1710. När gick Stockholm om?

Enligt sv. Wikipedia på 1660-talet.

I Sven Liljas Tjuvehål och stolta städer (2000) sägs (s. 180) att Riga och Stralsund vid införlivandet i svenska väldet var klart större än andra svenska städer, undantagandes Stockholm.

1700 hade Riga & Stralsund, säger Lilja med hänvisning till en bok som heter La population des villes européennes de 800 à 1850, tillsammans 24 000 invånare. Det är är långt mindre än vad Stockholm samtidigt hade (ca 57 000 invånare på 1690-talet).

[von Adler]

Tillsammans? Vad jag vet var Riga betydligt större än så.

http://books.google.fi/books?id=gX_pmqK ... 00&f=false

Enligt den boken hade Riga 85 000 invånare år 1700, betydligt mer än Stockholm.

[Ben]

Det står nog faktiskt "35 000", inte "85 000". Om den siffran är riktig eller ej lär gå att diskutera eftersom den bok Lilja hänvisar till är flera decennier yngre än boken som säger "35 000". Måhända har man dragit slutsatsen att de äldre sifforna är överdrivna?

[Ben]

Margus Laidre skriver i boken Üks hä tru ja öige sullanne (1999) på s.72:

Enam kui 10 000 elanikuga Riia oli toeliseks suurlinnaks terves Rootsi suurriigis.

Vilket väl betyder ungefär: Riga var med sina mer än 10 000 invånare en av de största städerna i det svenska riket.

Edgars Dunsdorfs rör sig med likartade siffror i boken Der grosse schwedische Kataster in Livland 1681-1710 (1950), där han på sidan 79 talar om en befolkning år 1700 på ca 11 000, inkluderande flyktingar och garnison.

[Örjan]

Den franska bok som Ben tidigare hänvisade till har följande uppgifter:

Stralsund 1600: 15 000 invånare, 1700: 10 000 invånare
Stettin 1600: 12 000 invånare, 1700: 11 000 invånare
Stockholm 1600: 9 000 invånare, 1700: 40 000 invånare
Riga 1600: 10 000 invånare, 1700: 14 00 invånare
Reval: 1600: 8 000 invånare (ingen uppgift för år 1700)

Boken har hundraårsintervaller men jag tror inte att alla uppgifter syftar på exakt det årtal som anges. Stockholm hade till exempel ca 60 000 invånare år 1700 och det var först efter pestepedemin 1710 som befolkningen reducerades med en tredjedel.

Jag har dessutom ett bestämt minne av att jag någonstans har läst att Stockholm återtog förstaplatsen efter bara ett eller två decennier efter erövringen av Riga 1621 och att Stockholms befolkning inte var så mycket mindre ens vid tiden för erövringen.