Skillnad mellan bönder.
-
Maskirovka
- Medlem
- Inlägg: 87
- Blev medlem: 18 oktober 2003, 20:10
- Ort: Valhalla
Skillnad mellan bönder.
Under t.ex 16-1700-talet kunde väl en bonde i regel vara av tre slag. En som hade sina ägor på adlig mark och var tvungen att t.ex göra dagsverken på adelsmannens åkrar, en som hade sin gård på kronans marker (s.k "kronojord"?) samt de som faktiskt ägde sina egna marker.
Vad var den praktiska skillnaden mellan att vara självägande bonde och att odla på kronojord? Jag kan förstå att de som levde under det feodalistiska oket hade det sämst som förutom dagsverken var tvungen att betala de vanliga skatterna till staten men jag vet inte skillnaden mellan de andra två...
Vad var den praktiska skillnaden mellan att vara självägande bonde och att odla på kronojord? Jag kan förstå att de som levde under det feodalistiska oket hade det sämst som förutom dagsverken var tvungen att betala de vanliga skatterna till staten men jag vet inte skillnaden mellan de andra två...
- dahnielson
- Medlem
- Inlägg: 75
- Blev medlem: 12 november 2008, 10:23
- Ort: Linköping / Tranås
- Kontakt:
Re: Skillnad mellan bönder.
Nej, endast självägande bönder så kallade skattebönder betalade normalt skatt till staten. Frälse- och kronolandborna betalade till sina jordägare exempelvis genom dagsverke. En fördel med att exempelvis vara frälselandbo var att man kunde slippa bli uttagen till armén.
Anders Dahnielson
http://sv.dahnielson.com
http://sv.dahnielson.com
Re: Skillnad mellan bönder.
Men hade man inte sämre besittningsskydd?dahnielson skrev: En fördel med att exempelvis vara frälselandbo var att man kunde slippa bli uttagen till armén.
- dahnielson
- Medlem
- Inlägg: 75
- Blev medlem: 12 november 2008, 10:23
- Ort: Linköping / Tranås
- Kontakt:
Re: Skillnad mellan bönder.
Jodå, det stämmer. Försökte bara komma på någon fördel (med tanke på 1600-talets oroligheter). Mitt "exempelvis" var lite förivrat.Göstring skrev:Men hade man inte sämre besittningsskydd?dahnielson skrev: En fördel med att exempelvis vara frälselandbo var att man kunde slippa bli uttagen till armén.
Anders Dahnielson
http://sv.dahnielson.com
http://sv.dahnielson.com
Re: Skillnad mellan bönder.
Skattebondens äganderätt var inte oinskränkt. Om skatten inte betalades, blev man skattevrak och jorden tillföll Kronan.
- dahnielson
- Medlem
- Inlägg: 75
- Blev medlem: 12 november 2008, 10:23
- Ort: Linköping / Tranås
- Kontakt:
Re: Skillnad mellan bönder.
Jodå. Kronofogden fanns då som nu. 
Anders Dahnielson
http://sv.dahnielson.com
http://sv.dahnielson.com
-
Maskirovka
- Medlem
- Inlägg: 87
- Blev medlem: 18 oktober 2003, 20:10
- Ort: Valhalla
Re: Skillnad mellan bönder.
dahnielson skrev:Nej, endast självägande bönder så kallade skattebönder betalade normalt skatt till staten. Frälse- och kronolandborna betalade till sina jordägare exempelvis genom dagsverke. En fördel med att exempelvis vara frälselandbo var att man kunde slippa bli uttagen till armén.
Tackar, jag skulle ju såklart kunnat försökt listat ut på nätet själv men jag kom inte på vad de olika bönderna kallades för. Enligt svenska Wikipedia så är betalade iofs kronobönderna årligen sk. avrad till staten, en slags arrendeavgift. Vad var det för skillnad på den och den statliga skatten skattebönderna var tvungen att betala? Hade man det som kronobonde sämre eller bättre än skattebonde? (rent ekonomiskt)
Hur var förresten frälse-skatte och kronobönderna fördelade i Sverige efter Karl XI:s reduktion? Jag har för mig att det var ungefär 1/3 vardera...
-
Maskirovka
- Medlem
- Inlägg: 87
- Blev medlem: 18 oktober 2003, 20:10
- Ort: Valhalla
Re: Skillnad mellan bönder.
En liten OFF topic fråga bara... Ägdes all mark i Sverige av någon? Även otillgängliga skogsmarker i norra-inre Norrland där det inte fanns en by på mils avstånd t.ex.
Jag skulle anta att all sådan "outnyttjad" mark automatiskt tillhörde kronan.
Jag skulle anta att all sådan "outnyttjad" mark automatiskt tillhörde kronan.
- dahnielson
- Medlem
- Inlägg: 75
- Blev medlem: 12 november 2008, 10:23
- Ort: Linköping / Tranås
- Kontakt:
Re: Skillnad mellan bönder.
Jag tror att svaret på frågan är ett klart och tydligt nja. Kolonisationen av Norrland sträcker sig över en lång tid. Nybyggare som bröt ny mark brukade vara skattebefriade fram tills dess att det fanns ett skatteunderlag som gjorde det intressant (och försvarbart att avsätta resurser till) att utkräva skatt. Jag tror att den marken snarare betraktades som en form av allmänning.
Anders Dahnielson
http://sv.dahnielson.com
http://sv.dahnielson.com
Re: Skillnad mellan bönder.
Enligt en teori, tillhörde all mark Kronan. Denna hade sedan upplåtits till adelsmän.Maskirovka skrev:En liten OFF topic fråga bara... Ägdes all mark i Sverige av någon? Även otillgängliga skogsmarker i norra-inre Norrland där det inte fanns en by på mils avstånd t.ex.
Jag skulle anta att all sådan "outnyttjad" mark automatiskt tillhörde kronan.
Nedan följer en sammanfattning av en del av Kaisa Korpijaakko-Labbas avhandling.
Hovrätten för Övre Norrland skrev:I detta syfte beskriver författaren i ett avsnitt på drygt 60 sidor den svensk-finska jordäganderättens utveckling (s. 176 ff) och avslutar redogörelsen med de slutsatser hon drar av materialet. Innehållet i detta avsnitt skall endast i korthet beröras. Jordäganderättens utveckling delas upp i tre enligt författaren på väsentliga punkter olikartade tidsperioder. Den första perioden avser den s.k. odalrättens tid från landskapslagarna och fram till Gustav Vasas tid. Denna period beskrivs som en period med en anmärkningsvärt stark ställning för jordägaren och en tid då lagtexternas terminologi avspeglar en fullständig rätt till mark och vatten. Fastän direkta ingripanden från statsmakternas sida i bruket av jordegendom var sällsynta lades under denna tid grunden för skyldigheten att erlägga skatt för jorden till kronan och jordskatterna blev sedan den mest betydande inkomstkällan för staten. Härefter följer en beskrivning av vad som hände efter denna första period i äganderättens historia. Odalrätten fick undan för undan vika. Den feodala äganderättsuppfattningen började att göra sig gällande. Denna gick ut på att kronan hade varit den ursprungliga ägaren till all mark i riket men redan i ett tidigt skede hade kungen som representant för kronan överlåtit äganderätten till adelsmän men inte till någon bonde. Skattebonden var således enligt denna lära inte ägare till sin mark utan han brukade marken mot ett arrende som han erlade till kronan eller till någon adelsman. Teorin var mycket omstridd men det skulle enligt författaren vara fel att påstå att den inte alls haft inflytande på böndernas rättsliga ställning i praktiken. Man började tala om tre jordnaturer, frälse-, skatte- och krononatur, envar med sin rättsliga ställning. Bondens traditionella frihet när det gällde marken inskränktes såväl vid faktiskt bruk av jorden som vid företagande av olika rättshandlingar. Bondens rätt att förvärva, överlåta och skifta jorden begränsades, vilket bl.a. hade sin grund i statens skatteintressen. Det kom också regler om skattevrak, vilka innebar att om skatten inte betalades tillföll jordegendomen kronan, som i sin tur ofta sålde egendomen till adelsmän med s.k. bördsrätt. Andra viktiga bestämmelser som begränsade böndernas rättigheter fanns intagna i 1681 års husesynsordning. Bl.a. begränsades rätten att fälla träd och jaga på egen mark. 1600-talet hade, som det ansetts, varit en verklig vågdal för bönderna. Författaren anger att en tredje period i jordrättens historia inleddes i mitten av 1700- talet. Ett första steg av lättnader för bönderna hade tagits redan genom tillkomsten av 1734 års lag. 1789 års förenings- och säkerhetsakt hade allmänt ansetts ha fullbordat denna utveckling. Enligt författarens åsikt hade dock inte 1789 års reformer - såsom uttalats i vissa arbeten rörande jordäganderätten - inneburit ett skapande av en ny rättsställning benämnd äganderätt. Enligt henne har den odala äganderättens tradition aldrig brutits helt trots att skatteböndernas rätt, särskilt under 1600-talet, utsatts för hot av många slag utan kunde man kan tala om äganderätt till den fasta egendomen under alla historiens skeden. Hon pekar i detta sammanhang på uttalandet i den kungliga försäkringen 1789 beträffande allmogens fri- och rättigheter att "skattebondes ägande rätt till skattehemmanet bibehålles uti sin helgd altid oförkränkt." Med reformen ville man enligt författaren säga: Då skattebondens äganderätt tidigare varit begränsad skulle den nu i princip vara "oinskränkt".
Re: Skillnad mellan bönder.
Maskirovka skrev:En liten OFF topic fråga bara... Ägdes all mark i Sverige av någon? Även otillgängliga skogsmarker i norra-inre Norrland där det inte fanns en by på mils avstånd t.ex.
Jag skulle anta att all sådan "outnyttjad" mark automatiskt tillhörde kronan.
Frågan är intressant. Sitter man här neråt Svärje tänker man sig att tillhörighet till Kronan som automatiskt. EDIT: Om inte annat framgår av sammanhanget eller dokument, vill säga!
Är man en renägande same tänker man sig kanske att det tillhör automatiskt samerna. Och annat är undantag resp senare mer eller mindre lagliga förändringar...
Själva renägande samerna menar dessutom att är man inte renägande same är man inte en riktig riktig same. Men det är en helt annan historia som jag därför inte ens skall nämna.