Hur formerade sig en karolinsk bataljon i strid?

[adam8123]

Hej
Jag skulle vilja veta hur en karolinsk bataljon (4 kompanier) formerade sig i strid.

Det jag vet är att bataljonen var 150 man bred och fyra man djup samt att officerarna gick framför bataljonen medan underofficerarna gick bakom. De fyra fanorna för respektive komapni bars tydligen någonstans i mitten av bataljonen. Men skulle mer i detalj behöva veta var fänrikar (bar fanorna i strid), förare, trumslagare, pipare, officerare och underofficerare stod då jag tänkt framställa en skjutande bataljon (600man) med tennsoldater. Har endast kunnat få tag på exakt information för ett kompani i ståndsordning ("Karoliner)" och en bataljon i ståndsordning ("Karl XII på slagfältet"). Den enda relevanta information jag hittat återfinns i boken "Stora Nordiska kriget 1700-1721" men skulle gärna ha mer detaljerad information gärna i bildform.

Skulle vara mycket tacksam om nån kunde svara på min fråga eller rekommendera någon litteratur där svaret kan finnas.

mvh
Adam

[Rosenhane]

Välkommen till forumet . Jag har igentligen ingen aning om det här, n är det inte lite dumt om alla officerare går längst fram. Ioförsej så manar det ju på trupperna men de måste ju ha gått åt ganska så snabbt.

Var det inte det som var problemet vid Poltava att några av de högre officerarna stupade i inledningen av slaget och orderna blev otydliga och det blev problemet för Roos bataljon. Eller är jag helt ute och cyklar.

[adam8123]

Tack. Håller med om att det verkar konstigt att alla officerare gick framför bataljonen, men all information jag hittat tyder på det. Bifogar en fil med allt det jag hittat.

[Jurgen Wullenwever]

Jag vill inte gärna uttala mig när jag inte vet men några synpunkter kan jag ju anlägga. Skiftade det inte med den enskilda bataljen hur trupperna uppställdes, hur många led djupt, hur pikenerare, musketörer och grenadjärer fördelades? Det borde ha varit vanligt att kompanierna inte var fulltaliga. Jag har för mig att pikarna vid fraustadt utgjorde de mellersta leden, och att de alltså inte stod som separata plutoner.

[Jurgen Wullenwever]

De tre kaptenlöjtnanterna och motsvarande regementsofficerare, hur fördelar de sig? Stod översten, överstelöjtnanten och majoren med respektive kompani, eller var de mer separata i förhållande till kompanierna?

[adam8123]

Vad jag förstått var bataljonen den taktiska stridande enheten i den karolinska armén. Inför en strid slogs de fyra kompanierna samman till en bataljon (fyra man djup) så att alla de fyra kompaniernas pikenare stod i mitten av bataljonen flankerade av kompaniernas musketerare. Sedan har jag också läst att en bataljon ibland kunde utgöras av fyra enskilda kompanier uppställda bredvid varandra i linje (djupet var här 6 man).

Ibland kunde också bataljonen vara späckad dvs de två främsta leden utgjordes enbart av musketerare. Bataljonerna var sällan fulltaliga men troligen försökte man upprätthålla en 4 man djup bataljon. Enligt en bild för en bataljon i ståndsordning som återfinns i generalstabens "Karl XII på slagfältet" del IV stod officerarna längts fram. I överstens bataljon stod översten längts fram i mitten av bataljonen. Bakom honom stod hans ställföreträdare kaptenslöjtnanten och en kapten. Majoren stod framför den högra delen av bataljonen. Ska bifoga en bild på detta senare.

Men frågon återstår: hur formerade sig en bataljon i strid? Var återfanns trumslagarna, fänrikarna, förarna i bataljonen?

Hoppas på svar angående detta

[adam8123]

Har gjort ett förslag på hur en bataljon formerade sig. 150 man bred och 4 man djup med fanbärare mellan andra och tredje ledet enligt boken "Stora nordiska kriget 1700-1712". Har dock ingen aning om trumslagarna gick längst bak och om förarna gick bakom fänrikarna som bar fanorna. Hoppas nån kan ge svar på detta.

[adam8123]

Förklaring för de symboler som visas i bilden ovan.

[Markus Holst]

Vi får nog skilja på olika moment i slaget också. Jag läste nyigen en artikel om musikernas roll i slaget. De gicvk helt riktigt långt fram under uppmarschen, men gjorde halt före stridskontakten. Man kan tänka sig attd et var samma sak med officerarna. Innan man kom "så man såg ögonvitorna" stannade officerarna och viftade fram mnskapet under livligt påhejande. Vad jag läst i bland annat "Poltava" Av Peter Englund, så fanns det under striden även officerare bakom leden för att förhindra fanflykt. Det är ju möjligt att det där hänförs till de underofficerare du ställt upp bakom truppen.

Men en överste som går längs fram torde ju vara skjuten rätt snart.

[adam8123]

Det är en möjlighet att officerarna viftade fram manskapet efter att bataljonen skjutit sin sista salva innan anstormningen. Spelet har ju inget stridsvärde efter detta varför det verkar troligt som du säger att de gjorde halt innan första stridskontakten. Men jag tänkte framställa en skjutande bataljon och då borde spelet vara kvar för att hålla ihop bataljonen. I boken "Stora nordiska kriget 1700-1721" av Lars-Eric Höglund och Åke Sallnäs står det:

"Den minsta taktiska enheten vid det karolinska infanteriet var bataljonen. Denna var formerad av fyra kompanier, vanligtvis på fyra led, pikenardivisionerna i mitten, musketerarna på flankerna. Officerarna stod i första ledet, till vänster om sin division. Främst rusade inte, som man ofta får se på fantasifulla bilder, en vilt svängande fanbärare, utan några steg mitt framför bataljonen, gick åtta grenadjärer som ett mänskligt kulfång för bataljonschefen! Fanorna fördes i stället mitt i bataljonen, mellan andra och tredje ledet. [...] Trumslagarna gick bakom fanorna och efter bataljonen, underofficerarna, redo att rycka in om deras förmän stupade, se till att bataljonen höll riktningen och främst ge akt på att ingen höll sig undan vid framryckningen".

Så enligt detta gick officerarna längst fram vilket bör ha inneburit höga förluster i strid. Spelet gick tydligen med bataljonen under framryckningen. Men förstår ändå inte riktigt hur bataljonen formerade sig. Trodde alltid att bataljonen var väldigt kompakt formerad. Enligt ovanstående skulle spelet gå precis gå bakom fanorna vilket innebar en 6 man djup bataljon. Finns det någon som skulle kunna bringa klarhet i detta skulle jag vara mycket tacksam.

[adam8123]

Presenterar nedan mitt slutgiltiga förslag på hur en karolinsk bataljon formerade sig i strid. Det man vet är att bataljonen fulltalig utgjordes av 600 man uppställda på fyra led. Däremot är jag inte säker på fanbärarnas (rött) samt trumslagarnas (svart) placering i bataljonen men detta är min tolkning baserat på de källor jag listar nedan.

Det förstorade utsnittet nedanför bataljonen visar den mittersta delen av bataljonen med fanbärarna mellan andra och tredje ledet samt trumslagarna i ledet bakom.

Källor:

"Karl XII på slagfältet", Generalstaben, 1918
"Karolinsk och europeisk stridstaktik 1700-1712", Gunnar Artéus, 1972
"Stora Nordiska Kriget 1700-1721", Lars-Eric Höglund och Åke Sallnäs, 2000
"Gustav II Adolf och hans folk", Göte Göransson, 1994


Sitter ni inne med någon information angående hur en karolinsk bataljon formerade sig får ni hemskt gärna höra av er.

[Markus Holst]

Detta är mykcte intressant. jag kan tänka mig att man ställde upp på detta vis, men vad jag funderar på är hur anmarschen och infallet såg ut. Jag har svårt att tänka mig att officerarna gick först då. Det jag tänker på är den omöjliga befordringsgången. Ponera att de högsta officerarna tog "första smällen". Då väljer nog ingen nummersoldat att bli befordrad. Det torde vara omöjligt att locka med befordring i en sådan situation, då ju befordring betydde en snarare och säkrare död än för lägre befattningar.

Ingen som sitter på ett karolinskt exercisreglemente?

[adam8123]

Roligt att mina spekulationer väcker intresse. Mitt förslag ovan ska visa en skjutande bataljon innan inbrytningen. Tydligen var det inte speciellt vanligt med totala sammandrabbningar utan den ena sidan retirera efter en kortare eldgivning. Blanka vapen användes enligt "Segern vid Narva" av Margus Laidre främst när man förföljde en fiende. Men jag håller med dig om att det är märkligt att officerarna gick längst fram som levande måltavlor. Enda sättet att få ett slutgiltigt svar på hur en karolinsk bataljon formerade sig är att ta del av de excercisreglemente som finns från den karolinska tiden för infanteriet:

- Beskriftning huru de Exercitier rätt och på ett Maneer giöras skola, som effter Kongl May:ts Reglemente wid dess Infanterie brukas. Karl XI, 1693

- Förordning och Reglemente för Infanteriet etc" av Magnus Stenbock, 1701.

"I en strid mellan två infanterister ansågs inte ett anfall med pikar och bajonetter för särskilt framgångsrikt i teknisk mening. Dessa vapen åstadkom förhållandevis få blessyrer, medan majoriteten av soldaterna stupade genom eldvapen" s 153 "Segern vid Narva" av Margus Laidre.

"I ett klassiskt slag användes inte bajonetter och pikar särskilt ofta. Oftast skedde det när den ena sidan på grund av mörkret eller något liknande inte kunde ta till flykten så lätt. Långvariga skärmystlingar förekom också sällan". s. 154 "Segern vid Narva" av Margus Laidre.

"Det förekom sällan totala sammandrabbningar. Innan man nådde den kritiska punkten, då striden med blanka vapen skulle börja, beslöt den ena parten att retirera." s 154 "Segern vid Narva" av Margus Laidre.

"Det ansågs mycket viktigt att bevara stridsfromationen, varför soldaterna strängeligen tillhölls att stanna på sina platser...", s. 155 "Segern vid Narva" av Margus Laidre.

Har nån vägarna förbi Krigsarkivet i Stockholm för ni hemskt gärna leta upp excercisreglementena från den karolinska tiden eller nån kanske redan sitter på dem. Då får ni väldigt gärna ta kontakt med mig. Mycket tacksam för all hjälp.

[adam8123]

Läste i "Segern vid Narva" (s. 174-175) av Margus Laidre ett stycke som verkar stödja officerarnas placering framför bataljonen:

"Sammanlagt tjugoåtta procent av officerarna och arton procent av underoffcerarna och soldater inom det svenska infanteriet sårades. Detta bekräftar också ovannämnda faktum, att officerarna gick ut i slaget i spetsen för sina truppavdelningar"

Så officeryrket var även om det var relativt välbetalt ett farligt yrke. Risken att dö eller såras var markant större som officer än som soldat.

Ännu en källa som verkar stödja officerarnas placering framför bataljonen:

Ur "Karoliner" (s. 25) av Alf Åberg och Göte Göransson:

"När bataljonen var uppställd för strid stod kompanierna bredvid varandra i en bestämd ordning. Framför bataljonen stod bataljonschefen."

Även dessa två källor stödjer teorin att officerarna stod framför bataljonen vid strid finner jag det fortfarande märkligt. Kanske var det så att den tidens eldvapen som man klart inte kunde sikta särskilt exakt med innebar att det var betydligt lättare att få in en träff i den stora massan soldater bakom än att pricka in en officerare.

[Jurgen Wullenwever]

När jag ser bilderna undrar jag några saker:

1. Gick hela bataljonens pikar samman som på bilden? Jag tolkade texten mer som att varje kompani gick som den övre bilden med kompaniet i ståndordning, och att sedan bataljonen formerades kompani för kompani, och att varje kompani då har fanan i sin mitt, inte i bataljonens mitt.

2. Hur många fanor hade bataljonen? I bilden förekommer tre vanliga kompanifanor och en livfana för livkompaniet. Finns det ingen särskild bataljonsfana? Regementsfanan, om sådan fanns, var hamnar den bland bataljonerna?