Varför så fascinerande med nazism?

[Lindir]

Både Mussolini och Franco satt vid makten mycket längre än Hitler, satte djupa spår på sina länder för lång tid framöver, hade väl också spännande liv och karriärer, osv?

De satte djupa spår på sina länder, ja, men Hitler satte djupa s(p)år i hela Europa. Dessutom är Tyskland ett grannland med mycket närbesläktad kultur, vilket i betydligt högre grad ger oss den obehagliga känslan av att det nästan hände här bland oss. Tyskarnas självrannsakan (hur kunde detta hända i en avancerad, demokratisk, kulturellt och intellektuellt högutvecklad kultur) gäller på sätt och vis även oss, eftersom vi har åtminstone ena benet i precis samma kultur.

Det skrivs naturligtvis böcker om Mussolini och Franco (inte minst i Italiet/Spanien) också, men efterfrågan på översättningar är väl kanske inte kommersiellt motiverande i lilla avlägsna Sverige ...

[mellon]

Tyskarnas självrannsakan (hur kunde detta hända i en avancerad, demokratisk, kulturellt och intellektuellt högutvecklad kultur) gäller på sätt och vis även oss, eftersom vi har åtminstone ena benet i precis samma kultur.

...

Menar du att Spanien och Italien inte skulle vara lika högutvecklade kulturellt och intellektuellt som Tyskland?

Hur har självrannsakanndet gått i Italien och Spanien? Skäms de över sitt förflutna? Eller sopar de det under mattan?

Och även i länder som inte har kulturell ( eller språklig) samhörighet med Tyskland är väl intresset och kunskaperna om nazismen stora. Det är väl inte bara vi som har "ena benet" i samma kultur?

[Gerle]

Det är en sanning med modifikation, glömt inte att Japan förde krig innan Tyskland gjorde det.

Kriget i Europa var mångfaldigt större än i Stilla havet och Asien.

Mångfaldigt större på vilka sätt?
Dessutom var striderna i Europa och Asien två delar av samma krig, inte två olika.

/Marcus

Samma krig var det. Med mångfaldigt större menar jag främst på antalet stupade och deltaktiga i kriget. Om man enbart räknar med antalet dödade i Sovjet och Tyskland märker man att dödssiffrorna i Europa var just mångfaldigt större än på någon annan krigsskådeplats under den tiden.

/Jonathan

Helt fel. Antalet döda i den europeiska teatern var inte mångdubbelt större än i den asiatiska teatern. Räkna in de 8-30 miljoner civila som dog i Kina, 1-2 miljoner kinesiska soldater, 2 miljoner japaner, otaliga filippiner, amerikaner, engelsmän, ANZAC så får du siffror som mycket väl matchar både östfrontens och Nordafrika, Italienska och västeuropas fronters dödssiffror. Bara för att man i svensk skola i stort sett ignorerat kriget i stilla havet betyder det inte att inget hände där. Läs på innan du uttalar dig och förringar offren för Japans försök till stormaktsvälde.


ändrade stavfel

[Lindir]

Menar du att Spanien och Italien inte skulle vara lika högutvecklade kulturellt och intellektuellt som Tyskland?

Nej, det menar jag inte.

Hur har självrannsakanndet gått i Italien och Spanien? Skäms de över sitt förflutna? Eller sopar de det under mattan?

Situationen i Spanien vet jag just ingenting om. I Italien märker man ju i alla fall att fascismen är ett vanligt förekommande (självterapeutiskt) inslag i t ex film och skönlitteratur. Att släkten Mussolini fortfarande är representerad i politiken är ju dock ett oroande drag. För att inte tala om Gianfranco Fini och hans anhang. Jag mosstänker att italienarna känner sig ganska oskyldiga i stort, även om vänsteroppositionen är desto mer fördömande av allt som luktar framväxande fascism.

Italien och Spanien skiljer sig ju dock från Tyskland i det att de t ex inte låg bakom ett industriellt massutrotande av hela folkgrupper. Att de var hårda diktaturer är ju en sak, men inte spelar de i samma division som Tyskland inte. Detta lär väl också vara en hjälp i (eller ett svepskäl att slippa) självrannsakandet, eftersom de kan skylla ifrån sig med att "vi var ju i alla fall inte i närheten av Tysklands grymhet och brott mot mänskigheten".

Vore intressant att höra om någon vet mer om situationen i Spanien och Italien, dock.

[Panzerfaust]

Kriget i Europa var mångfaldigt större än i Stilla havet och Asien.

Mångfaldigt större på vilka sätt?
Dessutom var striderna i Europa och Asien två delar av samma krig, inte två olika.

/Marcus

Samma krig var det. Med mångfaldigt större menar jag främst på antalet stupade och deltaktiga i kriget. Om man enbart räknar med antalet dödade i Sovjet och Tyskland märker man att dödssiffrorna i Europa var just mångfaldigt större än på någon annan krigsskådeplats under den tiden.

/Jonathan

Helt fel. Antalet döda i den europeiska teatern var inte mångdubbelt större än i den asiatiska teatern. Räkna in de 8-30 miljoner civila som dog i Kina, 1-2 miljoner kinesiska soldater, 2 miljoner japaner, otaliga filippiner, amerikaner, engelsmän, ANZAC så får du siffror som mycket väl matchar både östfrontens och Nordafrika, Italienska och västeuropas fronters dödssiffror. Bara för att man i svensk skola i stort sett ignorerat kriget i stilla havet betyder det inte att inget hände där. Läs på innan du uttalar dig och förringar offren för Japans försök till stormaktsvälde.


ändrade stavfel

Du säger att 8-30 miljoner civila kineser dog. Tänk på att merparten dog av svält, sjukdomar mm. 2 miljoner kinesiska soldater dog och 2 miljoner japanska säger du, det blir 4 miljoner. I Asien dog inte lika många i kriget, utan utanför kriget. Slagen på östfronten var kolossalt mycket större än slagen i Asien, runt 10-12 miljoner sovjetiska soldater, 3-4 miljoner tyska soldater dog.

[Ja77]

Varför nazism är så poppulärt (ut tv perspektiv)

Lätt att identifiera och väldokumenterat, med en klar och tydlig ond idiologi.

Gemfört med den luddiga och ganska odokumenterade brotten som tex Stalin gjorde. Där stalinismen vävde in sina brott i någon typ av godhet, tvångsarbetarna var till för att bygga upp landet.

[Ereyk]

Italienarna utrotade inte folkgrupper, däremot var man väldigt nära att göra det. 1942 lade man fram ett förslag om att utrota alla slovener inom Italiens gränser och i områden ockuperade av Italien. Som tur var verkställdes det aldrig, de allierade invaderade Sicilien och därmed fick de italienska fascisterna mycket större problem.
Sedan så diskriminerades bl.a. de tyskspråkiga i Alto Adige/Südtirol, där namn italiniserades och man uppmuntrade italiensk invandring till området, vilket många människor i Südtirol fortfarande är bittra över.

/Erik, alias Ereyk

[Battler]

Battler skrev:
Sen så var många av vapnen större i Stilla havet/Asien, tänker på bombflyg, bomber, slagskepp, hangarfartyg, kryssare, ubåtar....


Trodde att Tyskland var den största producenten av ubåtar, om inte, så fanns det fler u-båtar i Europa om man räknar ihop Englands, Tysklands, Frankrikes och Italiens ubåts flottor. Och bombadermangen var väl större i Tyskland än i Japan?

Visst var det så att det fanns fler enheter av ubåtar på den Europeiska krigsskådeplatsen, men om man går ner och tittar på storleken på enskilda enheter så var Japanska I-400 klassen (drygt 5000 tons deplacement) större än alla andra ubåtar. Angående bombanfall så var de kraftigare över Tyskland (räknat i ton vapenlast och antal bombplan)
men B-29 är större än B-17, B24 och Lancaster.

Battler, som försöker rätta till ett inlägg postat sent lörda kväll 8)

MVH

[Bone Collector]

Jag tror att många fascineras av själva "imagen" för tyskarna hade stil. Det hade de.

[Karl Bruno]

Stil? Nazisterna var synnerligen primitiva. Att bränna böcker offentligt, är det att ha stil?

[Panzerfaust]

Stil? Nazisterna var synnerligen primitiva. Att bränna böcker offentligt, är det att ha stil?

Jag tror att han menade kläderna.

/Jonathan

[Marcus]

Stil? Nazisterna var synnerligen primitiva. Att bränna böcker offentligt, är det att ha stil?

Jag tror att han menade kläderna.

Sannolikt även den bild av Tredje Riket och nazisterna som gavs i propagandan.

/Marcus

[Bone Collector]

Stil? Nazisterna var synnerligen primitiva. Att bränna böcker offentligt, är det att ha stil?

Nu var det inte just sådant jag hade i åtanke, jag menade mer den pompösa arkitekturen, de monumentala projekten, utstrålningen etc.

F.ö blev nog en del imponerade av bokbålen också. Föreställ dig en stor brasa och soldater med facklor och fanor och banér överallt.

[Dûrion Annûndil]

Jag tror att vårt intresse för nazismens illdåd är ett kulturfenomen. Västeuropa drabbades i större grad av nazismen, än av tillexempel Stalin, Mussolini och Frankos illdåd, i alla fall de länder som påverkar Sverige med olika sorters media i form av böcker, TV och film. USA, Storbrittanien och Frankrike, och även Tyskland, producerar allt det som påverkar oss. Och detta har pågått alltsedan världskriget, så vi har knappast möjlighet att glömma nazismen. Däremot är det lättare att glömma den italienska och spanska fascismen och den sovjetiska stalinismen. Det är lättare att ta till sig den uppsjö av skildringar som finns om personliga upplevelser från nazismens offer (och i viss mån förövare). Dessutom finns det en mängd journalfilmer från kriget, som lämpar sig för att distribueras i all oändlighet åt de intresserade...

Och det finns ofta en fascination av makt. Stora skurkar på höjden av makt är alltid intressanta, och stora välkordinerade militärparader imponerar. En mäktig armé som förintar allt motstånd (Tyskarna i början, amerikanare och ryssar i slutet).

Men även förlorare är intressanta, för de framstår som mer mänskliga. Jag tycker det verkar som om i alla fall modelbyggen av t.ex. tyska militärfordon och soldater är mer intressanta och förekommande när de är från slutet av kriget. Fina uniformer och hela rena stridsvagnar är inte intressant, men väl förband som har en blandning av uniformer och vapen, och slutkörda fordon med mycket skador och improviserade reparationer. Krigströtta men fortfarande kämpande tyskar verkar vara modellen . Krigets "verklighet", när man kan se mänskligheten i krigets deltagare.

[Löwe]

Annars har man ju faktiskt skrivit en hel del om Lenin, Stalin och Sovjet. Jag anser nog att det är mer omskrivet idag efter murens fall. Vad tycker ni?

Och visst - Franco borde skrivas mer om. Många svenskar slogs ju i inbördeskriget, så det måste ju vara av intresse för släktingar och se hur det blev, nu när fascisterna vann.