Att resa från väst till öst

[a81]

Hur svårt eller lätt var det att resa från väst till öst under kalla kriget? Östeuropéer hade ju svårt att resa till väst, men samtidigt förekom turistresor från väst till öst, i alla fall i form av bussresor och liknande.

Men hur fritt var det? Kunde t.ex. västtyskar hälsa på släktingar i Östtyskland? Kunde en svensk åka på bilsemester öster om järnridån? Var det skillnad mellan olika östländer? Krävdes visum?

[Hans]

Bra fråga som jag ser fram emot svar på.

Vad jag hört så var Polen, Bulgarien och Rumänien hyfsat öppna för turister. Östtyskland mindre så men tillät transitering längs med begränsade rutter. Men det är bara hörsägen så vill gärna veta mer.

Var aldrig där innan Polen blev civiliserat och muren föll.

MVH

Hans

[hilbert]

Jag åkte bil genom DDR ett par gånger på 80-talet, och då var det gott om västtyska bilar på motorvägen.
Östtyskarna hade dessutom kommit på ett kreativt sätt att dra in D mark.
Man satte upp en tillfällig hastighetsbegränsning på 60 km/h med tillhörande hastighetskontroll.
Sedan var det bara att plocka in alla västregistrerade bilar och få in lite pengar till statskassan

Sedan var de polska kuststäderna väldigt populära bland en del svenska män som kunde åka dit och supa billigt och bete sig allmänt svinaktigt.
En norsk kompis har berättat för mig att samma fenomen fanns i Norge, men där åkte man till Murmansk.

[a81]

På Youtube finns ett intressant avsnitt där de åker bil genom DDR, tror att det är från början av 1980-talet.

[loop]

En släkting jobbade åt HIAB(?) i Ryssland på 70-80-talen. Min farfar var till Leningrad 1980 i alla fall, kanske nån mer gång. En gubbe jag känner semestrade gärna i DDR med frun vet jag. Billigt och bra service tydligen. Tydligen fruktansvärt mycket sysslolösa poliser som gärna hjälpte till när man kört fel osv.

Det förekom en del lastbilstrafik. Har jobbat med folk som körde till Sovjetunionen på 80-talet.
Jugoslavien var ett turistland.

[sveahk]

Den här historien från en bilresa genom DDR år 1975 tycker jag var kul, så den tar vi en gång till...

viewtopic.php?f=22&t=48516&hilit=Berlin+sveahk&start=75


Hans K

[Hans]

Instämmer.

MVH

Hans

[adlercreutz]

Trafikmagasinet var i DDR 1985:

[a81]

Trafikmagasinets Carl-Ingmar Perstad verkar kunna tyska ganska bra. Jag tänker att han därför lär ha kunnat föra sig korrekt i DDR. Han jobbade dessutom på en statlig TV-kanal och hade säker ett par medarbetare med sig. Jag tänker att många "vanliga människor" kanske avstod från resor i öst av rädsla att råka illa ut om man sa "fel", betedde sig "fel", etc.

Jugoslavien var visserligen auktoritärt, men landet sågs väl ändå av svenskar i allmänhet som ett "normalt" land att resa på semester till. "Vänsterdiktaturen" Jugoslavien sågs väl ungefär som "högerdiktaturerna" Spanien eller Portugal? Det var visserligen auktoritärt, men ändå länder som de flesta svenskar skulle våga resa till.

[adlercreutz]

Ja det speglar kanske inte upplevelsen helt och hållet, men ändå kul att det finns lite filmsnuttar. Beroende på bakgrund var det ändå rätt många svenskar som kunde grundläggande tyska på 80-talet, men nåt tv-team hade man förstås inte med sig normalt sett och det är ju inte bara språket som kan ställa till det.

[a81]

Ja, tyska var länge det vanligaste tredjespråket efter svenska och engelska. Idag får jag känslan att spanskan har tagit över en rollen, men väldigt många svenskar födda före ungefär 1985 eller 1990 kan lite tyska. Sedan är det en annan sak att känna sig så pass säker på tyskan att man vågar konversera med en östtysk polis.

Men om man går tillbaka till grundfrågan, kunde en svensk ta med sig bilen, sitt pass och ta färjan till Polen eller Östtyskland och sedan åka runt där obehindrat, eller krävdes visum? Och hur var det om man t.ex. arbetade inom försvaret i Sverige?

[hilbert]

För att åka igenom DDR krävdes transitvisum som man kunde lösa på färjan.

Men för att åka till Tjeckoslovakien som var målet när jag åkte genom DDR på 80-talet krävdes visum,
som man fick söka i förväg genom att fylla i en ansökan med foto som man skickade till tjeckiska ambassaden tillsammans med passet.

Det här med visum var förresten inget unikt för öststaterna.
Min dåvarande chef hade tänkt åka till Polen med sin polska fru och hennes bror, som hade varit på besök i Sverige genom Västtyskland, men det gick inte.
Västtyskarna nekade svågern transitvisum, de var rädda att han skulle hoppa av.

[Hans]

Det är därför jag är pro-EU. Typ 1986 hade det varit ett attentat i Frankrike och alla icke EU medborgare vart tvingade att skaffa visum. Jag skulle träffa en brallis i Paris och fick begära visum.

MVH

Hans

[Hans]

Att åka från öst till väst var hursomhelst då lite krångligare: viewtopic.php?f=22&t=44151&hilit=flykten

MVH

Hans

[hilbert]

Att åka från öst till väst var hursomhelst då lite krångligare:

Så var det naturligtvis, men jag minns att vi pratade med några tjecker när vi var där, vi var i Marianske Lazne för att spela en bridgetävling.
Det var tydligen inte allt för svårt att få utresetillstånd, men man måste själv ordna västvaluta.
Och det fanns inget legitimt sätt att växla till sig västvaluta.
Ett helt sjukt system, som ledde till att man som svensk blev "kung i baren"

Jag minns också att när vi lämnade Tjeckoslovakien via Västtyskland så möttes vi några km från gränsen av en liten kiosk.
Den hade ett mycket enkelt sortiment, coca cola och rysk champagne.
På det viset kunde man bli av med eventuella överblivna tjeckiska kronor .