Vietnamrörelserna.

[koroshiya]

Har vi en tråd om dessa?

Vad jag undrar över är hur de kunde växa sig så starka. Det var ju en allmän vänsterrörelse i slutet av 60-talet och dessa rörelser fick delvis sin kraft därifrån.

Betyder det att de var inspirerade av händelser i andra länder, och antikrigsrörelser i USA?

Och vad fick Palme och etablissemanget att ändra uppfattning? Var det ärliga känslor, eller ett försök att tygla dessa rörelser?

[CHJIMS]

Vietnamrörelsen fanns i hela västvärlden, även USA. Vietnamkriget var ett av de första (på riktigt allvar) televiserade krigen, och i slutet av 1960-talet hade de flesta människor i rika länder skaffat TV. Tittarna kunde därmed uppröras av krig direkt hemma i vardagsrummet varje kväll.

[koroshiya]

Hm, så kanske det är fel att säga att det var en importerad rörelse, eller en rörelse med ett väldigt klart ursprung.

Jag läste för någon dag sedan om kriget och där stod att en amerikansk upptrappning 1965 ledde till förändrad opinion.

Så kan man säkert se det. Utan att ha någon inblick alls verkar den svenska rörelsen inte ha varit auktoritär - och det kan säkert ha betytt att de var villiga att lyssna på vad många andra sade.

Hade de olika organisationerna nyhetsblad? DFFG var aktiva med utgiven musik. De måste också ha haft en form av zines med information och debatt.

Det kan ha varit du CHJIMS som påpekade att Ukraina var lite som Vietnam, de nya telefonerna gör att vi får se krigets brutalitet utan censur. Under 60-talet var det bärbara filmkameror och propagandaministerium som inte fattade vad som hände.

[hilbert]

Hade de olika organisationerna nyhetsblad? DFFG var aktiva med utgiven musik. De måste också ha haft en form av zines med information och debatt.

Vietnambulletinen gavs ut regelbundet ända fram tills slutet på 70-talet.

Det fanns försäljare varje lördag utanför de flesta systembolag i de större städerna.
I Göteborg i stark konkurrens med proletären.

[koroshiya]

Hade de olika organisationerna nyhetsblad? DFFG var aktiva med utgiven musik. De måste också ha haft en form av zines med information och debatt.

Vietnambulletinen gavs ut regelbundet ända fram tills slutet på 70-talet.

Det fanns försäljare varje lördag utanför de flesta systembolag i de större städerna.
I Göteborg i stark konkurrens med proletären.

...

Jag missade dem, men Proletären kommer jag ihåg.

Vilken guldgruva de måste vara för en forskare.

En artikel jag läste beskrev hur för vissa Vietnamrörelsen blev den avgörande utvecklingsfaktorn i deras liv, och som resultat kunde de sitta i en lägenhet 30 år senare som var tapetserad med info från Vietnam.

Där jag växte upp fanns det många familjer med olika politiska intressen. En bästa kompis familj var errare och jag fann fadern utanför systemet en gång. Vi var väl som vanligt där för att panta och tjuvpanta flaskor. Andra var Moskvakommunister, och en familj var nazister. Själva var vi småborgerliga, och på många vis den tråkigaste.

Hm, det enda jag minns är att min äldste broder började en skola med jeansjacka och USA-märke. Jag tror det var ett V-tecken med stjärnorna på fingrarna och strecken nere på handen. Han fick lära sig att han skulle bli ihjälslagen om han dök upp med samma jacka igen.

Det är ett intressant tidevarv att fundera över eftersom det har påverkat mig så mycket, fast att jag inte var medveten om den.

[Hans]

Intressant ämne som jag gärna vill lära mig mer om. Jag var lite för ung för att bli direkt drabbad men hade nog fått stryk. Jag brukar skrämma jänkare med att säga 'Ni gjorde fel i Vietnam!' De harklar sig och säger' Jovisst' och ibland parat med ett 'men'. Då bryter jag och säger 'Ni drog er ur!' Nordvietnam anföll och ockuperade tre länder med miljontals flyktingar samt massor av dödade och fler fängslade under vedervärdiga förhållanden.

MVH

Hans

[CHJIMS]

För många unga amerikanska män handlade det också om att slippa själva bli inkallade och skickas till Vietnamkriget.

[sonderling]

Jag har några ex av mina föräldrars "Vietnam Bulletinen", lyckades sno åt mig dem när de skulle döstäda. Det är en intressant läsning.
I en artikel talas det om att oljan låg bakom kriget för USA skulle dra en pipeline genom landet. Oljan som förklaringsmodell kom tydligen inte med Irakkriget, tänker jag.

Nej att säga att man kom från USA var inget man skröt om direkt på den tiden.

Sonderling

[koroshiya]

Jag har några ex av mina föräldrars "Vietnam Bulletinen", lyckades sno åt mig dem när de skulle döstäda. Det är en intressant läsning.
I en artikel talas det om att oljan låg bakom kriget för USA skulle dra en pipeline genom landet. Oljan som förklaringsmodell kom tydligen inte med Irakkriget, tänker jag.

Nej att säga att man kom från USA var inget man skröt om direkt på den tiden.

Sonderling

Oljan dyker alltid upp - eller annat sådant.

Det är en förklaring också till varför Ryssland nu vill invadera Ukraina. Tanken där är då att det inte är nog med att ha världens största land med fantastisk tillgång på råvaror; man måste alltid ha några fler källor.

Riktigt vilken pipeline amrisar skulle vilja ha genom Vietnam är svårt att förstå.

Personligen tror jag att det är ett övertänkande och att det istället handlar om dominoteorin och amerikansk makt.

De var i en ideologisk kamp mot kommunister och när de identifierade Nordvietnam som kommunister tror jag mycket följde automatiskt. De kunde ju inte bara titta på medan den hemska kommunismen eventuellt vann mark.

Men självklart är det ett argument för vänsterrörelser. Det är något som någon i USA måste tjäna på kriget, för det handlar bara om ekonomi.

[Amund]

Vad jag undrar över är hur de kunde växa sig så starka. Det var ju en allmän vänsterrörelse i slutet av 60-talet och dessa rörelser fick delvis sin kraft därifrån.

Betyder det att de var inspirerade av händelser i andra länder, och antikrigsrörelser i USA?

Jag menar att Sovjetunionen lyckades mycket bra med att infiltrera fredsrörelserna i Väst och Vietnamrörelserna var inget undantag. Självklart är det inte så enkelt att man kan skylla allt på KGB men det var en starkt bidragande orsak att vänsterrörelserna hade en betydande tro på kommunistblockets ärliga fredsuppsåt än vad som var fallet.

Om Vietnamkriget som jag diskuterat åtskilliga gånger på detta forum hyser de flesta fortfarande en paradoxalt helt felaktig tolkning av krigets utveckling och drivkrafter. USA försökte oprovocerat krossa ett fredligt folk som bara ville bli fri från kolonialismen, men det imperialistiska USA trappade upp kriget tills man besegrades militärt av de okuvliga och frihetsälskande vietnameserna - ungefär så ser 68-vänsterns bild ut av kriget. Självklart är Domino-teorin och den amerikanska upptrappningen samt den sedvanliga metoden att strunta i vem man samarbetar med självklara sanningar. Vad som däremot utelämnas är de kommunistiska stormakterna Kina och Sovjetunionens enorma stöd till Nordvietnam, särskilt det sovjetiska stödet. Faktum är att stödet till stora delar liknar västs stöd till Ukraina i det nuvarande kriget, ett stöd som gör att man därmed i praktiken kan avgöra hur länge konflikten ska pågå.

Vad många glömmer är att Nordvietnam var/är en hård kommunistisk diktatur som inte tillåter opposition mot kriget, så den där antikoloniala frihetslängtan som sägs ha drivit det nordvietnamesiska fotfolket till vilka uppoffringar som helst var nog istället beslut som togs i Moskva, långt från både Ho Chi Minh och de byar vars unga män visste att de aldrig skulle återkomma när de lämnade byn förkrigstjänst. Detta samtidigt som protesterna mot kriget växte i Väst, vilket de flesta anser är en bra sak i en demokrati.

Mest anmärkningsvärt är att krigets eftermäle hånar den amerikanska demokratin som existerade och ledde till en amerikansk exit - samtidigt som de odemokratiska kommunistiska samhällssystemens omänskliga offensiv som mekaniskt skickade unga män och kvinnor rakt in i döden både hyllas och äras av Vietnamrörelserna och dess socialistiska efterföljare.

Min bild av Vietnamkriget är inte den som presenteras i den allmänna bilden, men jag är övertygad om att bilden av kriget kommer att förändras när USA slutat skämmas för kriget.

Jag brukar skrämma jänkare med att säga 'Ni gjorde fel i Vietnam!' De harklar sig och säger' Jovisst' och ibland parat med ett 'men'. Då bryter jag och säger 'Ni drog er ur!' Nordvietnam anföll och ockuperade tre länder med miljontals flyktingar samt massor av dödade och fler fängslade under vedervärdiga förhållanden.

Normalt hade Vietnam inte utgjort något större militärt problem för USA men nu var det som det var. Man gjorde nog rätt som drog sig ur. Tänk om Putin kunde inse samma sak att det inte går att segra om fienden understöds av supermakter.

[koroshiya]

Eftersom jag plockade upp Max Hastings bok om Vietnam kan jag meddela att han skriver att det fanns demonstrationer i USA redan 1965. Med det tror jag att - liksom med så mycket annat - Vietnamrörelsen delvis var importerad direkt från USA.

Amund, Hanoi bestämde nog mycket själva under hårdföra personer som Le Duan.

https://en.wikipedia.org/wiki/L%C3%AA_Du%E1%BA%A9n

Uppenbart är att Nordvietnam led under en stenhård diktatur där det bara fanns en sanning. De västerländska journalister som skildrade kriget hade snabbt blivit inburade om de hade försökt göra samma jobb i norr.

Med öppen journalistik hade säkert Nordvietnam och Vietcong inte heller kunnat fortsätta offra folk som de gjorde, och deras generaler hade blivit avsatta.

Det hade kanske varit intressant att läsa vad tidningarna skrev 1965-66.

Ett stort problem som Hastings framhåller är att USA av någon anledning tappade förtroendet för Diem.

https://en.wikipedia.org/wiki/Ngo_Dinh_Diem

Och att Sydvietnam efter det drabbades av den ena kuppen efter den andra. Många uppfattade det som att det inte längre fanns något legitimt Sydvietnam utan att det hade blivit en kamp mellan en utländsk kolonialmakt och det vietnamesiska folket. Fast det var alltså vad Hastings skrev 2017-18 och inte 1965, så därav funderingarna om vad tidningar skrev då.

[hilbert]

Ett intressant fenomen är hur USA har byggt upp goda förbindelser med dagens Vietnam.
En konsekvens av hotet från Kina i den delen av världen.
Vietnam har ju sedan hundratals år tillbaka en ansträngd relation till Kina.

[Gerrgul]

Som framhållits förekom protester tidigt under 60-talet och man ska inte glömma de omfattande studentprotesterna i USA. Den verkliga vändpunkten kom efter invasionen i Kambodja, ett land som officiellt skulle hålla sig neutralt i kriget. En utvidgning av kriget som väckte opinionen i breda lager i Europa med omfattande protestdemonstrationer. Den 4 maj 1970 sköt nationalgardet ihjäl fyra studenter vid Kent State University. Det utlöste en landsomfattande studentstrejk och hundratals universitet och colleges stängdes.

Huruvida supermakten ska s a s göra upp med sitt onda arv blir väl en politisk värderingsfråga. I efterhand har det visat sig att syndaregistret är mer omfattande än vad som tidigare var känt. Som exempel kan nämnas bombningarna av Kambodja som började flera år före invasionen. Vad som hände var att bombkriget trappades upp till "carpet bombings". 2, 8 miljoner ton bomber fälldes, mer än de allierade fällde under hela vk 2, inklusive atombomberna i Hirohima och Nagasaki. Landminorna fortsätter än idag att skörda offer, mer än 60.000 dödade sedan tidigt 80 tal.

https://apjjf.org/-Ben-Kiernan--Taylor- ... 20Cambodia.

Beträffande den svenska vietnamrörelsen kanske det kan vara intressant att läsa en bok skriven av en som var med hela tiden.

Åke Kilander, Vietnam var nära. En berättelse om FNL rörelsen och solidaritetsarbetet i Sverige 1965-1975, Leopard Förlag 2007.

[koroshiya]

...

Jag undrar om inte du har tipsat om den boken förut Gerrgul; ska försöka hitta den på någon bibba i närheten.

En vietnamesiska gick i min klass i låg och mellanstadiet, så kriget hade helt klart sina effekter som gjorde att Vietnam kom närmare Sverige.

Ordet vietnamesiska låter kanske lite von oben, men det är bara istället för att tala om vad hon heter och annat från barndomen.

Det jag inte vet är om hon kom hit som revolutionär, eller på flykt från den. Så där var det med många barndomskamrater. Vissa saker fick man om bakfoten, och andra saker struntade man i.

Väldigt trevlig människa hur som helst.

[Amund]

Hanoi bestämde nog mycket själva under hårdföra personer som Le Duan.

Jodå, men ett industriellt outvecklat jordbruksland som Nordvietnam kan inte på egen hand bedriva någon form av offensiv krigföring. Man hade förstås kunnat vägra men då hade inte bara vapenflödet med luftvärnssystem, tanks, lastbilar och ammunition sinat utan viktigare vore att då skulle nog även landets finansiering upphöra. Det fanns hundratusentals rådgivare från Kina (tills brytningen i slutet av 60-talet) och Sovjet i landet. I ett sådant läge vore USA:s militära uppdrag betydligt enklare.

https://alphahistory.com/vietnamwar/chi ... volvement/

Och att Sydvietnam efter det drabbades av den ena kuppen efter den andra. Många uppfattade det som att det inte längre fanns något legitimt Sydvietnam utan att det hade blivit en kamp mellan en utländsk kolonialmakt och det vietnamesiska folket. Fast det var alltså vad Hastings skrev 2017-18 och inte 1965, så därav funderingarna om vad tidningar skrev då.

Tack för påminnelsen om Hastings bok, den har jag inte läst men har alltid gillat vad jag läst av honom.

Huruvida supermakten ska s a s göra upp med sitt onda arv blir väl en politisk värderingsfråga. I efterhand har det visat sig att syndaregistret är mer omfattande än vad som tidigare var känt.

Ja verkligen. Tyvärr tror jag att det gäller i de flesta militära konflikter där vi automatiskt förleds tro att ena eller andra sidan står för det goda. Krig är alltid mycket smutsigt. Dessa massiva folkliga protester som inleddes under 60-talet sammanföll med Vietnamkriget och de får nog sägas handla om betydligt fler parametrar än själva kriget; antikolonialism, antikapitalism, antiauktoritet, socialism eller drömmen om något sorts folkstyre. Många aktivister har sedan hamnat i maktställning och de som var yngst av aktivisterna under Vietnamkriget bör nu vara pensionärer. På något sätt verkar de som var mycket aktiva i detta vara stolta över denna tid oavsett var de står idag (exempelvis Björn Wahlroos).

Beträffande den svenska vietnamrörelsen kanske det kan vara intressant att läsa en bok skriven av en som var med hela tiden.

Åke Kilander, Vietnam var nära. En berättelse om FNL rörelsen och solidaritetsarbetet i Sverige 1965-1975, Leopard Förlag 2007.

Tack för tipset. Är boken bara en självhyllning eller förekommer även kritik? Mig veterligt finns inte någon kritisk granskning av dessa till synes fredliga organisationers verksamhet vilket inte är ovanligt när syftet "är gott".