Samarbete mellan svensk militär och andra makter

Diskussioner kring händelser under kalla kriget, från krigsslutet till 1991.
Användarvisningsbild
Lasse O
Stödjande medlem 2021
Inlägg: 5857
Blev medlem: 6 juni 2006, 18:13
Ort: Finland

Re: Samarbete mellan svensk militär och andra makter

Inlägg av Lasse O » 11 november 2013, 23:39

Bjernevik skrev:
millgard skrev:För att i händelse av större konflikt kunna basera örlogsfartyg på svenskt territorium.
Hur förbereder man basering genom att åka ubåt?
Möjligen genom att montera egna navigationssystem i svenska farvatten men nu gissar jag bara, eftersom jag inte är någon marinofficer. Emellertid låter det något osannolikt eftersom man i så fall borde ha skött det mer diskret, särskilt som svenska högre marinofficerare enligt vissa debattörer var införstådda med intrången.

Thule2
Tidigare medlem
Inlägg: 927
Blev medlem: 23 maj 2013, 11:29
Ort: Luleå

Re: Samarbete mellan svensk militär och andra makter

Inlägg av Thule2 » 12 november 2013, 05:09

Att flygvapnet hade kontakter med Usa visste jag. Med min fråga undrade jag om även flygvapnets personal var agenter för Usa, och ingick i en komplott mot den svenska regeringen och statsmakten? Thule

Användarvisningsbild
Wedman
Medlem
Inlägg: 609
Blev medlem: 27 juli 2007, 16:48
Ort: Ludvika

Re: Samarbete mellan svensk militär och andra makter

Inlägg av Wedman » 12 november 2013, 08:45

Enligt Mikael Holmström hade Sverige och Västtyskland delat upp ansvaret för ubåtsoperationer i Östersjön så att svenska ubåtar skulle hålla sig i den i den norra delen och västtyska i den södra. Västtyskland hade underhållsfartyg för ubåtar och planerade för att kunna basera dessa i svensk skärgård. Då vår skärgård har sina speciella egenheter så är det därför troligt att västtyska ubåtar under lång tid övat navigering i svensk skärgård, och att svenska officerare haft kännedom om detta som en del i NATO-samarbetet.

När det gäller de spektakulära, och väl synliga, ubåtskränkningarna under 1980-talet så skedde dessa enligt Ola Tunander i syfte att påverka den svenska, och västeuropeiska opinionen. När den sovjetiska W-ubåten gick på grund (i ytläge) i Gåsefjärden följde en debatt ifall kränkningen varit avsiktlig eller ej och när den följdes av en ökning av ubåtsobservationer tolkades även dessa som sovjetiska.

Samtidigt bör det ha varit en tillräckligt utmanande men inte helt skarp övningsverksamhet för de deltagande förbanden, särskilt ifall det fanns en möjlighet att dra i nödbromsen för att få den svenska Försvarsmakten att avbryta ubåtsjakten.


millgard skrev:Varför:

För att i händelse av större konflikt kunna basera örlogsfartyg på svenskt territorium.
För att "öva" relativt skarpt på främmande men vänskapligt sinnat territorium.
För att stormakt Röd skall förstå att Östersjön ingalunda är deras domäner.
Lasse Odrup skrev:Intressant att majoriteten av Skalmans ubåtsdebattörer kommit fram till att det förmodligen var NATO-förband som låg bakom de förmodade undervattenskränkningarna på 80-talet. Jag kan inte säga emot det eftersom jag inte är någon expert men vill ändå lyfta frågan ett snäpp och fråga vilket motiv NATO kan ha haft att dolt operera på svenskt inre vatten?

Samverkansövningar med svensk marin utan regeringens vetskap?
Ge sken av att WP var den skyldige och göra Sverige mer försvarsinriktat?
Skapa opinion mot WP och för NATO?
Förbereda samverkan med svenska marinförband i händelse av beredskapshöjning?

Det är en politisk fråga men just den politiska dimensionen glöms ofta bort när man diskuterar propellerljud och bottenspår. Det utmynnar nämligen i frågan "varför?", vilken förstås kan vara lite känslig :)

Användarvisningsbild
Wedman
Medlem
Inlägg: 609
Blev medlem: 27 juli 2007, 16:48
Ort: Ludvika

Re: Samarbete mellan svensk militär och andra makter

Inlägg av Wedman » 12 november 2013, 08:51

Thule2 skrev:Att flygvapnet hade kontakter med Usa visste jag. Med min fråga undrade jag om även flygvapnets personal var agenter för Usa, och ingick i en komplott mot den svenska regeringen och statsmakten? Thule
Thule, det är ingen som påstått att alla sjöofficerare var USA-agenter. Diskussionen rör hur man ska bedöma ifall ett fåtal (amiraler) vilselett regeringen.

Det har säkert förekommit även USA-agenter i Flygvapnet. Anders Jallai hävdar exempelvis att Wennerström var en sådan.

Ola Frithiofson
Medlem
Inlägg: 339
Blev medlem: 28 juni 2013, 10:06

Re: Samarbete mellan svensk militär och andra makter

Inlägg av Ola Frithiofson » 12 november 2013, 18:20

Tänkte bifoga ett dokument men det är något större än de 512 Kb som ryms här. det heter The 1983 War Scare in U:S Soviet relations. Skriven av Ben B. Fischer. Han var(är?) verksam vid CIAs center for the study of intelligence

Reaganadministrationens första tre år ägnades åt att försöka skrämma ledarskapet i Sovjetunionen. I dokumentet jag läst som beskriver detta kallas det för War Scare. Där ingick att USA gjorde saker som Sovjet inte förväntade sig de skulle klara av eller våga. Som fiktiva flygattacker och överflygningar som varade bortåt en halvtimme över Sovjetisk luftrum och som inträngningar med marina enheter upp på Kolahalvön och på Kamtjatka. Ta sig obemärkta förbi ovjets varningssystem och överhuvudtaget försöka leva upp till den bild av Reagan och hans administration som en cowboyledd verksamhet, vågad, oberäknelig och tuff. PSYOPS var en del av "War scare". Väldigt mycket handlar det här om åren 1981-1983. Försöker hitta något om Sverige och Östersjön i det här sammanhanget, en del stycken i dokumentet är forfarande hemliga. Men om det var västliga ubåtsföretag i de svenska vattnen då passar det väldigt bra in i den strategi av "War scare" som reaganadministrationen drog i gång de första åren på 1980-talet.

Andropov blev också mycket riktigt skrämd och hela den sovjetiska militärmakten kom på defensiven. Det som media kallade för Star wars hjälpte ockst till att skrämma upp det sovjetiska ledarskapet. De de förstod inte vad som hände och visste inte hur de skulle bedöma USA:s nya agerande. De sköt ned flight 007 när det passerade över Sachalinhalvön efter att tidigare flugit över Kamtjatka. I CIA-dokumentet resoneras kring om de inte visste det var civila ombord. Svaret uteblir väl, som jag förstår det hela. Det sovjetiska ledarskapet var skärrat. Sovjetiska generaler och politiska ledare citeras som att 1983 kanske var ett nytt 1941, då de överrumplades av Hitler. Andropov kallade Reagan för den nya Hitler.

Andropov hade en dålig hälsa, Tjernenko tog över ett kort tag, sedan kom Gorbatjev. 1987 beslöt Warzawapakten anta en mer defensiv strategi.

Thule2
Tidigare medlem
Inlägg: 927
Blev medlem: 23 maj 2013, 11:29
Ort: Luleå

Re: Samarbete mellan svensk militär och andra makter

Inlägg av Thule2 » 12 november 2013, 18:26

Undra vad Anropov kallade Bresnievj ,när han kysste honom på pannan vid begraviningen /Thule

Användarvisningsbild
tryggve
Medlem
Inlägg: 6498
Blev medlem: 2 juli 2003, 17:19
Ort: Mölndal

Re: Samarbete mellan svensk militär och andra makter

Inlägg av tryggve » 12 november 2013, 19:14

Wedman skrev:Enligt Mikael Holmström hade Sverige och Västtyskland delat upp ansvaret för ubåtsoperationer i Östersjön så att svenska ubåtar skulle hålla sig i den i den norra delen och västtyska i den södra. Västtyskland hade underhållsfartyg för ubåtar och planerade för att kunna basera dessa i svensk skärgård. Då vår skärgård har sina speciella egenheter så är det därför troligt att västtyska ubåtar under lång tid övat navigering i svensk skärgård, och att svenska officerare haft kännedom om detta som en del i NATO-samarbetet.
Det låter ju rätt rimligt, speciellt som man väl förmodligen räknade med att de egna baserna i Västtyskland skulle angripas, eller rent av förloras om Sovjetunionen avancerade västerut. Svenska skärgården skulle nog vara ett rätt bra alternativ då.

Det skulle ju också kunna ge Sovjetunionen skäl att rekognosera svenska skärgården, om man då planerade att låta sina stridskrafter jaga tyska ubåtar där. Men jag vet inte exakt vad den sovjetiska Östersjöflottan hade för krigsuppgifter.

Thule2
Tidigare medlem
Inlägg: 927
Blev medlem: 23 maj 2013, 11:29
Ort: Luleå

Re: Samarbete mellan svensk militär och andra makter

Inlägg av Thule2 » 12 november 2013, 20:01

Lite kul det här. Jag skrev för några månader sedan att jag var övertygad att Natoubåtar skulle basera och ha Svensk skärgård som språngbräda, och vara rustad för angrepp österifrån. Då blev jag ifrågasatt. NU har ni kommit fram till nästan samma slutsats. Mooohahhhahahah / Thule

Användarvisningsbild
tryggve
Medlem
Inlägg: 6498
Blev medlem: 2 juli 2003, 17:19
Ort: Mölndal

Re: Samarbete mellan svensk militär och andra makter

Inlägg av tryggve » 12 november 2013, 21:00

Thule2 skrev:Lite kul det här. Jag skrev för några månader sedan att jag var övertygad att Natoubåtar skulle basera och ha Svensk skärgård som språngbräda, och vara rustad för angrepp österifrån. Då blev jag ifrågasatt. NU har ni kommit fram till nästan samma slutsats. Mooohahhhahahah / Thule
Nu har jag inte följt dessa trådar slaviskt, men förslag/teorier om att båda sidor skulle operera i svensk skärgård i händelse av krig har väl varit på tapeten här redan för flera år sedan? Eller minns jag så galet? Det är ju iofs möjligt.
Dock ger det ju ett konkret motiv till Sovjetiska kränkningar, något som annars kan vara svårt att hitta.

Dock så är det väl knappast minibåtar som Sovjet skulle ha använt för att jaga NATO-ubåtar i svenska skärgården i så fall, utan "riktiga" ubåtar.
Plus att man ju på sovjetisk sida hade en hel del ubåtsjaktfartyg och flyg även i Östersjön, men exakt hur man tänkte utnyttja dessa vet jag inte om det finns några tillgängliga uppgifter om. Huruvida man planerade offensiv ubåtsjakt, eller mest tänkte att försvara t ex överskeppningar av trupp och att skydda egna hamnar.

Nu vet jag iofs inte heller om hela den tyska ubåtsflottan var tänkt att operera i Östersjön i händelse av krig.

Thule2
Tidigare medlem
Inlägg: 927
Blev medlem: 23 maj 2013, 11:29
Ort: Luleå

Re: Samarbete mellan svensk militär och andra makter

Inlägg av Thule2 » 20 november 2013, 11:33

Ett visst underrättelse samarbete fanns med Storbritannien under andra världskriget. Information byttes bland annat mellan chefenför C.byrån och den brittiske marinattachen. C byrån inledde i krigets slutskede ett antal offensiva underrättelse operationer mot Baltikum, som då erövrats av Sovjet. Man värvade baltiska flyktingar vilka utrustades och skickades tillbaka till Baltikum för att spionera på Sovjet. Dessa operationer fortsatte efter krigslutet ,mmen då i T kontorets regi.Operationerna blev till stora delar ett fiasko, eftersom det infiltrerats av Sovjet.
Samarbetet med Storbritannien skedde inledningsvis på den marina sidan, men kom senare att omfatta även arnme och flygsidan. Utbytet under slutet av 50 talet skedde genom att ett par tre officerare från respektive försvarsgren besökte varandra under några dagar varje år. Några avtal eller överenskommelser existerade inte för samarbetet under dessa möten.

1951 beskrevs underrättelse samarbetet mellan Storbritannien och Sverige att det skulle främja samförstånd och samverkan. Britterna uppskattade samarbetet , och Lord Fraser ville framföra ett särskilt tack. Tidigare samma år hade den svenska marin attachen i London lämnat uppgifter om den sovjetiska flottan, samt en muntlig översikt om den nya svenska flottplanen, direkt till DNI Director of Naval Intelligece. Alltså chefen för den brittiska flottans underrättelse tjänst. Från och med 1952utvecklades kontakterna ännu mer, och var inte endast begränsat till underrättelse utbyte.
1952 skrev sektionchefen Erik af klint till sin brittiske kollega Rear Admiral Sir Anthony Buzzard, och beskrev hur Sverige använde det Danska och Norska försvarsstaberna som förbindelse länk till Nato.Det svenska önskemålen kunde förmedlas på så vis, och likaså Natos. Brevet var mycket känsligt, och det skulle brännas efter att det lästs.
I brevet stod bl.a " I will add that if there would be planning discussions between us, I will propose with regards to the fact That Sweden is not in the Nato, that we keep this matter very closely. In fact, let very few people know about it.

1953 tackade britterna för upplysningar som det erhållit från Sverige och sände en brittisk studie över sovjetiska flottstyrkor i utbyte. 1954 så sände Sverige uppgifter om det svenska importbehovet av livsmedel i händelse av ett krigstillstånd, för att underlätta planeringen för Storbritannien. Svenska officerare gick underrättelse kurser i Storbritannien ,med den brittiska flottans underrättelse tjänst som instruktör. Mycket goda kontakter utvecklades ur detta samarbete.
Ett annat område där samarbetet var omfattande var forskningsområdet. En rapport från ett svenskt besök på en atomforskningsanläggning 1957skickades via thede Palm och T-kontoret till britterna. Britterna skickade i retur handlingar som . te.x Paper on the history of sovjet Aircraft jet Engines, och recent Soviet accoustic research.

Det är under de här åren jag menar, sovjetrysslands misstänksamhet mot Sverige börjar byggas upp. Och får till följd
omfattande spionage , på marken i luften, över och under vattnet. För kränkningarna startade inte i början av 80 talet.
Det finns uppgifter om spår av bandgående farkoster , från öarna i Luleå skärgård redan på 60 talet.

En liten sammanfattning om det omfattande och nära samarbete vi hade med Nato länderna. Vid ett tidigt stadium.
Ett utdrag av Mikael Alenius avhandling ,publicerad i Meddelanden från Militärhistoriska avdelningen ,Försvarshögskolan.
Redaktörer Kent Zetterberg och Per Iko 2002.
.
Skall återkomma med en liknande redogörelse för det tidiga samarbetet med Usa. MVH/ Thule

Thule2
Tidigare medlem
Inlägg: 927
Blev medlem: 23 maj 2013, 11:29
Ort: Luleå

Re: Samarbete mellan svensk militär och andra makter

Inlägg av Thule2 » 21 november 2013, 10:14

Samarbetet med Usa tycks ha startat direkt efter andra världskriget. Det utvecklades genom kontakter med det amerikanska flyg och markstridskrafterna i Europa. Enligt NPK gav Usas regering direktiv om att avsluta samarbetet, eftersom Sverige inte skulle ansluta sig till Nato. Det amerikanska flygvapnets underrättelsetjänst ingnorerade detta och intensifierade samarbetet i stället.
Utvecklingen av det gick i samma bana som samarbetet med britterna. Man hade besöks utbyten, och hade gemensamma analyser av information om och kring Warszawa pakten. Mötena berörde dock inte Sveriges försvar eller Sveriges förhållande till Nato. Den svenske sektionschefen af Klint skrev brev bl.a till Colonel R Herndon , där han lovordade och var djup tacksam för samarbetet och det gemensamma utbytet av mötena som varit.


Under åren 1950 till 1953 så växte de gemensamma träffarna och i ett brev till Brigadier General Millard Lewis skriver af Klint inför sin stundande omplacering. " There will be a waek Point in our relationship, when both you and I leaveour precent posts, and new man are taking ower"

Farhågorna besannades inte utan det gemensamma arbetet var fast etablerat. Några svenska officerare skickades till Oberusel i Västtyskland våren 1955 för att studera den amerikanska armens förhörs central, och hur man där arbetade.
En av de mötsagendor som finns i arkiv visar te.x på dagordningen vid ett av besöken som behandlade 10Th Polish divison tank unit. Ellet te.x Indication on strategic guided missile activity.

Karaktärs draget för mötena pekar på att dessa gällde i stora drag så kallade order of battle frågor. Dessa nära möten inkluderade även det svenska militär attacheerna. Militär attachen i London skriver te.x 1960 om amerikanska funderingar kring sovjetiska atom ubåtar. " Jag skulle vilja kunna hjälpa amerikanarna i denna sak.Den som gav mig meddelandet känner jag väl , han är skeppsbyggare och har liksom det två andra attacheerna på forsknings och robot området goda konakter i Sverige "Dessa kan räknas som hjälpsammai en situation då man behöver deras hjälp.

I en promemoria från 1953 framgår att amerikanska spaningsflygningar över Östersjön och Norra ishavet skulle föranmälas till Sverige och sektion 2, så att FRA och flygvapnet var informerade i förväg.
Sverige tycks även ha deltagit i rena underrättelse operationer tillsammans med amerikanarna, vilket framgår av ett brev från det amerikanska flygvapnets underrättelse tjänst till den svenske sektionchefen 1957.
Där står att läsa angående ett projekt vid namn Dreamboat"
Colonel Rogers Invitesa Swedish representativ technically qualified to discuss Dreamboat operation in Baltic, to meet USAFE personal in Wisbaden as soon as possible after April 30.

I arkivmaterialet framgår inte vad projektet innebar , men via norska källor så gick den ut på att specialutrustade amerikanska C-130 skulle utföra flygspaning i ett trekantsområde i Barents hav. Det är sannolikt att man även genomförde en liknande övning i Östersjön, och med svenskt deltagande även om det inte går att bekräfta med full säkerhet. Men slutsatsen blir att utbytet med Usa sträckte sig inte enbart till besöks och meningsutbyten via underrättelse tjänsterna på ömse sidor.

Det finns mycket mer material och uppsatser i boken, och jag har uteslutit samarbetet med Danmark och Norge för att inte göra det för omfattande. Men det är ganska likvärdigt innehåll. Jag har även förkortat en hel del av innehållet, men återgett det i stora drag. Det blir ju enklare att förstå bl.a "nedskjutningen av DC 3:an samt alla intrång av ubåtar i det skandinaviska vattnen. Och man kan knappast påstå att Mikael Holmström drar för långt gående slutsatser i sin egen bok och analys.MVH/ Thule

Kent
Medlem
Inlägg: 501
Blev medlem: 13 juni 2008, 12:30

Re: Samarbete mellan svensk militär och andra makter

Inlägg av Kent » 24 november 2013, 08:08

Lasse Odrup skrev:
Bjernevik skrev:
millgard skrev:För att i händelse av större konflikt kunna basera örlogsfartyg på svenskt territorium.
Hur förbereder man basering genom att åka ubåt?
Möjligen genom att montera egna navigationssystem i svenska farvatten men nu gissar jag bara, eftersom jag inte är någon marinofficer. Emellertid låter det något osannolikt eftersom man i så fall borde ha skött det mer diskret, särskilt som svenska högre marinofficerare enligt vissa debattörer var införstådda med intrången.
Enligt Howard E. Wasdin i hans bok "SEAL Team Six: Memoirs of an Elite Navy SEAL Sniper" så var Navy Seals med på flera ubåtsjakter i Svenska skärgården.

De utgick tillsammans med Kustjägarna från Berga och paddlade oftast ut i små team till öarna för att sök av båda öarna och vatten.

1989 vet jag att de övande vinterövning med KJ för då träffade den pluton jag då var på dem under en övning.

http://www.amazon.com/SEAL-Team-Six-Mem ... 1250006953

Magnus L
Medlem
Inlägg: 1466
Blev medlem: 30 september 2008, 19:43

Re: Samarbete mellan svensk militär och andra makter

Inlägg av Magnus L » 24 november 2013, 17:44

Kent skrev: Enligt Howard E. Wasdin i hans bok "SEAL Team Six: Memoirs of an Elite Navy SEAL Sniper" så var Navy Seals med på flera ubåtsjakter i Svenska skärgården.

http://www.amazon.com/SEAL-Team-Six-Mem ... 1250006953
Anmärkningsvärt.

Och anmärkningsvärt vad ofta det var "action" när de var här...

Ola Frithiofson
Medlem
Inlägg: 339
Blev medlem: 28 juni 2013, 10:06

Re: Samarbete mellan svensk militär och andra makter

Inlägg av Ola Frithiofson » 9 december 2013, 11:27

Vill göra följande kommentar i anslutning till historiebeskrivningen av svensk alliansfrihet och neutralitetspolitik. Jag tycker några viktiga dimensioner, eller hur man ska uttrycka det, saknas när Robert Dalsjö och Mikael Holmström och andra i deras efterföljd, beskriver den.

1. Det handlade aldrig om någon ensidigt utsträckt livlina utan om en krigssamverkan. Dalsjö och Holmström missar att det var USA:s intresse av att använda det svenska land och sjöområdet för militära förband, flyg och sjö, som gjorde att de var intresserade av en samverkan med svensk krigsmakt och dessutom fick Sverige med åren ett försvar att räkna med, särskilt då flyget var en tillgång för västländernas krigsföring. samarbetet var långt ifrån en utsträckt livlina till ett nödställt Sverige. Den analogin leder helt fel. Det innebar också att Sverige skulle delta i kriget även om Sverige inte var anfallen av sovjetiska styrkor. Jag har nyligen läst Neutralitetspolitikkommissionens samtal med Anders Thunborg och det är så här jag tolkar det som nedtecknats - och inte är maskerat - av kommissionen. Jag har också talat med personer som var involverade i delar av svensk krigsplanering, som ger denna bild. Sverige gav och tog i samarbetet med västländerna, främst då USA, Västtyskland och England samt våra grannländer. Vi stod på samma krigsplattform, när kriget var ett faktum, efter det att alliansfriheten hade spelat ut sin roll. Var och en med utgångspunkt i respektive nations nationella intressen. Någon livlina har aldrig funnits.

2. Socialdemokraterna drev, efter att ansträngningarna om att nå ett nordiskt försvarsförbund misslyckats, på för en alliansfri politik för att ta hänsyn till Finlands säkerhetspolitiska situation och med det försöka säkerställa vår egen. Men svensk krigsplanering utgick givetvis från ett läge där vi trots alliansfriheten hamnade i krig. Då var det klokast att använda de militära resurser som stod till buds. Det förutsatte samverkan med dem vi skulle kriga tillsammans med. Det ligger en dubbelhet i detta, men ingen förljugenhet. Säkraste sättet att samordna krigsmaskineriet var att göra det från dag ett. Hade kriget väl påbörjats och utvecklats var skeendet omöjligt att förutsäga, kanske hade en samverkan gjorts omöjlig en tid in i kriget.

3. Med åren förändrades förutsättningarna för det gemensamma kriget. Exempelvis skapades med bas 60 och utbyggnaden av flygfält med civil användning fler moderna flygbaser anpassade till jetflygets behov, varav en del med överkapacitet. Samtidigt växte det svenska flygvapnet och försvarsanslagen ökade stadigt. På 1970-talet började försvarsanslagen minska i reala termer och detèntepolitiken var både en förutsättning för en minskad spänning mellan militärblocken och ett resultat av denna avspänning, som påverkade de svenska försvarsanslagen. Vid varje skifte på politiska poster och ämbetsmannafunktioner så överfördes kunskaperna om samarbetet, men med åren i allt mindre utsträckning. Från 1982 och framåt var det oklart om ens någon/ra enstaka politiker och militärer hade kunskap om krigsplaneringen. Om krigssamverkan överhuvudtaget fanns kvar. Då var också den politiska retoriken som utgick från neutralitetspolitiken som skarpast. Överbefälhavaren Lennart Ljung förstörde i mitten av 1980-talet de dokument som redovisade hur krigssamverkan skulle gå till. Jag litar på att han gjorde rätt bedömning. Denna samverkan var vid det laget obsolet. Svensk säkerhetspolitik och krigsplanering hade sina givna förutsättningar i slutet av 1940-talet och de var inte samma som på 50-, 60, 70, och 1980-talet, var tid var unik. Dalsjö och Holmström verkar menar att säkerhetspolitikens grunder var konstant över tiden, så var det inte.

4. Nato har haft en underordnad roll i jämförelse med i krigsplaneringens samordning med enskilda Nato-länder. Det är fel att tala om samverkan i en krigssituation som Nato-samarbete. De förband som skulle använda sig av svenskt territorium, förmodligen västtyska ubåtar och amerikanskt flyg, leddes av respektive nations krigsledning och svarade gentemot dessa länders politiska system.

5. Mikael Holmström liksom Robert Dalsjö har även om deras respektive böcker också ger en hel del ny intressant information ändå i delar hamnat fel i sin beskrivning av det svenska krigssamarbetet med västländerna. Bägge förefaller ha en politisk agenda, Dalsjö mer så än Holmström, de går utöver journalist respektive forskarrollen. Det finns tydliga kopplingar till dagens debatt om ett svenskt medlemskap i Nato och beskrivningen av svensk socialdemokrati och socialdemokratisk säkerhetspolitik är i Dalsjös fall ibland raljerande på ett sätt som för mig väcker frågor om ambitionen med hans forskning.

6. Sverige var och är uppdelat i det som den finländske sverigeambassadören och världsdiplomaten Max Jakobson i sin bok "Våldets århundrade" beskrev som "det kungliga Sverige" och "folkhemssverige". Han har rätt i att där fanns och finns en stark konflikt mellan dessa delar av det svenska samhället. I det ena fallet eliter av olika slag varav en del med kopplingar till den svenska aristokratin, i det andra folkrörelsesverige, det demokratiska Sverige. De socialdemokratiska regeringarna litade under de sammantaget 50 åren av regerande innan kalla kriget tog slut, aldrig fullt ut på den svenska säkerhetstjänsten och inte heller på samtliga försvarsgrenars ledningar. Där fanns större motsättningar än vad som kan förklaras av olika roller inom statsförvaltningen. Lojaliteten var i vart fall delad inom svensk säkerhetstjänst och försvarsledning och det finns anledning tro att lojaliteten hos en del inte främst var hos den svenska, folkvalda, regeringen, se bara på marinledningens agerande under ubåtskränkningarna på 1980-talet. USA hade svenska "liasons" inom såväl försvarsledning som säkerhetstjänst. Under 1970- och 1980-talet växte motsättningarna, dels eftersom Reagans och Thatchers säkerhetspolitik blev väldigt aggressiv gentemot Sovjet och dels för att dessa länder understödde militärdiktaturer i Europa och senare i Sydamerika och så den Sydafrikanska apartheidregiomen under Botha. Den svenska regeringen ville gå och gick en helt annan väg. Den svenska socialdemokratiska kapaciteten, både den politiska och den ekonomiska, var ett stort irritationsmoment för såväl den amerikanska som den engelska politiska och militära ledningen. Svensk säkerhetstjänst lämnade förmodligen ut uppgifter om flyktingar som fann en fristad i Sverige från diktaturer i Grekland, Spanien, Portugal, Chile, Argentina, Sydafrika m.fl. länder. Flyktingar som den svenska regeringen ville skydda och stödja. I vart fall trodde ledande socialdemokrater att uppgifter om flyktingarna på något sätt via amerikansk underrättelsetjänst nådde flyktingarnas hemländer och vidtog därför aktiva motåtgärder.

7. Jag utesluter inte att det finns en koppling mellan den alliansfria politiken och en förståelse hos de socialdemokrater som drev på för en alliansfri linje, för det dubbla Sverige. Under kriget fanns det personer i försvarsledningen, som planlade både en och två militärkupper för att störta samlingsregeringen. Svensk säkerhetstjänst hade sedan första världskriget från den underordnades position samarbetat med den tyska, även sedan Tyskland blev nazityskland. Kunskaper om detta fanns hos Tage Erlander när han efter kriget ledde utformningen av den nya svenska säkerhetspolitiken.

Användarvisningsbild
tryggve
Medlem
Inlägg: 6498
Blev medlem: 2 juli 2003, 17:19
Ort: Mölndal

Re: Samarbete mellan svensk militär och andra makter

Inlägg av tryggve » 9 december 2013, 12:47

Jag måste säga att ju mer man hör om svenskt samarbete med väst under kalla kriget och idag, desto mer övertygad blir jag om att ryssarna betraktar oss som NATO-medlem trots att vi rent formellt inte är det.

Skriv svar