Krigsplaceringsorder

[Harald Tandlös]

Jag började städa i lådorna på vinden, och hittade min inskrivningsbok från anno dazumal. Där fanns en krigsplaceringsorder från 1985.
Där det sägs att jag skulle inställa mig för flygtransport till en gård utanför Lycksele. Jag kan inte sluta fundera vad det var som gjorde mig så viktig att jag skulle flygas från Mälardalen till Lycksele?

Kan det finnas någon Skalmanit som kan översätta en förbandskod 219798 till något begripligare för att stilla min nyfikenhet?

[Bjernevik]

Det var ganska många som skulle flygtransporteras från Mälardalen till de norra delarna av Sverige, så särskilt unik var du inte. Det gällde allt från skyttesoldater och "uppåt" så, det viktiga låg inte i den enskilda befattningen utan i att det gällde att få upp folk så fort som möjligt vid mobilisering.

[erep]

Jag har varit rätt fascinerad angående dessa krigspalceringsorder i Sverige.

I Finland har mobiliseringsplatsen varit en icke offentlig uppgift och den pliktade får reda på platsen först när han får sitt inkallelsekort, vilket fanns färdigtryckt för leverans. Under fredstid grundar man trupper på andra platser än skarpa.

Dessutom blir jag lite irriterad över begreppet "mobilisering". Låt mig förklara. Sverige och Finland hade en doktrin som gick ut på att beredskapen skulle höjas gradvis enligt läget. Om man hamnar i en situation där man blir tvungen att kalla in allt på en gång, dvs. "mobilisera", då har man redan förlorat ordentligt.

[Vysotskij]

Om det är så finner jag ändå vissa fördelar med det svenska systemet, som teoretiskt möjliggör snabbare inkallelser (radio/tv/telefon) än det finländska beroendet av en snabb och ostörd postgång. Man vet ju aldrig hur snabbt man kan behöva kalla in folk.

För övrigt fanns i svensk terminologi olika grader av mobilisering, även med lägre grader av krigsberedskap än allt och alla.

[lampros]

Dessutom blir jag lite irriterad över begreppet "mobilisering". Låt mig förklara. Sverige och Finland hade en doktrin som gick ut på att beredskapen skulle höjas gradvis enligt läget. Om man hamnar i en situation där man blir tvungen att kalla in allt på en gång, dvs. "mobilisera", då har man redan förlorat ordentligt.

"Mobilisering betyder krig" sa man 1914. Och vi hade i Sverige lärt oss det. Någon mobilisering gjordes t.ex inte 1939. Det kallades något annat. Men internt kan krigsmakten ha använt ordet både då och senare. I begrepp som "mobiliseringsmyndighet" osv.

[Der Löwe]

Det fanns ju inkallsealternativ. "P mob mindre" innebar tex för "mitt" förband att vi kallade in ca 100 av 250 soldater. Tillräckligt för att bemanna alla tunga vapen och sensorer med begränsad uthållighet och utan underhåll. Tanken var att utgångsgruppera i "falska" men relistiska ställningar och sedan sända med samtliga radarstationer under en viss tid. Därefter omgruppera till riktiga ställningar. Hela tanken var att tvinga en tänkt motståndare att räkna med luftvärn vid flygbaser vilket skulle tvinga till längre förbekämpning och inte möjligöra luftlandsättning omedelbart i basområdet. dvs höja tröskeln med ett minimum av inkallelse.

[iqbad]

"Mobilisering betyder krig" sa man 1914. Och vi hade i Sverige lärt oss det. Någon mobilisering gjordes t.ex inte 1939. Det kallades något annat. Men internt kan krigsmakten ha använt ordet både då och senare. I begrepp som "mobiliseringsmyndighet" osv.

Man genomförde i alla fall P-Mob under andra världskriget, jag har själv sett några av planscherna som sattes upp i tex. arvidsjaur.

[Donkeyman]

Hur man än vrider och vänder sig så var det gamla systemet baserat på att du skulle mobilisera till den platsen där du hade gjort Repövning. Du skulle dessutom utföra precis de uppgifter som du hade övat på vid din Repövning. Som det hela utvecklades blev det ju inte så för en stor del av Repgubbarna men grundtanken var ändå den.

Själv var jag plutonchef i Ingenjörstrupperna och jag gjorde flera Repmöten just enligt denna ursprungliga planering. Vi möttes vid samma Mobförråd. Vi hämtade ut de samma prylarna. Och vi utförde precis de samma uppgifterna, som i detta fall innebar att bygga och trafikera en färjeled över en av våra stora älvar. "Just in case" om "fi" hade behagat bomba broarna över samma älv.

Själv tror jag att detta var en förnuftig och fungerande lösning för krigsmakten på den tiden. Men det börjar bli länge sedan.

[Harald Tandlös]

Det var ganska många som skulle flygtransporteras från Mälardalen till de norra delarna av Sverige, så särskilt unik var du inte. Det gällde allt från skyttesoldater och "uppåt" så, det viktiga låg inte i den enskilda befattningen utan i att det gällde att få upp folk så fort som möjligt vid mobilisering.

jag tror inte jag är speciell på något sätt, men eftersom jag aldrig gjorde någon repövning efter "lumpen" i Karlsborg blev jag väldigt nyfiken på att få veta vad jag krigsplacerats som och i vilket förband.

[Stellan Bojerud]

Det var få som skulle lufttransporteras från Mälardalen till ÖN. Däremot många till Gotland.
Till ÖN flögs nyckelpersoner av varierande tjänstegrad, t ex mobförberedare.

Norrlandsförbanden hade en A-omgång norrlänningar och tillfördes en B-omgång sörlänningar.

Jag var krigsplacerad vid 604.fogruppstaben i Storuman. Chefen och huvuddelen av staben kom från I 20 eller K 4. Jag - kapten - kom från S 1 i Uppsala och hade mobiliseringsplats Heby. Min uppgift var att bl a föra B-omgången till Storuman.
I Heby fanns lagrat all personlig utrustning. Vapen, uniformer, hjälmar, skyddsmasker o s v. Vi skulle resa till Storuman som organiserad trupp.

[Wedman]

jag tror inte jag är speciell på något sätt, men eftersom jag aldrig gjorde någon repövning efter "lumpen" i Karlsborg blev jag väldigt nyfiken på att få veta vad jag krigsplacerats som och i vilket förband.

Det kan inte uteslutas att svaret på frågan hänger ihop med din grundutbildning. Utbildades du vid S 2?

[MD650]

jag tror inte jag är speciell på något sätt, men eftersom jag aldrig gjorde någon repövning efter "lumpen" i Karlsborg blev jag väldigt nyfiken på att få veta vad jag krigsplacerats som och i vilket förband.

Vilken tjänst hade du under GU?
Omdu fått en krigsplaceringsorder så framgick det på den vid vilket förband du var krigplacerad.

[A2Keltainen]

Det var få som skulle lufttransporteras från Mälardalen till ÖN. Däremot många till Gotland.

I vilken utsträckning hade man, under olika tidsperioder, planerat att använda färjor, och andra fartyg och båtar, för transport av manskap till Gotland?

[Zizka]

Det var få som skulle lufttransporteras från Mälardalen till ÖN. Däremot många till Gotland.
Till ÖN flögs nyckelpersoner av varierande tjänstegrad, t ex mobförberedare.

Norrlandsförbanden hade en A-omgång norrlänningar och tillfördes en B-omgång sörlänningar.

Jag var krigsplacerad vid 604.fogruppstaben i Storuman. Chefen och huvuddelen av staben kom från I 20 eller K 4. Jag - kapten - kom från S 1 i Uppsala och hade mobiliseringsplats Heby. Min uppgift var att bl a föra B-omgången till Storuman.
I Heby fanns lagrat all personlig utrustning. Vapen, uniformer, hjälmar, skyddsmasker o s v. Vi skulle resa till Storuman som organiserad trupp.

Hej !

Av sentimentala skäl har jag spart min krigsplaceringsorder.
Tittar man på denna order så uppkommer några frågor ??

Täcknamn: Cesar
Beteckning: Gul
Vad gällde för dessa täcknamn och beteckningar, enligt information under SÖF 1994 i Boden skulle vi mobilisera vid minsta beredskapshöjning av försvarsmakten. Vilka olika typer av beredskapsnivåer fanns det ?

Vidare skulle vi ta oss till Märsta station för flygtransport till Arvidsjaur för vidare transport till förrådet.
Innebär flyg från Arlanda att vi var prioriterade till Norrland ?

Glad helg på er alla/J

[jorjoh]

Färgerna hade något med mobiliseringstid att göra har jag för mig.
Fanns Vit, röd & gul har jag för mig. 72h var längsta mob.tid, och den var gul tror jag.
Täcknamnet skulle nyttjas vid inkallelse via radio. Var också ett sätt att kalla in delar av försvaret.

Har också sparat min krigsplaceringsorder någonstans. Ska se om jag kan hitta den