Kambodjanska, laotiska och vietnamesiska fallskärmsförband.

[tyskaorden]

Under kriget i Indokina 1946-54 uppsattes en rad lokala förband av fransmännen. De mest utmärkande av dessa var fallskärmsförbanden.


1er Bataillon Parachutiste Khmere (1. Khmer fallskärmsbataljonen).
Uppsattes 1 december 1952 och deltog under 1953 i operationer mot Vietminh i Kambodja. 1 juli 1953 insatt vid Sre Ches. Den 31 augusti 1953 drogs de franska officerarna vid bataljonen bort som en del av det kommande fredsavtalet och bataljonen blev del av kungariket Cambodjas armé.


1er Batallion Parachustistes Laotiens (1. Laotiska fallskärmsbataljonen).
Uppsättning påbörjad i oktober 1951 och slutförd 1 april 1952. Bataljonen bestod då av 853 man i stabskompani och tre fallskärmskompanier. Förlägning var Chinaimo utanför Vientiane. Insatt mot Vietminh, led svåra förluster vid Sam Neua december 1952 till april 1953. I maj sändes man tillbaka till Chinaimo för återuppbyggnad, resten av 1953 var bataljonen insatt norr om Luang Prabang. I mars 1954 sändes den till norra Laos för att deltaga i en undsättningsexpedition av Dien Bien Phu. Detta fäste föll dock innan operationen han påbörjas och den 18 juni sändes bataljonen till Seno. Den 2-4 augusti följde bataljonens sista luftburna operation under Indokinakriget. Vid vapenstilleståndets ingående 6 augusti sändes bataljonen till Seno där dess franska officerare lämnade den. Nu blev bataljonen också bara 1er Bataillon Parachutistes (1er BP) i den laotiska armén.

[tyskaorden]

1er Compagnie de Commandos Parachutistes Laotiens (1er CCPL = 1. Laotiska kommando-fallskärmskompaniet).
Uppsatt ur 3. kompaniet 1er Bataillon de Chasseurs Laotiens (Laotiska jägarbat) den 1 juli 1948. I september bestod 1er CCPL av en stabssektion och tre kommandosektioner totalt 132 laotier och 22 fransmän. Kompaniet var förlagd till Wattays flygbas i Vientiane. Den 11 maj 1949 utfördes det första operativa fallskärmshoppet då 18man från kompaniet hoppade för att förstärka garnisonen i Nam Tha. Den 29 april 1951 utökas 1er CCPL med ytterligare tre kommando sektioner nr 4-6. I oktober avskiljdes dessa för att bilda 2. kompaniet i 1er BPL. Den 1 mars 1952 fick kompaniet namnet 1ere Cie de Commandos Laotiens (1er CCL), vilket under återstoden av året var insatt på antigerillaoperationer norr om Vientiane. Den 27 1953 sattes det in vid Nam Bac och led svåra förluster. Återuppbyggt 4 augusti. Den 15 juni 1954 överfördes 1er CCL till den laotiska armén som 1er Groupement de Commandos Parachutistes Laotiens (1er GCPL). I augusti samma år hade alla franska officerare lämnat grupperingen som 1955 uppgick i 1er BP.

[tyskaorden]

Den vietnamesiska fallskärmsförbanden utgjorde den största styrkan av de tre nämnda, vid Vietnamkrigets slut bestod de av en division. Främst organiserad kring nio fallskärmsbataljoner.


1er Bataillon de Parachutistes Vietnamiens (BPVN eller på vietnamesiska Tieu Doan 1 Nhay Du -TD1ND).
Uppsatt 15 juni 1951 i Saigon som del av vietnamesiska nationalarmén. Under det första Indokinakriget - "det franska kriget" deltog man i följande huvudinsatser Oparation Pirate 30/8-9/9 1951, Operation Bretange 15-19 december 1951, Operation Chaumieré 25 april 1952, Operation Ecole 15 maj 1952, Operation Cabestan 15 juni 1952, Operation Quadrille 4 juli 1952, Na San från slutet av 1952 till början av 1953, Operation Atlas 9-29 april 1953, Operation Quercy 12-25 november 1953.

TD2ND verkar ha uppsatts efter "det franska kriget".


3e BPVN/TD3ND.
Uppsattes 1 september 1952 i Hanoi från 10e Batallion de Parachutistes Chasseurs de Pied. Deltog i följande huvudinsatser: Operation Mimosa maj 1953, Operation Carmargue juli 1953, Operation Concarneau, Lamballe och Mont St Michel augusti 1953, Operation Flandre september 1953, Operation Eglantine juni 1954.

Någon fjärde bataljon uppsattes inte eftersom nummer fyra räknas som otursnummer av vietnameser.


5e BPVN/TD5ND.
Uppsatt i Hanoi 1 september 1953 från 3e och 23e Compagnies Indochinoises Parachutistes från 3e Batallion Parachutistes Coloniaux. Deltog i Operation Brochet sep-oktober 1953, Operation Castor november 1953. Till Dien Bien Phu 13 mars 1954.


6e BPVN/TD6ND.
Uppsatt 1 mars 1954 som den första fallskärmsenheten med endast vietnameser.


7e BPVN/TD7ND.
Uppsatt 1 september 1953 i Hanoi.

Efter "det franska kriget" tillkom TD4ND,TD8ND, TD9ND, TD10ND och TD11ND.

1959 organiserades de vietnamesiska fallskärmsstyrkorna i en brigad vilken 1965 utökades till en division. Med Hk i Tan Son Nhut (Saigons flygplats) verkade divisionen som en brandkårsstyrka över hela Sydvietnam. Den var organiserad med nio fallskärmsbataljoner en Rangergrupp (den 7. om tre bataljoner) samt understödsenheter. 1970 insatt i Kambodja och 1971 deltog man i operation Lam Son 719 då man försökte slå ut NVA-ställningar i Laos. Under slutstriderna 1975 insattes divisionens tre brigader enligt följande 1. Xuan Loc, 2. Phan Rang och 3. Nha Trang. Divisionen ansågs som en av Sydvietnams bästa.

[tyskaorden]

Organisation av Republiken Vietnams Luftburna division (på vietnamesiska Su Doan Nhay Du) år 1974, från boken Army of the Republic of Vietnam 1955-75 av Gordon L. Rottman och Ramiro Bujeiro (MAA 458).

1. luftburna brigaden (Lu Doan 1 Nhay Du) 1., 8. och 9. fallskärmsbataljonerna samt 1. fallskärmsartilleribataljonen.
2. luftburna brigaden (Lu Doan 2 Nhay Du) 5., 7. och 11. fallskärmsbataljonerna samt 2. fallskärmsartilleribataljonen.
3. luftburna brigaden (Lu Doan 3 Nhay Du) 2., 3. och 6. fallskärmsbataljonerna samt 3. fallskärmsartilleribataljonen.
4. luftburna brigaden (Lu Doan 4 Nhay Du) 4. och 10. fallskärmsbataljonerna. Denna brigads uppsättande hade påbörjats 1974 men han aldrig slutföras före krigsslutet 1975.

Före 1969 hade brigaderna betecknats som Luftburna stridsgrupper - Chien Doan (1-3) Nhay Du.

Till divisionen hörde också följande understödsenheter:
Fallskärmsspaningsbataljonen.
Fallskrämssignalbataljonen.
Fallskärmssjukvårdsbataljonen.
Fallskärmsingenjörskompaniet.
Amerikanska luftburna rådgivarteamet 162.