Skrönor och historier från det kalla kriget

[kmzmmz]

Har på P4 övningsfält en lerig dag.. Sett en 103 från FÖS med kolvmotor och GT, stillastående göra en koppling-broms piruett ett par varv och plötsligt släppa o dra iväg som en "bålgeting". Alla Strv killar vet hur tungkört det är i leran.
mvh
kmzmmz

[FNP]

En tänkbar skröna som jag hörde flera gånger när jag var yngre gällde att i händelse av krig så skulle ammunitionen för svenska försvaret max räcka en-två dagar. Oklart till vilka vapensystem som det gällde, samt om det finns något belägg för detta?

Inte Strv o elller finkalibrig amo. Till Pbv var det dock ingen skröna, i hela landet fanns det på 80-talet 60-80 st skott per vagn. Det enda besked man fick när man frågade uppåt var att produktionrn skulle startas vid behov.
Vill minnas att man fick starta produktionen under Kosovokonflikten.
mvh
kmzmmz

Ur Wikipedia

"Pbv 302:s vänstersida är beväpnad med en 20 mm Hispano Suiza HS 804 automatkanon betecknad m/47D. Denna kanon var ursprungligen avsedd för flygplan (f.ö. samma kanon som i J29) och var bandmatad med band om antingen 10 pansarbrytande eller 135 högexplosiva skott."
"Totalt levererades 518 vagnar i pansarskytteutförandet och 129 vagnar i de olika specialutförandena."

Mot bakgrund av ovanstående, så förefaller det fullständigt absurt att det i förråd endast skulle finnas 518 x 80 = 41 440 20 mm granater. Möjligen gäller den uppgiften pansarbrytande ammunition.

Vilken är din källa?

[MD650]

Mot bakgrund av ovanstående, så förefaller det fullständigt absurt att det i förråd endast skulle finnas 518 x 80 = 41 440 20 mm granater. Möjligen gäller den uppgiften pansarbrytande ammunition.

Vilken är din källa?

Kan vara rimligt att det var 80 granater pansarbrytande i RU (reglementerad utrustning).
Sedan torde det ha funnits mer ammunition att få "framkörd".

[Lasse O]

Under mina år i FM hörde jag åtskilligt som i efterhand kan anses vara skrönor:

En är att då Patton 1945 besökte Sverige och förevisades en KP-bil m/42 så lär han ha utbrustit att om om hans armékår hade haft sådana bilar så hade kriget förkortats med ett halvår.
Trams. Utländska besökares artighet ses i Sverige ofta som en uppriktig sanning.
Utan att förringa våra soldater i utlandsstyrkan så har jag en känsla av att den erkänsla våra soldater får från andra nationer ofta tas på för stort allvar. Visst är vår materiel och våra soldater duktiga men ofta är det bara artighet. Inte en rejäl utvärdering.

En annan skröna jag hört är att strv 103 på 70-talet testades mot jämförbara stridsfordon i Västtyskland och då utklassade allt och alla men att resultaten hölls hemliga, allt för att inte sänka stridsmoralen i NATO.

Vidare skrönor följer. Jag har gott om sådana

[kmzmmz]

Ok
Min källa är de utrustningslistor vi hade på Strv 103 kompaniet, innan Psk togs bort.
Tro mig detta var i sanning ett mysterium som diskuterades mycket, då det var ett bekymmer i vår Krigsplanläggning.
Jag var Kapten, kollegor som var Majorer och Överstelöjtnanter fick samma besked, går ej att beställa, i.a.f. från Brigaden.
Vet att produktionen startade när vi var nere i Kosovo. Annars så var det så, om än ett till synes vansinnigt faktum.

Mvh
kmzmmz

[kmzmmz]

Under mina år i FM hörde jag åtskilligt som i efterhand kan anses vara skrönor:

En är att då Patton 1945 besökte Sverige och förevisades en KP-bil m/42 så lär han ha utbrustit att om om hans armékår hade haft sådana bilar så hade kriget förkortats med ett halvår.
Trams. Utländska besökares artighet ses i Sverige ofta som en uppriktig sanning.
Utan att förringa våra soldater i utlandsstyrkan så har jag en känsla av att den erkänsla våra soldater får från andra nationer ofta tas på för stort allvar. Visst är vår materiel och våra soldater duktiga men ofta är det bara artighet. Inte en rejäl utvärdering.

En annan skröna jag hört är att strv 103 på 70-talet testades mot jämförbara stridsfordon i Västtyskland och då utklassade allt och alla men att resultaten hölls hemliga, allt för att inte sänka stridsmoralen i NATO.

Vidare skrönor följer. Jag har gott om sådana

Vad bra då att resultaten hemligstämplades på begäran av England!!
mvh
F.d. Stridsvagnsofficer

[kmzmmz]

Mot bakgrund av ovanstående, så förefaller det fullständigt absurt att det i förråd endast skulle finnas 518 x 80 = 41 440 20 mm granater. Möjligen gäller den uppgiften pansarbrytande ammunition.

Vilken är din källa?

Kan vara rimligt att det var 80 granater pansarbrytande i RU (reglementerad utrustning).
Sedan torde det ha funnits mer ammunition att få "framkörd".

Nej det var INGEN som fann detta faktum rimligt!
F.d. Stridsvagnsofficer

[MD650]

Nej det var INGEN som fann detta faktum rimligt!
F.d. Stridsvagnsofficer

Att det var 80 gr RU eller att det bara var 80 gr?

[kmzmmz]

En tänkbar skröna som jag hörde flera gånger när jag var yngre gällde att i händelse av krig så skulle ammunitionen för svenska försvaret max räcka en-två dagar. Oklart till vilka vapensystem som det gällde, samt om det finns något belägg för detta?

Inte Strv o elller finkalibrig amo. Till Pbv var det dock ingen skröna, i hela landet fanns det på 80-talet 60-80 st skott per vagn. Det enda besked man fick när man frågade uppåt var att produktionrn skulle startas vid behov.
Vill minnas att man fick starta produktionen under Kosovokonflikten.
mvh
kmzmmz

Ur Wikipedia

"Pbv 302:s vänstersida är beväpnad med en 20 mm Hispano Suiza HS 804 automatkanon betecknad m/47D. Denna kanon var ursprungligen avsedd för flygplan (f.ö. samma kanon som i J29) och var bandmatad med band om antingen 10 pansarbrytande eller 135 högexplosiva skott."
"Totalt levererades 518 vagnar i pansarskytteutförandet och 129 vagnar i de olika specialutförandena."

Mot bakgrund av ovanstående, så förefaller det fullständigt absurt att det i förråd endast skulle finnas 518 x 80 = 41 440 20 mm granater. Möjligen gäller den uppgiften pansarbrytande ammunition.

Vilken är din källa?

Min källa är verkligheten, inte Wikipedia som dessutom inte ned ett ord nämner hur mycket amu det fanns att tillgå.
F.d Stridsvagnsofficer

[kmzmmz]

Nej det var INGEN som fann detta faktum rimligt!
F.d. Stridsvagnsofficer

Att det var 80 gr RU eller att det bara var 80 gr?

Jag skrev 60-80 för jag kommer inte ihåg siffran exakt men det var RU. Detta reagerade naturligtvis alla på.
Det besked som kom uppifrån var att produktionen skulle startas upp vid behov,am till 20mm akan fanns ej att beställa från högre förband. Som sagt detta var ett problem, det insåg vi alla.
Mvh
F.d. Strv. Officer med 15 års tjänstgöring på Strdsvagnskomp.

[FNP]

En tänkbar skröna som jag hörde flera gånger när jag var yngre gällde att i händelse av krig så skulle ammunitionen för svenska försvaret max räcka en-två dagar. Oklart till vilka vapensystem som det gällde, samt om det finns något belägg för detta?

Inte Strv o elller finkalibrig amo. Till Pbv var det dock ingen skröna, i hela landet fanns det på 80-talet 60-80 st skott per vagn. Det enda besked man fick när man frågade uppåt var att produktionrn skulle startas vid behov.
Vill minnas att man fick starta produktionen under Kosovokonflikten.
mvh
kmzmmz

Ur Wikipedia

"Pbv 302:s vänstersida är beväpnad med en 20 mm Hispano Suiza HS 804 automatkanon betecknad m/47D. Denna kanon var ursprungligen avsedd för flygplan (f.ö. samma kanon som i J29) och var bandmatad med band om antingen 10 pansarbrytande eller 135 högexplosiva skott."
"Totalt levererades 518 vagnar i pansarskytteutförandet och 129 vagnar i de olika specialutförandena."

Mot bakgrund av ovanstående, så förefaller det fullständigt absurt att det i förråd endast skulle finnas 518 x 80 = 41 440 20 mm granater. Möjligen gäller den uppgiften pansarbrytande ammunition.

Vilken är din källa?

Min källa är verkligheten, inte Wikipedia som dessutom inte ned ett ord nämner hur mycket amu det fanns att tillgå.
F.d Stridsvagnsofficer

Det där imponerar inte som sakargument på mig.

Att en reservare på ett stridsvagnskompani 30 år senare konstaterar att "Det enda besked man fick när man frågade uppåt var att produktionrn skulle startas vid behov." är i brist på mer detaljerad information i mina ögon en skröna i likhet med "överlevnadstiden för en skyttesoldat i Kalixlinjen är 15 sekunder för det sa mitt befäl i lumpen och han är ju major och därmed närmast gud fader så då är det sant".

Påstår du att de uppgifter som återfinns i ovan citerad Wikipediaartikel om PBV 302 inte stämmer faktamässigt så är nog alla på detta forum tacksamma för dina rättelser.

Så åter till sakfrågan.
Vad var t ex RU för 20 mm kanonen på en PBV 302 hur stort var E1? E2?
Har du erfarenhet av krigsförbandsarbete med PBV 302 känner du naturligtvis till dessa siffror, eller hur?

Gick inte den här 20 mm ammunitionen att lagra? Det borde ju annars ha inköpts en hel del ammunition på 60-talet då det var gott om pengar och vagnen beställdes.

[Lasse O]

Vad bra då att resultaten hemligstämplades på begäran av England!!
mvh
F.d. Stridsvagnsofficer

Glömde lägga till den knorren som avslutning på skrönan, fast oftast är det USA som vill mörka resultaten som visar hur förträfflig 103:an är.
PA infanteriofficer

[kmzmmz]

Vad bra då att resultaten hemligstämplades på begäran av England!!
mvh
F.d. Stridsvagnsofficer

Glömde lägga till den knorren som avslutning på skrönan, fast oftast är det USA som vill mörka resultaten som visar hur förträfflig 103:an är.
PA infanteriofficer

Tyvärr känner(kände) jag bara folk som var inblandade i Tysklandsmanövern, USA vet jag inget om annat än att de haft någon vagn på lån.
mvh
kmzmmz

[kmzmmz]

Ur Wikipedia

"Pbv 302:s vänstersida är beväpnad med en 20 mm Hispano Suiza HS 804 automatkanon betecknad m/47D. Denna kanon var ursprungligen avsedd för flygplan (f.ö. samma kanon som i J29) och var bandmatad med band om antingen 10 pansarbrytande eller 135 högexplosiva skott."
"Totalt levererades 518 vagnar i pansarskytteutförandet och 129 vagnar i de olika specialutförandena."

Mot bakgrund av ovanstående, så förefaller det fullständigt absurt att det i förråd endast skulle finnas 518 x 80 = 41 440 20 mm granater. Möjligen gäller den uppgiften pansarbrytande ammunition.

Vilken är din källa?[/quote]


Min källa är verkligheten, inte Wikipedia som dessutom inte ned ett ord nämner hur mycket amu det fanns att tillgå.
F.d Stridsvagnsofficer[/quote]

Det där imponerar inte som sakargument på mig.

Att en reservare på ett stridsvagnskompani 30 år senare konstaterar att "Det enda besked man fick när man frågade uppåt var att produktionrn skulle startas vid behov." är i brist på mer detaljerad information i mina ögon en skröna i likhet med "överlevnadstiden för en skyttesoldat i Kalixlinjen är 15 sekunder för det sa mitt befäl i lumpen och han är ju major och därmed närmast gud fader så då är det sant".

Påstår du att de uppgifter som återfinns i ovan citerad Wikipediaartikel om PBV 302 inte stämmer faktamässigt så är nog alla på detta forum tacksamma för dina rättelser.

Så åter till sakfrågan.
Vad var t ex RU för 20 mm kanonen på en PBV 302 hur stort var E1? E2?
Har du erfarenhet av krigsförbandsarbete med PBV 302 känner du naturligtvis till dessa siffror, eller hur?

Gick inte den här 20 mm ammunitionen att lagra? Det borde ju annars ha inköpts en hel del ammunition på 60-talet då det var gott om pengar och vagnen beställdes.[/quote]

Ok, herr förhörsledare och domare!
Jag vänder mig inte mot sakuppgifter som står i Wikipedia(om du LÄSER vad jag skriver, så ge f-n i att lägga ord i min mun), jag/vi reagerade på att man i händelse av mob. endast
kunde förse vagnarna med en löjligt låg am-mängd. Kan ha varit 120 som var RU kommer ej ihåg exakt siffra.Vi ansåg i.a.f. siffran löjligt låg att gå i krig med. Eftersom jag var Strv utbildad så var inte am frågan för Psk mitt prio 1.
Vad betäffar E1 o E2 måste jag erkänna att efter 5 KFÖ/GKÖ på Strv (de sista en el två utan Psk enl 63m) inte har en
aning om vad du pratar om. Men du har tydligen förbandserfarenhet av åtminstonde Psk/Pbv så dela gärna med dig
av din kunskap ang E1 o E2.
Mvh
kmzmmz

Och du, jämför inte det jag skriver med vad någon Mj. klämt ur sig för att skrämma upp er lite, den sortens polemik
betackar jag mig för.

[Hans]

Seså, nu skall vi vara trevliga.

Vi hade över 500 29'or och jag är ganska säker på att flygvapnet hade ammunition så att de kunde ladda upp mer än en gång. Vanlig ammunition kan inte ha varit en bristvara för PBV - specialammunition däremot låter jag vara osagt.

MVH

Hans

Hpt. a.D - urbota infanterist