Styrelsesätten i Sverige på 1900 talet?

Marco · Inlägg av **Marco** » 12 januari 2004, 12:45

Vet ej egentligen vart jag skall skriva denna tråd.

Men min frågga är hur har Sverige genom tiderna på 1900 talet förändras i Styrelsesättet och makten till denna dag vi lever idag i?

Vilken makt hade Kungen för och hur har styrelse sättet blivit sån som idag?

Martin Lundvall · Inlägg av **Martin Lundvall** » 12 januari 2004, 15:46

Vill gärna hjälpa till men det snabbast sättet för dig att få reda på information är nog att:
1.) Läs en historiebok som behandlar detta. Finns mängder av titlar. (Blir mer att läsa)
2.) Slå upp Sverige i ett uppslagsverk och läs på modern historia och statskick så får du nog en god bild.

Parlamentarismen som är Sveriges styrelseskick kom på 1800-talet. Några av de viktiga händelser som har hänt i Sverige under 1900-talet är.

Kvinnlig rösträtt, 1921.
Samlingsregering under andra världskriget
ATP-omröstningen, en stor skiljelinje i svensk politik
Regeringsreformen 1974 i vilken kungen får mycket mindre makt.
EU, EMU

Det var några händelser. Listan kan fyllas på. Som du nog förstår så skulle det ta alltför lång tid att skriva om allt detta. Dessutom tror inte att jag ska ge mig in mer och tolka politiken på 1900-talet då det blir en politisk diskussion.

/Martin

Backstugusittaren · Inlägg av **Backstugusittaren** » 12 januari 2004, 17:18

Lite mer bakgrund: Det svenska tvåkammarsystemet infördes 1875 och varade till 1970. Till en början var första kammaren den som stod för konservativa och rojalistiska värderingar eftersom ledamöterna där inte var valda av "folket" utan av landstingen. I andra kammaren växte gradvis antalet liberaler och socialdemokrater som krävde demokratiska reformer. Karl Staffs regering genomförde allmän rösträtt för män (dock ej på kommunal nivå) 1909. Det kom dock till en kris mellan kungamakten och regeringen 1914, och det handlade om att regeringen ville skära i försvarsutgifterna. Kungen höll då det beryktade borggårdstalet som starkt ifrågasatte regeringens politik. Fram till dess hade man försökt eftersträva konsensus mellan kungen och regeringen. En mer kungavänlig regering (eller ministär) efterträdde den avgånde Staff och satt fram till 1917 då Nils Edéns liberala regering som efterträdde ministären fortsatte reformarbetet och lade fram bl a förslaget om kvinnlig rösträtt.

(edit: rättade stavfel)

Gutekrigaren · Inlägg av **Gutekrigaren** » 12 januari 2004, 23:26

Ståndsriksdagen försvann 1866.

Regeringsformen från 1809 gällde till 1974, först då stadsfästes parlamentarismen som princip. Den hade emellertid gällt sedan 1917 som ett på sätt och vis informellt löfte mellan Gustav V och regeringen, där kungen lovade att inte lägga sig i regeringsbildningen mer. Kvinnlig rösträtt som sagt 1921.

Mvh Petter

Martin Tunström · Inlägg av **Martin Tunström** » 13 januari 2004, 00:05

Kolla in Örjans sida:

Svensk historia

/Anno

Roary · Inlägg av **Roary** » 14 januari 2004, 17:19

... eller läs Herman lindqvists "Historian om Sverige - Drömmar och Verklighet"..

Rob Graves · Inlägg av **Rob Graves** » 14 januari 2004, 20:08

Parlamentarismen grundlagsfästes faktiskt redan (

hela 5 år innan den nya regeringsformen) genom 1969 års partiella grundlagsreform.

Vår författning av Stjernquist, Holmberg innehåller en grundläggande historisk beskrivning av de förändringar som skett i det svenska statsskicket.

Stefan · Inlägg av **Stefan** » 16 januari 2004, 07:25

Frågan är inte så dum egentligen. Om vi hoppar över datumen som jag inte kan längre på rak arm (det minnet, det minnet). förutom rösträttsreformen 1921, så det var väl ungefär då som parlamentarisken slog igenom ordentligt. Man började ju med ett slags parlamentarism redan under andra halvan av 1800-talet, men det var inte självklart att ledaren för det vinnande partiet fick bilda regering, utan kungen utsåg nån som stod de kretsarna nära...

Min huvudpunkt att ca 1980 slutade parlamentarismen, eller i varje fall gjordes en paus. För vad ÄR parlamentarismen: inte bara att vinnaren bildar regeringsmakten. "straffet" för att man misslyckats är att förlora makten och få gå. Detta är alltså en hörnsten i systemet, en regleringsmekanism: att sköta om maktinnehavet och sköta sig så gott det nånsin går, annars får man bara gå.

De åren gick ju valen oerhört jämnt till. Och sossarna och borgarna gjorde upp: att hädanefter, de som förlorade regeringsmakten skulle ISTÄLLET få guldkantade statliga jobb: generaldirektörer, landshövdingar, ambassadörer. Så. Inte nog med att en hörnsten i parlamentarismens filosofi rycktes bort. Där rök en annan hörnsten också: vinnaren tar allt. Vinnaren fick riksdagen, medan förloraren fick istället makten ute i landet via dessa direktörsposter.

Min fråga nu är om man har kvar detta systemet, eller om den blev en parentes. Men den är principiellt viktigt, och den har inte diskuterats så mycket.

loop · Inlägg av **loop** » 16 januari 2004, 21:47

Jag tycker att det är mer intressant hur kommunerna styrdes innan 60-talet, det var väl inte ens partival i en del småkommuner.