Kuba och afrika

Backstugusittaren · Inlägg av **Backstugusittaren** » 10 januari 2004, 15:23

Läste John Lee Andersons biografi om Ernesto "Che" Guevara nyligen, en för övrigt mycket välskriven och allmänbildande bok. Guevara var ju inblandad i en mindre lyckad operation i Kongo 1965, som syftade till att i förlängningen starta ett revolutionärt uppror i hela afrika. Men även efter Guevaras död var Kuba tydligen inblandad i en del konflikter i afrika under kalla-krigstiden. Har någon mer info om detta eller kan hänvisa till någon bra källa?

jofredes · Inlägg av **jofredes** » 10 januari 2004, 16:28

Kuba skötte en hel del av sovjets krigföring i Afrika. De var synnerligen aktiva i Angola, strax efter självständigheten skickades det 20.000 soldater dit, där de stred mot UNITA, mötte Sydafrikanska soldater i strid och besegrades av dessa. Kubanska legoknektar har jobbat med att skydda olja i Angola även efter det kalla kriget. De var även aktiva i Etiopien, skötte SWAPO och ZIPRA baser i Zambia. Kubanska soldater smittades med HIV i Afrika och förde smittan tillbaka till Kuba.

Osprey-men-at-arms 242. Modern African Wars 3: South-west Africa.

jofredes · Inlägg av **jofredes** » 10 januari 2004, 16:39

Lite mer information. Kubanerna genomförde militära uppdrag i Algeriet, Ghana, Guinea-Bissau, Somalia, Libyen, Tanzania, Zambia, Syrien och Afghanistan. Som mest hade man 50.000 soldater och 8.000 civila i Angola, Kongo (500), Ethiopien 1978-84(4000), Mozambique (600), Sydjemen(500) och Nicaragua (500 soldater, 3000 civila).
Källa Osprey-Men-At-Arms 221. Central American wars 1959-89.

jofredes · Inlägg av **jofredes** » 10 januari 2004, 16:55

Fler länkar: http://www.cubapolidata.com/cafr/cafr.html
http://www.cubapolidata.com/cafr/cafr_campaigns.html

Kapten_Gars · Inlägg av **Kapten_Gars** » 10 januari 2004, 17:20

Kuban ingrep i flera konflikter i Afrika under 70-och 80-talen. Dels på eget initativ som revolutionära stormtrupper för att hjälpa marxistiska befrielsegrupper att krossa andra (oliktänkade) befrielsegrupper (Angola 1975-1989). Dels som sovjetuniones förlänga arm då sovjets lokala dikator hotades (Etiopien 1977). Och slutgiltigen för att stödja länder som destabiliserades av Rhodesia och Sydafrika (Mocambique 197?-199?).

I Angola ingrep kubanerna med trupp då det Marxistiska MPLA trots ett omfattande sovjetiskt stöd tappade mark till de framryckande USA stödda FNLA. (Frågan om vem som startade inbördeskriget är en infekterad fråga, helt klart så var all 3 grupperna rätt ointresserade av att dela makten emd någon annan). Kuba hade redan sedan tidigare militära rådgivare i Angola men i september-oktober 1975 så satte man in stridande förband.
Detta ledde i sin tur till att Sydafriak ingrepp genom att invadera Angola med FMLA trupp som man "tagit över", senare så sattes mer reguljära sydafrikanska förband in, främst artilleri och "pansarförband" (dvs pansarbilar och pansarskyttefordon). Kuba eskalerade i sin tur mängden trupper tills någonstan mellan 15000-20000 kubanska soldater stred i Angola. Efter den Sydafrikanska reträtten 1976 så stannade de kubanska trupperna kvar för att hjälpa MPLA att krossa alla oliktänkande grupper. FNLA krossades helt medans UNITA begränsades till en liten del av syd-östra Angola.

Under 80-talet så ökade Castro antalet kubaner i Angola till över 40-50000 man Ca 12000 var en blandning av militära och "civila" rådgivare, läkare ingenjörer mm som hjälpte MPLa att bygga upp dels en militär infrastruktur, dels den struktur som behövdes för ett fortsatt kommunistikst förtryck dvs hemlig polis, tortyrkammare, fång/dödsläger osv. Ca 8000 var civil personal (läkare, lärare ingenjörer mm) som hjälpte till att bygga upp Angolas infrastruktur som varit enormt eftersatt av portugisera. Mycket av det som fanns hade dessutom förstörts av portugiserna när de drog sig tillbaks eller skadats i inbördeskriget.
20-30000 man var stridande trupp vars exakt antal varierade beroende på inbördeskrigets intensitet. De bildade 8-12 motoriserade skytte regementen av sovjetiskt modell med extra pansar och artilleri förband som understöd. Kubaner utgjorde även en betydande del av piloterna och markpersonalen i Angolas flygvapen (tillsammans med östtyskar och vietnameser).

Fram till 1989 så deltog kubanerna aktivt i inbördekriget i södra Angola där FAPLA (Angolas krigsmakt) med ett massivt stöd ifrån "östblocket" ifrom av vapen och rådgivare från sovjet, östtyskand mfl och de kubanska trupperna bekämpade UNITA som först kämpade ensamt men när det hotades av utplåning så begärde och fick UNITA stöd av Sydafrika. Från 1986 så fick UNITA även stöd direkt ifrån USA.
Kubanska trupper deltog även i kampen mot de Sydafrikanska "Externals", offensiva operationer in i Angola vars huvusaklig amål var SWAPO's baser och förnand som upprättats där med stöd av MPLA. Sydafrikanerna var först och främst intresserade av att krossa SWAPO som ville befria Namibia (Sydvästafrika) som var en Sydafrikansk "koloni" Hade Angola inte stött SWAPO och ANC så hade Sydafrikanerna inte ingripit militär i landet.

Det fredsfördrag som 1989 granaterade Namibias självständighet hade som en paragraf att det kubanska trupperna skulle lämna Angola vilket också skedde. Kubanernas närvaro var ingalunda så godhjärtad och "solidarisk" som det har hävdats. MPLA regimen fick betala dyrt för att de Kubanska soldaterna skulle hålla dem kvar vid makten. Varje år betalde man miljardbelopp till Kuba, delvis i form av stora oljeleveranser.
Angola kom att bli Kubas vietnamkrig, ett stor antal unga kubaner dödes där och de hemvändande trupperna bar även med sig drogmissbruk och hiv till kuba. Exakt hur många kubaner som dog i Angola hålls fortfarande hemligt av Castro-regimen. Ca 400 000 kubanska soldater tjänstgjorde i Angola mellan 1974-1989

I Etiopien så ingrepp Kubanska trupp på sovjetisk begäran under kriget mellan Somalia och Etiopien 1977. Den blodsbesuldalde Mengistu regimen som stöddes av Sovjet led nederlag på nederlag mot de invadernade Somaliska styrkorna. Massiva vapenleveranser ifrån Sovjet och ca 20000 man kubansk stormtrupp vände kriget till Etiopisk fördel. Kubanska styrkor fanns kvar i Etiopien fram till 1989.

Kubanska trupper i angola

http://home.wanadoo.nl/rhodesia/samilhis.htm
http://www.netcentral.co.uk/~cobus/ebo.htm
http://www.sweety.com/wars.htm
http://www.autentico.org/oa09502.php

Kubanska trupper i etiopien:
http://countrystudies.us/ethiopia/137.htm
http://www.workmall.com/wfb2001/ethiopi ... union.html

(Ändrat för att rätt stavfel och lägga till antalet kubaner som totalt tjänstgjorde i Angola)
/Daniel

Gutekrigaren · Inlägg av **Gutekrigaren** » 10 januari 2004, 22:31

Daniel/Kn Gars, ett mycket intressant inlägg!

Mvh Petter

Backstugusittaren · Inlägg av **Backstugusittaren** » 10 januari 2004, 23:41

Wow! Tack för det uttömmande svaret!

Löwe · Inlägg av **Löwe** » 11 januari 2004, 15:18

Fick Kuba betalt av Sovjet för detta?

En liten stat i latinamerika, som satsar så mycket på krigföring, hade de råd?

Kapten_Gars · Inlägg av **Kapten_Gars** » 11 januari 2004, 15:42

Sovjet gav ju Kuba ett massivt militärt och ekonomiskt stöd så det är svårt att någon del av det var "betalning" för Kubanska operationer utomlands.
Helt klart så fick Kuba mer stöd därför att man var en "god" allierad.
Ananrs så kostade operationerna inte kuba så mycket i reda pengar efter 1976. Soldater och officerare skulle ju ha betalt i vilket flal som helst även om de var staionerade på Kuba. Sovjet försåg ju förbanden med utrusting och transport till/från afrika efter 1975-1976. Det första ingripandet i Angola var mycket Castros egen ide ock Kuba stod i början för vapen och transporter även om man snart fick tillgång till de vapenleveranser som gick direkt från Sovjet till Angola.

Så det Kuba bidrog med var utbildad personal, att de värnpliktiga som skickades till afrika fick betal ett högt pris i form av skador, sjukdom och död verkar inte ha rört Castro i ryggen. Å andra sidan så verkar det faktiskt vara så att det folkliga stödet för det militära ingripandet i Angola var rätt starkt. Man hjälpte ju en "folklig revolutionär rörelse" (som inte ens stöddes av 50% av befolkningen) att bekämpa kontrarevolutionärer, CIA Imperialistiska legoknektar och Sydafrikanska rasister. Sånt gick hem hos folket på 70-talet.

Sedan så tog ju Kuba efter ett tag betalt av Angola för att hålla trupp där, det rör sig om miljarder varje år i form av hårdvaluta, olja och diamanter.

Mathias Forsberg · Inlägg av **Mathias Forsberg** » 11 januari 2004, 15:55

Löwe skrev: En liten stat i latinamerika, som satsar så mycket på krigföring, hade de råd?

Nej. Castro var mycket besviken på Sovjetunionens bristande engagemang för tredje världen efter Breznjev, i en ganska intressant och öppenhjärtlig intervju för några år sedan på TV. Troligen hade han också rätt, det var Sovjetunionens och kommunismens sista chans.

Under mitten av 1980-talet hade nästan allt sovjetiskt bistånd, såväl militärt som civilt, ställts in.

Kuba fick väl dock vissa nyckelmaterialer och bränsle i utbyte mot bl a tobak och socker innan Ryssland började kräva USD under 1990-talet.

/Forsberg

Backstugusittaren · Inlägg av **Backstugusittaren** » 11 januari 2004, 15:55

Liten bakgrund bara: Castro var uppenbarligen inte renodlad kommunist från början, utan influerades av tidens strömningar och sina närmaste män under gerillatiden: brodern Raul och Che Guevara. Efter att gerillan tagit över makten på Kuba försökte Castro i det längsta undvika sanktioner från USAs sida, för att inte Kuba skulle bli beroende av öst. Dock blev det så. Och även om Guevara gjorde ansträngningar att knyta band även till Kina och andra länder blev ekonomin alltmer beroende av ett massivt sovjetbistånd efter hans död. Sovjet var naturligtvis också mån om att behålla inflytandet över ett land som låg så nära USA. Strax efter revolutionen 1959 började de första vapenleveranserna komma in (i stort hemlighetsmakeri för att inte provocera USA).

Guevaras idéarv om aktiv interventionspolitik parat med Sovjets behov av en lämplig "agent" för att försvara sina intressen i tredje världen bör förklara Kubas stora engagemang i afrika. Efter sovjets kollaps har även den kubanska (officiella) ekonomin i stort sett rasat samman.

Frogman · Inlägg av **Frogman** » 11 januari 2004, 19:31

USSR var väl lite arga på Kubanerna/Angolanerna när dom lyckades förlora hemlig vapenteknologi pga slarv, radar bl.a under en del slag
emot Syd-Afrikanerna, dom åkte på stryk emot haubitzarna som Gerard Bull hade varit med och utvecklat. Ungefär som Egyptierna gjorde under sina krig med Israel, fast det är en annan historia...