Minkar, sillar och andra ubåtar

[Ola Frithiofson]

Återigen ett inlägg från JohnT som inte motsäger vad jag skriver i sak; att psyops kom att bli allt viktigare under 1980-talet, för USA i konflikten med Sovjetunionen, utan något annat.

Den bok jag refererar till är inte den som JohnT nämner. Hur JohnT kan veta att jag syftar fel när han utgår från fel bok är svårt att förstå.

Boken i fråga är ”The future of conflict in the 1980s”. En redigerad volym där Taylor är en av de två ansvariga och där Taylor dessutom själv har skrivit det som står i kapitel 9. Det som står i boken grundas på vad som sas och presenterades på Center for Strategic International Studies, CSIS konferens ”The future of conflict” och som ägde rum hösten 1981. En framåtsyftande konferens för att diskutera och föreslå metoder som USA kan använda i konflikten med Sovjetunionen under 1980-talet. Taylors bidrag i boken går ut på att USA måste använda sig av psyops för att undvika att få en militär konflikt som riskerar att eskalera bortom kontroll och för att matcha vad han menar redan pågår från Sovjets sida. Hotbilden som Taylor målar upp i inledningen till kapitel 9 är att Willy Brandt förmåtts, genom influenser från Sovjet, att propagera för att inte placera ut Pershing II och för en kärnvapenfri zon i Norden.

Taylor skriver på sid 114 att psyops ska riktas mot vänner som motsätter sig amerikansk policy. Det skriver han under rubriken “Targets”.

“A major target set consists of those foreign nations or foreign political action groups that are not necessarily enemies of the United States but often differ with US policies and take public stands in opposition to US national interests.... The second major target group is the so-called enemy, targeted by the US Department of Defense, the State department, the Department of Commerce, and various other agencies. The enemy includes the Soviet Union and its allies and proxies…. It appears that the US PSYOP effort should be greatly expanded in the future and that military roles and capabilities deserve serious study. The question, then, is how in the 1980s this is to be accomplished.”

Den fortsatta texten I kap 9, Taylors kapitel, handlar om just detta; hur PSYOPs kan användas I större utsträckning och vad som krävs för att nå framgång med en PSYOP. Det är i det sammanhanget Taylor nämner som ett exempel att en västeuropeisk politisk ledare kan mördas, för att Västeuroper då skulle känna sig och sitt samhälle hotat och då kunna påverkas i den riktning som USA önskar. På sid 120 skriver Taylor.

“ If one accepts that threats or force are at the lowest end of the conflict spectrum, then one is dealing exclusively in the realm of PSYOPS. Threats that play on the mind. They are designed to compel a person, a group of people, a nation to bend to the will of another. Effectiveness of the threat depends on this credibility, and credibility varies widely, since it is dependent on many factors.

In Europe, for example, a credible threat may be to assassinate a key leader in a democratic country. It is credible because it would be relatively easy to accomplish. Freedom of movement is extensive in Western Europe, crossing national boundaries is simple. In addition, people in Western Europe place a great deal of value on their democratically elected leaders. On the other hand, European peoples are not receptive to giving up individual freedoms, which makes population control difficult, Western Europeans also know what the application of force can accomplish – Hitler is still remembered. Thus population is relatively well conditioned to reacting in the manner desired when an opponent uses the threat of force.”
Taylor beskriver Västeuropa som ett område lämpligt för Psyops som innebär någon form av hot om våld, medan många andra delar av världen, exempelvis mellanöstern, inte är det.

Så inte nog med att Taylor skriver att till USA vänligt sinnade länder är mål för psykologiska operationer och att ett sätt att nå avsedd effekt är att mörda en politisk ledare, han utgår från att det som måste förhindras är en kärnvapenfri zon i Norden och det som måste säkerställas är utplaceringen av Pershing II i västeuropa/Västtyskland. Sverige och den svenska folkopinionen var ett problem i det sammanhanget, för USA och Nato. Det visar också korrespondensen mellan Storbritanniens diplomater i Stockholm och i FN, hem till Whitehall i London och många andra dokument och vittnesbörder från den tiden.

Så min slutsats, att USA under 1980 talet allt mer kom att ägna sig åt psykologiska operationer, det visas av vad professor Taylor skriver - liksom vad Steve Pieczenik säger http://www.stevepieczenik.com/the-truth ... me-change/ och vad marinminsiter John Lehman säger, bland andra.

Det är inte svårt att placera in Sverige i det som Taylor beskriver som " those foreign nations or foreign political action groups that are not necessarily enemies of the United States but often differ with US policies and take public stands in opposition to US national interests".

[Thule3]

Inte i någon artikel som finns tillgänglig angående amerikanska Psyops eller sk False flag" operations nämns Östersjön och Sverige . Det handlar om Cuba, Vietnam, Polen, Granada , Iran , Irak, m.fl. Du dra dina slutsatser efter vad Tunander har skrivit, och försöker göra hans teorier till sanning.
Och varför utfördes inte Psyops mot Finland, som Usa var mycket bekymrade över vilken hållning det höll gentemot Sovjet? Eller menar du och Tunander att det uv kränkningar som Finland utsattes för var även det av amerikanska och brittiska ubåtar? Även om den finska und tjänsten talar om andra . Tyvärr Ola, du kan komma med hur många artiklar du vill, men visa på en enda en där det sägs rakt ut att detta gällde Sverige.
För övrigt lade jag ut i en annan tråd (hittar tyvärr den inte just nu ) ett uttalande från en hög amerikansk marin officer som hade insyn i special operationer, "våra miniubåtar har aldrig varit i Östersjön ",
Det kommenterade du aldrig med ett ord, likaså visar du inte upp krigsdagböckerna där uppgifter om västfartyg inblandade i Hårsfjärden incidenten skall finnas. Om du nu har tillgång till text i Krigsdagboken/böckerna , hur har du och Tunander behandlat uppgiften om den Polska ubåts bärgaren.
Och uppgifterna man skrev ner 14 dagar innan incidenten påbörjades, där man följde ryska enheter som skuggade Nato övningen i södra Östersjön?

Och hur har ni tolkat uppgifterna där Tunander påstår att und personal talat om för honom att man fått kontakt med en ubåt.
Jag har kollat uppgiften med ansvarig chef , och den är inte riktig.

Vidhåller ni fortfarande att så är fallet, vidhåller ni fortfarande att Nr 1 kan ha varit inblandad, trots att Fm vet var den befann sig och det var inte på denna sidan jorden? Vidhåller ni fortfarande att HMS Porpoise var inblandad, trots att hon låg i Portsmouth ?
Vänligen kontakta fotografen, han lever ännu !
Vidhåller ni fortfarande att Maritalia kan ha varit inblandad, trots att experter inom området intygat att Maritalia 3 GST 9 aldrig blev operabel ?
(Du kan få mail adress om du vill kolla uppgifterna)

Och det grövsta är dina och Tunanders teorier kring U-137 , och det avser jag inte att kommentera mer .

Jag hoppas du inte dras med i fallet den dagen Tunander ramlar av med buller och bång, "pallen lutar redan " för du har nog gjort detta med god vilja och med partiets bästa i blicken.

//Thule

[Ola Frithiofson]

Bergman vill ha krigsdagböcker. Det är så som FredH skrev att varje militär enhet som var aktiv i hårsfjärdenincidenten skrev någon form av dagbok. Örlogsbasens dagbok är på ca 300 sidor bara för de ca två veckorna aktiviteten var omfattande i Hårsfjärden. De datum som du frågar om , tror det var ca 4-8 oktober omfattar ca 70 sidor. Jag kan omöjligt lägga in alla dessa dokument, det skulle väl bli ungefär lika många inlägg som dokument, de flesta dagbokssidor omfattar 800 - 1000 kB och 1000 kB är vad som plats i ett inlägg. Det skulle dessutom ta en orimligt stor del av min tid. Hur många militära enheter med dagboksförning var aktiva i Hårsfjärden, räcker 50 st.

Du skriver också att jag missuppfattar vad amiralen bobby Inman sa mig. Hur kan du veta vad han berättade för mig undrar jag. Vad gäller hydrofonerna i de svenska vattnen sa Inman det som jag skrev i mitt inlägg. Att informationen om de sovjetiska ubåtsrörelserna inte kom från SOSUS utan från ett annat system. han sa det på min fråga hur det kunde komma sig att han så säkert kunde säga att sovjetiska ubåtar under hans tid aldrig var innanför de yttersta öarna och jag då la till om det var ett SOSUS system. Det var det inte, men ett annat system.

Vad forumet kommer fram till, som du skriver Bergman, går inte att definiera, för Forumet är öppet för alla och vad två, tre eller fyra individer är hyfsat överens om är inte mer än vad dessa två, tre eller fyra individer är hyfsat överens om, aldrig vad Forumet är överens om.

[Thule3]

Så du menar att din teori bygger på att Inman sagt dig att inga sovjetiska ubåtar varit innanför våra öar, och han hade koll på dem . Skärp dig Ola , med all respekt .

NOJ har förklarat att krigsdagböckerna skrevs alltefter händelsernas gång, ändrades i bland när nya saker och slutsatser framkom. Skrevs även i efterhand , och kan inte i alla hänseenden betraktas som avgörande handlingar just därför.

Och än en gång , hur kommer det sig att Tunanders uppgift om en skadad amerikansk ubåt i Hårsfjärden har tre olika versioner ?'
Kan du fråga honom det ?
Först får han veta att en ubåt skadats i Hårsfjärden.
Nästa gång så har samma uppgiftslämnare hört talas om saken, men minns inga detaljer.
Tredje gången så har han hört att , "det kan ha varit en av våra"

Eller var det tre olika ubåtar vid tre olika tillfällen NR 1 NR 2 och NR 3 ?

Vilken version är den riktiga ?

//Thule

[Ola Frithiofson]

Det finns fyra källor som säger att det fanns hydrofoner utplacerade i svenska vatten. Robert Bathurst som var marinattaché för USA i Moskva och som senare var chef för US naval Intelligence Europe, en annan lika högt placerad amerikansk underrättelseofficer som sett kartor där hydrofonernas lokalisering var markerade, en person på FMV som tog emot en hydrofon som en fiskare fått upp utanför Öland, den var ca en meter i diameter, liknade en stor revolvercylinder, hydrofonen innehöll en gyrokompass och en slags ampuller som kunde lossgöras och så då amiralen Bobby Inman, marinattaché i Stockholm på 1960- talet och sedan en lång och framgångsrik karriär inom USAs underrättelsetjänster som chef för flera och så småningom deputy director för CIA. Nils-Ove Jansson i all ära, han är säkert en utmärkt person och officer, men jag känner mig trygg med uppgifterna från de källor jag tagit del av och när Inman säger att sovjetiska ubåtar ibland var inne på svenskt territorialvatten, men att de aldrig var innanför de yttersta öarna har han god grund för att påstå det. Mig veterligt finns det inga svenska rapporter om djupa sovjetiska inträngningar på 1960 och 70-talen fram till juli 1982, heller.

Steve Pieczenik talar om USAs psykologiska operationer riktade mot Sovjet redan i slutet av 1970-talet. Med Reagans presidentperiod och senare Bush den äldres ökade användingen av psykologiska operationer. Enligt det sätt som William Taylor resonerar om lämpliga mål för PSYOPS var svensk opinion och Sverige just ett sådant land som var mål för psykologiska operationer. Marinminister Lehman säger i den Arte film som jag länkat till att deception var en central del i åtgärderna för att försvaga Sovjet och han säger också andra saker som mer direkt berör östersjön och Sverige, det kan vi kanske återkomma till. Pieczenik säger att psykologiska operationer är ett mycket viktigt verktyg idag och kommer vara så också i framtiden. Från slutet av 1970-talet har Psyops och deception bara ökat i betydelse. Jag vill säga att det inte finns något i den allmänna informationen som säger att amerikanska psyops inte skulle ha varit riktade mot svensk opinion och Sverige. Om vi går in i detaljerna kring ubåtskränkningarna finns det också specifik information som tyder på att psykologiska operationer var en del av ubåtskränkningarna på 1980-talet.

Denne Pieczenik, som jag länkat till, är en intressant person för kalla kriget, inte minst då i relation till den italienska eurokommunismen och den politiska kampen mellan vänster och höger inom det stora kristdemokratiska partiet i Italien. Aldo Moro mördades, i den kristdemokratiske inrikesministerns säkerhetsstab fanns då Steve Pieczenik. Kanske jag får tillfälle att skriva mer om det i en annan tråd.

[JohnT]

Mig veterligt finns det inga svenska rapporter om djupa sovjetiska inträngningar på 1960 och 70-talen fram till juli 1982, heller.

U 137 ?

[JHAN]

Har du träffat Inman OlaF? Inte illa

Återigen, det kan ju inte ha varit direkt svårt att påverka svensk oponion till att tycka att sovjet var krigshetsare då dom ockuperade halva. Europa vid den här tiden.

Vi glider lite väl långt från hur det såg ut vid den här tiden ibland.

[Bergman]

Du skriver också att jag missuppfattar vad amiralen bobby Inman sa mig. Hur kan du veta vad han berättade för mig undrar jag.

Ola, Nu fattar jag ingenting?

Du har ju gett forumet en Engelsk orginal text av din telefon intervju,.. godkänd av Inman,.. och sedan din Svenska översättning?

Har du glömt det?

Innan du lägger ut texten berättar du inte för Forumets läsare att Inman bara var verksam tom Juni 1982. Din Svenska översättning ger sken av att Inmans uttalande gäller för för HELA 1980 talet,.. Dvs för ALLA Ubåtsjakter i Svensk skärgård under en tid då Inman INTE var verksam!!

Jag kallar detta för deception!

Jag talade i början av april med den pensionerade amiralen Bobby Inman och fick för någon dryg vecka sedan min version av vad han sa mig godkänd av Inman. Lämnar denna info till skalmanläsare och debattörer.Det blir på engelska

"Former U.S. Assistant Attaché to Stockholm in mid-1960s and Chief of Naval Intelligence and Chief of NSA in late 1970s, Admiral Bobby Inman, became Deputy Director of the CIA in January 1981. He left 1 July 1982. He said that during his years, Soviet submarines entered Swedish waters, but there was no deep penetration. Soviet submarine captains were training in the Baltic along the Swedish coast as preparations for operations with Russian nuclear submarines along the U.S. east coast. They sometimes but not often went into Swedish territorial waters, inside the 12 miles territorial border, but they never entered the archipelagoes, he said. The U.S. submarines on the other hand, up to 1 July 1982, never entered the Swedish waters. The Baltic was a British area of responsibility, he said. Of course, West German, Swedish and the Danish submarines operated in the Baltic Sea, but to the U.S.-British division of labor for Special Intelligence Projects and Special Force operations the Baltic Sea was “British territory”. On the matter of the 352 observations of submarines between 1981-91 classified as 1 and 2observations (certain and almost certain) inside Swedish waters and most of them inside the archipelago Inman said he considered the great number of observations to be almost unreal “to spot a submarine is almost as to see an UFO” he said, “on inner waters? I don´t think so.”

When I told Admiral Inman about my father Karl Frithiofson and that my father said it had been Western submarines entering Swedish waters, Inman said that I should talk with British leading naval officers and among them (First Sea Lord) from the Falklands War, (Admiral John Fieldhouse)."

Denna text alltså godkänd av Inman.

Så Östersjön var britternas ansvar, sovjetiska ubåtar var aldrig inne djupt på svenskt territorialvatten , de övade sina unga ubåtskaptener i Östersjön utmed det svenska territorialvattnet för att de skulle öva sig för den större uppgiften att framföra atomdrivna ubåtar utanför USAs östkust (inte för att sabotera svenska försvarsanläggningar är min slutsats då), de omfattande observationerna av ubåtar tror Inman inte på och vill man veta mer om dessa kränkningar bör man fråga ledande brittiska marinofficerare.

Allt sagt av en man som bör veta vad han talar om.

Jag menar att det skilland på den Engelska orginal texten o hur du översätter o tolkar vad som sagts.

B.

[Bergman]

Jag håller med om att krigsdagböckerna är viktiga att ta del av för att kunna försöka förstå. Men, rör det sig inte om flera krigsdagböcker? Varje enhet skrev väl en dagbok om just sin insats, sitt arbete. Eller?

Vilket får till följd att:
- Varje patrullbåt, har sin egna
- Varje helikotper har sin egna
- Varje stab sin egna.
osv.

Blir en hel del material.

FredH,..

Har kommer svar till dig på din ovanstående fråga, jag undrar om du vänligen kan ta dig tid att svara på de frågor jag ställt till dig den senaste tiden?

Ja det är flera böcker,.. men vi hade tänkt att börja med Chefen för Örlogsbasens krigsdagbok eftersom det var därifrån Horsfjärden jakten leddes.

Vi var i kontakt med Krigsarkivet under våren 2016 o de var mycket hjälpsamma. Vi hade identifierat vilken dagbok vi var intresserade av.

https://sok.riksarkivet.se/Home/Arkivso ... S08_Balder

När vi var uppe på arkivet fick vi tillgång till rapporten o upptäckte omgående att sidorna 28e Sept - 14 Oktober 1982 fattades. Personalen utryckte även de förvåning. Under hösten har de saknade sidorna kommit till rätta och finns att tillgå för den som vill masa sig upp till arkivet. Jag har i PM frågat några forumdeltagare om de kan tänka sig att utföra detta "skit jobb",.. men har hitills inte fått något JA svar. Hur har du det med tid?

Jag är inte här för att visa att jag har rätt o andra fel,.. jag är här för att få fram ett svar på Ubåtsfrågan så att jag kan sluta att fundera på saken. Jag har inte för avsikt att sälja min insikt till högstbjudande eller att producera TV dokumentärer eller tidnings artiklar. Det saknas inte erbjudanden från media att vi skall dela med oss om vad vi kommit fram till,.. men jag avstår gärna.

- Har Tunander o OlaF rätt så är det helt OK med mig.

- Har Thule o NOJ rätt är det helt OK det också.


Jag vill här på forumet skapa en process eller arbetsmetod så att vi alla med våra olika insikter kan hjälpas åt att finna svaret på den fråga vi diskuterar. Jag tycker att JHAN har visat bra prov på att kunna leda en sådan process,.. så att alla kan komma till tals o bidra med ideer o insikter,.. men att vi samtidigt också hela tiden kommer framåt mot en lösning.

Jag tyckte att vi kunde komma fram till ett rimligt svar angående U137 o jag hade hoppats att vi kunde göra det samma med Horsfjärden. (det finns avvikande uppfattningar angående U137,. men ingen person med de uppfattningarna har försökt fälla JHANs TES trots upprepade uppmaningar från JHAN att göra ett försök.) Skulle JHANs TES falla är jag naturligtvis genast beredd att ändra uppfattning angående U137.

Jag är faktiskt förvånad att Tunander o OlaF inte suportar ovanstående,.. Varför inte i detalj gå igenom Tunanders tes o hela händelse kedjan på forumet? Jag tror att Tunanders teser tom kan stärkas om han med hjälp av forumet hittar fel o brister i arbetet,. o kanske att nya saker eller insikter kan tillföras hans arbete.

Som det är nu så väljer OlaF att hela tiden diskutera händelser eller detaljer där ingen annan eller få känner till detaljerna i det som diskuteras. OlaF sitter på info o vi andra kan inte följa eller bestrida eftersom vi inte har orginal dokumenten. Därför blir varje försök till diskussion haltande o inte särskilt givande för endera parterna,...

- Att dela ett 300 sidors dokument på kanske 50MB kan inte vara några problem,.. vi delar ju hela tiden videor som är upp till 1GB i storlek så att nytillkomna forumläsare kan läsa in ämnet.

Jag vill att ALLA skall ha tillgång till ALLT,.. o att vi utefrån detta kan få fram ett RESULTAT!!!!

Se gärna på hur diskussionen kring Ubåts SOUerna förändrades efter det att ALLA forumdeltagare hade tillgång till dem. Före nät publicering en diskussion,.. efter nät publicering en helt annan typ o mer informerad diskussion.

B.

[Thule3]

Då menar du Ola F alltså att, ÖB fd säkerhetschef och ställföreträdande chefen Mälsten, samt fd Öb och alla fd sovjetiska officerare , plus det material som dessa tagit fram i olika utredningar , böcker m.m. är felaktig information. Och Inman och Ola Tunander har den riktiga tolkningen av vad som föregick under 80 talet. Och det artiklar och böcker som finns om sk. false flag operations ger en direkt återkoppling till uv kränkningarna i våra vatten. Trots avsaknad av sådana bevis eller kopplingar i dessa artiklar och böcker . Inte heller stämmer uppgifterna från sovjetiskt håll vad beträffar U-137 och ubåtens uppdrag . Plus att Tunanders uppgifter att en amerikansk ubåt skadats 1982 i Hårfjärden är riktiga.


Då vill jag i all vänlighet be dig lägga fram belägg och bevis som motsäger uppgifterna ovan, och styrker det du påstår.

För jag kan också lägga ut hur många artiklar som helst om false flag, det finns massor skrivet, men ingenting som styrker dina påståenden.
//Thule

[FredH]

Jag håller med om att krigsdagböckerna är viktiga att ta del av för att kunna försöka förstå. Men, rör det sig inte om flera krigsdagböcker? Varje enhet skrev väl en dagbok om just sin insats, sitt arbete. Eller?

Vilket får till följd att:
- Varje patrullbåt, har sin egna
- Varje helikotper har sin egna
- Varje stab sin egna.
osv.

Blir en hel del material.

FredH,..

Har kommer svar till dig på din ovanstående fråga, jag undrar om du vänligen kan ta dig tid att svara på de frågor jag ställt till dig den senaste tiden?

Ja det är flera böcker,.. men vi hade tänkt att börja med Chefen för Örlogsbasens krigsdagbok eftersom det var därifrån Horsfjärden jakten leddes.

Vi var i kontakt med Krigsarkivet under våren 2016 o de var mycket hjälpsamma. Vi hade identifierat vilken dagbok vi var intresserade av.

https://sok.riksarkivet.se/Home/Arkivso ... S08_Balder

När vi var uppe på arkivet fick vi tillgång till rapporten o upptäckte omgående att sidorna 28e Sept - 14 Oktober 1982 fattades. Personalen utryckte även de förvåning. Under hösten har de saknade sidorna kommit till rätta och finns att tillgå för den som vill masa sig upp till arkivet. Jag har i PM frågat några forumdeltagare om de kan tänka sig att utföra detta "skit jobb",.. men har hitills inte fått något JA svar. Hur har du det med tid?

[...]

- Att dela ett 300 sidors dokument på kanske 50MB kan inte vara några problem,.. vi delar ju hela tiden videor som är upp till 1GB i storlek så att nytillkomna forumläsare kan läsa in ämnet.

Jag vill att ALLA skall ha tillgång till ALLT,.. o att vi utefrån detta kan få fram ett RESULTAT!!!!

Se gärna på hur diskussionen kring Ubåts SOUerna förändrades efter det att ALLA forumdeltagare hade tillgång till dem. Före nät publicering en diskussion,.. efter nät publicering en helt annan typ o mer informerad diskussion.

B.

Jag skulle gärna ha besökt krigsarkivet men bor tyvärr i helt fel del av landet för det.
Men jag håller med dig om att det absolut inte är någon svårighet att dela ett sådant material med tanke på alla molnlösningar som finns. Det är ett normalt utgängsläge att alla ska ha tillgång på samma information, annars blir det konstigt i en diskussion.

Jag får be om ursäkt om jag missat några frågor från dig så peka gärna på var jag kan se dem så ska jag försöka svara på dem. Det produceras en hel del inlägg i tråden så den är något översmockad med frågor och information.

[Thule3]

Jag instämmer i vad du skriver Fred H. Men det har ju tyvärr under åren varit många påståenden, och då uppstår frågor. Men min åsikt är att Per Anderssons artikel är spiken i kistan" för Tunander och hans vänner, plus alla andra som har förklarat utifrån sin egen erfarenhet av det som hänt som yrkesmän . Den här debatten skulle aldrig uppstått anser jag , om det inte funnits en misstro mellan Socialdemokratiska politiker och försvaret , och underrättelse tjänsten sedan gammalt . Det som förespråkar Nato teorin kan lägga fram vad som helst utan att behöva belägga sina påståenden, för den andra sidan har sin tystnadsplikt att ta hänsyn till . Men en professor som dessutom har teorier kring att Usa var delaktiga i attacken mot World Trade center 2001, och att Breijvik hade uppbackning av Israel m.m. han kan nog haspla ur sig vad som helst, för åtminstone hans egna sekt" medlemmar tror på honom. Så har det varit genom historien, är predikanten bra på att prata, så lyssnar det redan frälsta. Men tunnel seendet 'är märkbart. Och har man då en politisk agenda som backar upp , då får tokerierna en aning större läsekrets, och kanske även större trovärdighet.
Sossarna har spelat dubbelt, och gör allt ännu i denna dag för att dölja det, och man gav med all sannolikhet fri lejd till Sovjet och deras ubåtar mellan varven. Men man ville heller inte visa att vi fick draghjälp utifrån , för vi hade mycket gemensamt ,det är min övertygelse .
Däremot så har man en hel del apostlar ute på fältet ännu, som skall fortsätta missionera och kasta skiten på Fm.
//Thule

[Thule3]

http://www.hisutton.com/Carmon-18.html


//Thule

[JHAN]

Intressant discussion as of late, det verkar ha kört fast i ämnet Horsfjärden dock, hur går vi vidare

För egen del tog jag en runda till och är igen övertygad om att väst fanns på plats i någon form, ubåt som håller kontakt med den sovjetiska gruppen och att det nu kanske tom. Var så att den ubåten höll kontakt med svenska insatschefen eller liknande.

Vilka fler stenar kan vi lyfts på här?

[Bergman]

Jag får be om ursäkt om jag missat några frågor från dig så peka gärna på var jag kan se dem så ska jag försöka svara på dem.

Nu e det jag som klantat mig,.. jag kan bara hitta en fråga som jag inte fått svar på av dig. Misstaget är mitt o jag hoppas att du accepterar min ursäkt?

Här e frågan igen.

Kan du definiera täcka in?

Såhär.

"We also had to know where all the Soviet Submarines were at any time,.. and we had the capabilities of doing that" (Weinberger 8.25 i SVT 2000)

Dvs,.. Att med SOSUS täcka in Östersjön o hela tiden hålla reda på alla de Sovjetiska Ubåtarna o ALLTID veta VAR de befan sig. Jag ser ingen alternativ metod att utföra det som Weinberger talar om. Gör du?

B.