U-137

[Mane]

Intressant. Inget attackflyg som var insatsberett på kvällen den 27:e?

Inte vad jag vet, men de/det borde varit insatsberedda ifrån karlsborg/såtenäs, men jag tror inte att de fick startorder. Men delar av E1, attackeskardern, ombaserades till F17 i kallinge.

Så under första kvällen var det bara en pj ur batteri TO, 2pj rörligt artilleri ur KA, Torpedbåts div samt Minsärrar som var stridsberedda. Men jag tror det ändå hade räckt för att sänka ev. inträngade fartyg. Jagarna var bara ett hot mot torpedbåtarna, inte mot Batteri TO.

[Otto Gaz]

Ok, har kollat detta med ballasttankarna i boken Ubåt 137 - Tio dagar som skakade Sverige och så här står om detta:

Whiskey-ubåtarna ligger vid gång i ytläge normalt 4,6 meter djupt i vattnet, men ubåt 137 låg ytterligare en halvmeter ner den här kvällen.
På kommendörens inrådan hade fartygschefen låtit fylla vattentankarna för att öka djupgåendet, ett knep om man trots all försiktighet skulle fastna på något grund. Då var det bara att blåsa ur vattentankarna och ubåten skulle lättare komma loss.

Det verkar som om mitt minne bedragit mig och att man gick med fulla ballasttankar. Ber om ursäkt. Däremot så mindes jag rätt att man använde dieslarna och inte elmotorerna i ytläge, vilket tyder på att ryssarna måste ha känts sig ganska trygga i oktobermörkret. Boken spekulerar t.o.m. att man använde strålkastare för att hitta olika landmärken. Enligt boken gick man dock något för länge på en kurs, och sedan när man upptäckte att man kommit för nära Torumskär och girade babord dikt för att komma tillbaka in i rännan så beordrade Gusjtjin full fart framåt på styrbordspropellern för att hjälpa ubåten runt med påföljd att man gick upp på grundet med åtta knops fart.

/Per

Jag tycker inte du har något att be om ursäkt för. Eftersom författaren och diverse utredningar inte gör någon större skillnad på olika tankar, är det nog omöjligt att veta vilka tankar som varit fulla, tomma eller halvfulla vid grundstötningen. Det är nog en yrkesskada som gjorde att jag tog oss ut på detta stickspår...

Om jag ska spekulera lite, skulle jag tro att ballasttankarna var tomma, men att man hade tagit in regler och trimvatten. Fyllningen av dessa tankar kan styras på "liternivå".

Enklast är väl att kika på en tankplan för tyska typ XXI , men jag kan mycket väl föreställa mig att trim och regler
kan ge ytterligare en halvmeters djupgående. Full skithustank och tubtank mm, så är man där...

/Otto

[Perman]

Intressant. Inget attackflyg som var insatsberett på kvällen den 27:e?

Inte vad jag vet, men de/det borde varit insatsberedda ifrån karlsborg/såtenäs, men jag tror inte att de fick startorder. Men delar av E1, attackeskardern, ombaserades till F17 i kallinge.

Så under första kvällen var det bara en pj ur batteri TO, 2pj rörligt artilleri ur KA, Torpedbåts div samt Minsärrar som var stridsberedda. Men jag tror det ändå hade räckt för att sänka ev. inträngade fartyg. Jagarna var bara ett hot mot torpedbåtarna, inte mot Batteri TO.

Enligt boken Ubåt 137 - Tio dagar som skakade Sverige så var endast en rörlig kustartilleripjäs insatsberedd på kvällen den 28 oktober, nämligen försökspjäsen för det nya KARIN-systemet. Den grupperades i all hast för att skydda inloppet till Gåsefjärden. Vilken skall ha varit den andra rörliga kustartilleripjäsen? Kildin-klass jagaren med sina fyra SS-N-2C Styx robotar utgjorde enligt min mening helt klart ett hot även mot batteri TÖ. Styxroboten har använts mot landmål med framgång tidigare (Indien-Pakistan 1971), och detta var en modernare variant än den som indiska flottan då använde.

/Per

[Mane]

Enligt boken Ubåt 137 - Tio dagar som skakade Sverige så var endast en rörlig kustartilleripjäs insatsberedd på kvällen den 28 oktober, nämligen försökspjäsen för det nya KARIN-systemet. Den grupperades i all hast för att skydda inloppet till Gåsefjärden. Vilken skall ha varit den andra rörliga kustartilleripjäsen

En utav pjäserna från de rörliga KA-batterierna (15.2/37) var samgrupperad med 12/80-pjäsen, men den kanske inte var eldberedd under första em/kvällen?

Kildin-klass jagaren med sina fyra SS-N-2C Styx robotar utgjorde enligt min mening helt klart ett hot även mot batteri TÖ. Styxroboten har använts mot landmål med framgång tidigare (Indien-Pakistan 1971), och detta var en modernare variant än den som indiska flottan då använde.

Fast det borde i så fall ha varit en annan variant utav Styx roboten, alltså inte sjömålsvarianten. Och frågan är väl vilken variant i så fall som jagarna/robotbåtarna var utrustade med.
Batteri hade nog klarat sig relativt hysat mot ett robotanfall, värst hade det väl varit för pjäserna i och för sig men de är ju ganska så utspridda.

[Perman]

Enligt boken Ubåt 137 - Tio dagar som skakade Sverige så var endast en rörlig kustartilleripjäs insatsberedd på kvällen den 28 oktober, nämligen försökspjäsen för det nya KARIN-systemet. Den grupperades i all hast för att skydda inloppet till Gåsefjärden. Vilken skall ha varit den andra rörliga kustartilleripjäsen

En utav pjäserna från de rörliga KA-batterierna (15.2/37) var samgrupperad med 12/80-pjäsen, men den kanske inte var eldberedd under första em/kvällen?

Kildin-klass jagaren med sina fyra SS-N-2C Styx robotar utgjorde enligt min mening helt klart ett hot även mot batteri TÖ. Styxroboten har använts mot landmål med framgång tidigare (Indien-Pakistan 1971), och detta var en modernare variant än den som indiska flottan då använde.

Fast det borde i så fall ha varit en annan variant utav Styx roboten, alltså inte sjömålsvarianten. Och frågan är väl vilken variant i så fall som jagarna/robotbåtarna var utrustade med.
Batteri hade nog klarat sig relativt hysat mot ett robotanfall, värst hade det väl varit för pjäserna i och för sig men de är ju ganska så utspridda.

Boken talar bara om att försökspjäsen till 12/80 systemet hade hunnit sättas in på kvällen den 28:e. Kanske den andra blev operativ dagen därpå eller nåt sånt?

Så vitt jag vet så måste man inte använda någon speciell landattackvariant av Styx för att anfalla landmål, utan de vanliga radarledda sjömålsvarianterna går att använda. Jag är ganska säker på att indierna använde den ursprungliga sjömålsvarianten SS-N-2A när de angrep oljecisternerna i Karachi och satte delar av dem i brand. Sen är väl inte precisionen den allra bästa på Styxsystemet så det är nog riktigt att batteriet hade klarat sig hyfsat även vid ett robotanfall. Men om eldledningsradarn slagits ut så hade den svenska kanonelden blivit betydligt mer spridd och ineffektiv. Det var väl vad ryssarna hade kunnat hoppas på om det nu hade kommit till stridshandlingar.

Senare anslöt även ett par Nanutjka-klass korvetter med betydligt modernare sjömålsrobotsystem, men jag vet inte exakt när dessa enheter anslöt till undsättningsstyrkan.

/Per

[Psilander]

tack för tipset. De va inte en liten skara båtar som kom på besök.. AV hade vi att sätta i mot ? Sen så ser man en bild med ett par Vertol hk4. med texten "Special helicopters equipped with sonar and dept charges searching the bottom of the Stockholm Naval Base 1980 for intruding Midgets and mothership Submarines"

Va de så eller hade dom de som vanlig uppgift?

HKP var/är marinens standard helikopter för ubåtsjakt sedan HKP 1 bananen skrotades på 60/70-talet och HKP 14 gör entré snart.

Vid utö incidenten sköt Halland skarpt "utan ROE", vilket var så där halv populärt, men en SH 37a fick korn på en rykande polsk W med kurs direkt utanför svenskt territorium då. Hon skall ha varit eskorterad av en kollega.

[Mane]

Boken talar bara om att försökspjäsen till 12/80 systemet hade hunnit sättas in på kvällen den 28:e. Kanske den andra blev operativ dagen därpå eller nåt sånt?

Så är fallet, 15.2/m37 blev inte insatsklar förrän den 30okt

Så vitt jag vet så måste man inte använda någon speciell landattackvariant av Styx för att anfalla landmål, utan de vanliga radarledda sjömålsvarianterna går att använda. Jag är ganska säker på att indierna använde den ursprungliga sjömålsvarianten SS-N-2A när de angrep oljecisternerna i Karachi och satte delar av dem i brand. Sen är väl inte precisionen den allra bästa på Styxsystemet så det är nog riktigt att batteriet hade klarat sig hyfsat även vid ett robotanfall. Men om eldledningsradarn slagits ut så hade den svenska kanonelden blivit betydligt mer spridd och ineffektiv. Det var väl vad ryssarna hade kunnat hoppas på om det nu hade kommit till stridshandlingar.

Senare anslöt även ett par Nanutjka-klass korvetter med betydligt modernare sjömålsrobotsystem, men jag vet inte exakt när dessa enheter anslöt till undsättningsstyrkan.

Det var väl vad man på sin höjd hade uppnått. Men sista biten in hade varit spännande, då de kommer inom optiskt synhåll för batteriet.
Dessutom hade väl ryssarna fått det hett om öronen ifrån Torpedbåtar och attackflyg, om nu någon samordning funnits

[predator]

Här e en bra sida med sammanfattning

http://webex.maritima.se/process.asp?co ... 18bc5c7d12

[Perman]

Här e en bra sida med sammanfattning

http://webex.maritima.se/process.asp?co ... 18bc5c7d12

Jo, tack för länken, men allting stämmer nog inte helt. Bl a står det på sidan Ur Milo Syds krigsdagbok:

Torsdagen den 5 november berättar statsminister Thorbjörn Fälldin i en extra nyhetssändning att ubåten med största sannolikhet har kärnvapen ombord. Han jämför med Hiroshima-bombens storlek. Från Sovjetunionen ges inga kommentarer till detta.

Det kom visst en kommentar från Sovjetunionen när Sverige frågade om det fanns kärnvapen ombord på U-137. Jag kommer inte ihåg det exakta ordvalet, men svaret gick ungefär ut på att "U-137 (eller S-363 som hon hette egentligen) är utrustad med erforderliga vapen". Ryssarna bekräftade alltså inte att det fanns kärnvapen ombord (vilket väl hade varit en sensation), men man förnekade det inte heller.

/Per

[predator]

Jag går inte i gode för sidan . Men det e bra sammanfattad i alla fall. Va det inte så att S-363 hade kärnvapen bestykade torpeder eller har jag fel?

[hoffe_salem]

Jag går inte i gode för sidan . Men det e bra sammanfattad i alla fall. Va det inte så att S-363 hade kärnvapen bestykade torpeder eller har jag fel?

Ja såvitt man vet så hade hon kärnvapenbestyckade torpeder men smäll av en sån i skärgården nära karlskrona och det gör en hel del skada...

[Perman]

Jag går inte i gode för sidan . Men det e bra sammanfattad i alla fall. Va det inte så att S-363 hade kärnvapen bestykade torpeder eller har jag fel?

Ja såvitt man vet så hade hon kärnvapenbestyckade torpeder men smäll av en sån i skärgården nära karlskrona och det gör en hel del skada...

Från den tidigare länkade sajten om U-137:

Kärnvapen ombord
Redan under de första dagarna började FOA ( nuvarande Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI) mäta förekomsten av radioaktiv strålning. De inledande mätningarna utfördes med enkel apparatur och de positiva utslagen medförde att ytterligare två mätningar genomfördes med avancerad utrustning.

Mätningarna gjordes först från en öppen båt men senare placerades mätutrustningen ombord på tullkryssaren TV 103, som lades långsides ubåten.

FOA konstaterade förekomsten av Uran-238 och dessutom en källa till ”kraftigt förhöjd annihilationsstrålning”, som man bedömde kom från ”neutroninducerade processer” Objektet strålade alltså neutroner och detta tillsammans med uranet var anledningen till att man bedömde att strålningen kom från en kärnladdning, placerad i babords övre torpedtub. Sannolikt handlar det om en kärnvapenladdad torped, uppbyggd av en central plutoniumkula omgiven av uran. Storleken bedömdes vara i samma storlek som Nagasaki-bomben, som fälldes 1945. Förekomsten av kärnvapen bekräftades inte officiellt av de sovjetiska myndigheterna.

Jag har för mig att jag läst en uppgift nån gång om att alla oceangående sovjetiska ubåtar, under det kalla kriget, hade en eller två kärnvapenladdade torpeder som var avsedda att sättas in mot NATO:s hangarfartygsgrupper eller baser i händelse av storskaligt krig.

/Per

[TOPE]

Hej,

Har läst alla inlägg med stort intresse!

Ang det här med 12/80 o det fasta batteriet. Så som jag har hört det så höll 12/80´n på att testas ute på Torhamns uddes skjutfält, inte spec långt ifrån grundstötningen. Ska ha vart två st pjäser medallt vad som tillhörde systemet (radar osv..).
Vidare så var även det gamla fasta batteriet igång på Sturkö som ngr redan skrivit. Båda dom här systemen ska ha låst på styrkan ute till sjöss när de närmade sig.

Eftersom det verkar vara många som är intresserade av den här händelsen o även ubåtsincidenterna under vårt 80-tal så har jag ett kanontips till er alla!

Jag har läst Kommendör Emil Svenssons bok "Under den fridfulla ytan".
Den handlar om ubåtincidenterna, u-137 samt även efterspelet med Sovjet/Ryssland o försöken till att få klarhet.

Emil Svensson vet verkligen vad han talar om eftersom han vart högst involverad i alla de här händelserna. Jag går inte in djupare på vad som skrivs men jag kan säga att ni kommer att få stor klarhet i saker o ting! Det är verkligen en bra o intressant skriven bok!!

Jag rekomenderar den varmt!!!

[predator]

Hade sverige några personer som kunde ta hand om den kärnladdade torpeden om man tog hand om ubåten. ?

[hoffe_salem]

Hade sverige några personer som kunde ta hand om den kärnladdade torpeden om man tog hand om ubåten. ?

Det beror på vilket sätt tex: om man vill frakta den från punkt a till punkt b så räcker det med några soldater eller dylikt men "desarmera" kärnladdningen !? kanske någon/några från kärnkraftverken (hade vi såna i bruk då ?) kunnat "desarmera" den...


/Hoffe