Mina problem med KGB
Re: Mina problem med KGB
Hej!
Jag kommer här och berätta lite om min vän Lagle Parek!
Lagle Parek föddes den 17 April 1941 i södra Estland. Hennes far, Kalr Parek hade varit officer i det självständiga estlands arme. Han mördades av av de sovjetiska ockupanterna, när Lagle var ett halvt år gammal. Lagles mor konsthistorikern Elsbet Parek, fick försöka försörja sig, Lagle och hennes tio år äldre syster Eva så gott det gick. Men under marsdeportationerna 1949 sändes alla tre och mormodern, skädespelerskan Anna Markus, till Novosibirisk i Sibirien. Där sattes vi i skogsarbete minns Lagle. Men efter deportationerna upptäckte myndigheterna förbjudna böcker på min mors gamla arbetsplats i Pärnu. En anställd där erkände för säkerhetsorganen att hon och min mor gömt förbjudna böcker, som egentligen skulle brännas i socklar nuder statyerna. Därför fördes min mor tillbaka till Estland och kastades i fängelse. Lagle berättar vidare. Jag tog examen i glasteknologi. Sedan arbetade jag som arkitekt i Tartu för ett statligt institut som sysslar med byggnadsminnesmärken. Där arbetade jag ända tills jag blev arresterad..
Lagle Parek uppmärksammades tidigt av säkerhetspolisen sedan hon engagerat sig i kampen för mänskliga och nationella rättigheter i Estland. Första gången kallades hon till förhör i Mars 1981, när Tiit Madisson och Viktor Niitsoo anklagades för antisovjetisk verksamhet. Under ett par års tid samlade säkerhetspolisen "Bevismaterial" mot mig. Den 1 mars 1983 gjorde de husundersökning på min arbetsplats mellan 04.30 och 9.00 samt hemma hos mig mellan 07.30 och 17.15. De lade beslag på dikter av Marie Under vilka någon skrivit ut på maskin samt essäer av en annan berömd poet, Uksu Masing, vidare personliga anteckningar och brev, Jul- och nyårskort och fotografier.
Till slut så ställdes Lagle Parek inför rätta anklagad för " antisovjetisk agitation och propaganda" enligt68-1 i Estlands strafflag. Som antisovjetiska betraktades bla flera öppna brev:
1, till medborgarna i Finland med anledning av planerna på finländsk deltagande i det stora hmanbygget öster om Tallinn,
2,till statscheferna i sovjet och skandinavien med förslag till en kärnvapenfri zon i hela norden och
till invånarna i hela den fria världen till försvar för Mart Niklus, Andrej Sacharov och Lech Walesa.
Detta räckte med att domstolen den 16 december 1983 skulle döma Lagle Parek till nio års frihetsstraff. Först sex års straffarbete i läger med vanlig regim och därefter tre års förvisning inom sovjet. Men en människa som Lagle Parek knäcks inte i första taget, inte efter allt hon varit med om i barnåren och i någon mening klarat av. I lägret fortsatte hon sin motståndskamp tillsammans med några medfångar. - Litauskan Jadviga Bieliauskiene ( Som dömts för att hon undervisat ungdomar i tio Guds bud). den ryska medborgarrättskämpen Tanja Osipova och den ukrainska diktarinnan Irina Ratusjinskaja ( som numera skickats i landsflykt och fått sina lovprisade lägerminnen utgivan på svenska) I boken "grått är hoppets färg" berättar Irina Ratusjinskaja med värme om sin forna medfånge. Och vid en presskonferens i Stockholm i samband med utgivningen av boken, förklarade Ratusjinskaja: Ni här i väst tror kanske att en människa som Lagle Parek är en fanatisk frihetskämpe. Men i verkligheten är hon en mycket livnära,varmhjärtad och humanistisk sinnad själ, som det var en fröjd att samarbeta med!. Lagle Parek bor nu utanför Tallinn centrum vid Pirita i Birgitta klostret, där hon jobbar tillsammans med nunnorna. Jag besökte Lagle sommaren 2006 och vi omfamnade varandra sen tog vi varandra hand i hand och tog en promenad,jag berättade om min kamp för Lagles frihet under sovjettiden och Lagle omfamnade mig och sa flera gånger Tack Ann-Mari, hon är en varm och godhjärtar människa som gått igenom oerhört mycket, men ser i Lagles ögon att hon lidit mycket,det är en ära och känna en människa som Lagle Parek,vi kanske åker til Tallinn i sommar och då ska jag besöka Lagle. Fortsättning följer
/ Ann-Mari
Jag kommer här och berätta lite om min vän Lagle Parek!
Lagle Parek föddes den 17 April 1941 i södra Estland. Hennes far, Kalr Parek hade varit officer i det självständiga estlands arme. Han mördades av av de sovjetiska ockupanterna, när Lagle var ett halvt år gammal. Lagles mor konsthistorikern Elsbet Parek, fick försöka försörja sig, Lagle och hennes tio år äldre syster Eva så gott det gick. Men under marsdeportationerna 1949 sändes alla tre och mormodern, skädespelerskan Anna Markus, till Novosibirisk i Sibirien. Där sattes vi i skogsarbete minns Lagle. Men efter deportationerna upptäckte myndigheterna förbjudna böcker på min mors gamla arbetsplats i Pärnu. En anställd där erkände för säkerhetsorganen att hon och min mor gömt förbjudna böcker, som egentligen skulle brännas i socklar nuder statyerna. Därför fördes min mor tillbaka till Estland och kastades i fängelse. Lagle berättar vidare. Jag tog examen i glasteknologi. Sedan arbetade jag som arkitekt i Tartu för ett statligt institut som sysslar med byggnadsminnesmärken. Där arbetade jag ända tills jag blev arresterad..
Lagle Parek uppmärksammades tidigt av säkerhetspolisen sedan hon engagerat sig i kampen för mänskliga och nationella rättigheter i Estland. Första gången kallades hon till förhör i Mars 1981, när Tiit Madisson och Viktor Niitsoo anklagades för antisovjetisk verksamhet. Under ett par års tid samlade säkerhetspolisen "Bevismaterial" mot mig. Den 1 mars 1983 gjorde de husundersökning på min arbetsplats mellan 04.30 och 9.00 samt hemma hos mig mellan 07.30 och 17.15. De lade beslag på dikter av Marie Under vilka någon skrivit ut på maskin samt essäer av en annan berömd poet, Uksu Masing, vidare personliga anteckningar och brev, Jul- och nyårskort och fotografier.
Till slut så ställdes Lagle Parek inför rätta anklagad för " antisovjetisk agitation och propaganda" enligt68-1 i Estlands strafflag. Som antisovjetiska betraktades bla flera öppna brev:
1, till medborgarna i Finland med anledning av planerna på finländsk deltagande i det stora hmanbygget öster om Tallinn,
2,till statscheferna i sovjet och skandinavien med förslag till en kärnvapenfri zon i hela norden och
till invånarna i hela den fria världen till försvar för Mart Niklus, Andrej Sacharov och Lech Walesa.
Detta räckte med att domstolen den 16 december 1983 skulle döma Lagle Parek till nio års frihetsstraff. Först sex års straffarbete i läger med vanlig regim och därefter tre års förvisning inom sovjet. Men en människa som Lagle Parek knäcks inte i första taget, inte efter allt hon varit med om i barnåren och i någon mening klarat av. I lägret fortsatte hon sin motståndskamp tillsammans med några medfångar. - Litauskan Jadviga Bieliauskiene ( Som dömts för att hon undervisat ungdomar i tio Guds bud). den ryska medborgarrättskämpen Tanja Osipova och den ukrainska diktarinnan Irina Ratusjinskaja ( som numera skickats i landsflykt och fått sina lovprisade lägerminnen utgivan på svenska) I boken "grått är hoppets färg" berättar Irina Ratusjinskaja med värme om sin forna medfånge. Och vid en presskonferens i Stockholm i samband med utgivningen av boken, förklarade Ratusjinskaja: Ni här i väst tror kanske att en människa som Lagle Parek är en fanatisk frihetskämpe. Men i verkligheten är hon en mycket livnära,varmhjärtad och humanistisk sinnad själ, som det var en fröjd att samarbeta med!. Lagle Parek bor nu utanför Tallinn centrum vid Pirita i Birgitta klostret, där hon jobbar tillsammans med nunnorna. Jag besökte Lagle sommaren 2006 och vi omfamnade varandra sen tog vi varandra hand i hand och tog en promenad,jag berättade om min kamp för Lagles frihet under sovjettiden och Lagle omfamnade mig och sa flera gånger Tack Ann-Mari, hon är en varm och godhjärtar människa som gått igenom oerhört mycket, men ser i Lagles ögon att hon lidit mycket,det är en ära och känna en människa som Lagle Parek,vi kanske åker til Tallinn i sommar och då ska jag besöka Lagle. Fortsättning följer
/ Ann-Mari
Re: Mina problem med KGB
Hej!
Foto på Lagle kan ni se i denna tråd. Jag tog fotot på Ockupationsmuseet i Tallinn där Lagles systerson Heiki är chef, också tidigare dissident /
/ Ann-Mari
Foto på Lagle kan ni se i denna tråd. Jag tog fotot på Ockupationsmuseet i Tallinn där Lagles systerson Heiki är chef, också tidigare dissident /
/ Ann-Mari
Re: Mina problem med KGB
Hej!
Jag vill också säga till Martin att arbetslägret på Tisleri liggger på själva Tiskeri Tänav lägret har inte Tisleris namn /
/ Ann-Mari
Jag vill också säga till Martin att arbetslägret på Tisleri liggger på själva Tiskeri Tänav lägret har inte Tisleris namn /
/ Ann-Mari
Re: Mina problem med KGB
Hittar ingen Anna Tisleri, däremot en Alice Tisler, kan det var denna du syftade pÅ?annmari skrev:Hej!
Jag vill också säga till Martin att arbetslägret på Tisleri liggger på själva Tiskeri Tänav lägret har inte Tisleris namn /
http://et.wikipedia.org/wiki/Alice_Tisler
Enligt vad jag kan se på sidan så sammankopplas hon med den kommunistiska organisationen Eesti Kütiväed eller Estniska gevärsskyttar. En kommunistisk, bolschevikisk gerillarörelse aktiv efter första världskrigets slut.
Kan inte estniska. Så du får gärna upplysa om det är denna du syftade på.
Senast redigerad av 1 Giancarlo, redigerad totalt 11 gånger.
Gentlemen may talk of the age of chivalry, but remember the ploughmen, poachers and pickpockets whom they lead. It is with these sad instruments that your great warriors and kings have been doing their murderous work in the world.
Re: Mina problem med KGB
Hej!
Kan vara så Giancarlo. Jag återkommer idag i mån om tid och skriva om Enn Tarto en känd dissident , som var innerligt trött på KGBs bevakning av honom, /
/ Ann-Mari
Kan vara så Giancarlo. Jag återkommer idag i mån om tid och skriva om Enn Tarto en känd dissident , som var innerligt trött på KGBs bevakning av honom, /
/ Ann-Mari
Re: Mina problem med KGB
Hej!
Jag återkommer imorgon med berätteslen om dissdenten Enn Tarto /
/ Ann-Mari
Jag återkommer imorgon med berätteslen om dissdenten Enn Tarto /
/ Ann-Mari
Re: Mina problem med KGB
Hej!
Jag hade lite svårt och komma upp på detta forum, men nu verkar det och fungera. Nåväl mina vänner ska idag senare berätta om frihetskämpen nn Tarto som suttit i arbetsläger etc, återkommer senare idag, /
/ Ann-Mari
Jag hade lite svårt och komma upp på detta forum, men nu verkar det och fungera. Nåväl mina vänner ska idag senare berätta om frihetskämpen nn Tarto som suttit i arbetsläger etc, återkommer senare idag, /
/ Ann-Mari
Re: Mina problem med KGB
Du var inte ensam, något fel var inte riktigt i förmiddags.annmari skrev:Jag hade lite svårt och komma upp på detta forum, men nu verkar det och fungera.
MVH
Hans
Re: Mina problem med KGB
Hej!
En rättelse jag menar givetivst Enn Tarto/
/ Ann-Mari
En rättelse jag menar givetivst Enn Tarto/
/ Ann-Mari
Re: Mina problem med KGB
Hej!
Jag vill också säga att det ryska namnet för KGB är: Komitet Gosudarssvennoij Bezopasnosti, Pri sovete Ministrov,
Komiten för statens säkerhet på Svenska, Det sovjetiska inrikesministeriets komite för statens säkerhet. Det var den femte avdelningen inom KGB som hade till uppgift och förfölja och arrestera dissidenter i sovjet och dess republiker /
/ Ann-Mari
Jag vill också säga att det ryska namnet för KGB är: Komitet Gosudarssvennoij Bezopasnosti, Pri sovete Ministrov,
Komiten för statens säkerhet på Svenska, Det sovjetiska inrikesministeriets komite för statens säkerhet. Det var den femte avdelningen inom KGB som hade till uppgift och förfölja och arrestera dissidenter i sovjet och dess republiker /
/ Ann-Mari
Re: Mina problem med KGB
Hej!
Kära läsare av denna tråd. Jag vill också säga er att fortfarande när jag i dagens läge besöker Talllinn brukar jag titta bakåt och runt mig av ren slentrian m jag skulle se skuggor. När man är skuggad av den sovjetiska säkerhetspolisen så är man vettskrämmd lindrigt sagt. Min man brukar fråga om jag har paranoia men det tror jag inte,rädslan för kGB sitter i sen sovjettiden /
/ Ann-Mari
Kära läsare av denna tråd. Jag vill också säga er att fortfarande när jag i dagens läge besöker Talllinn brukar jag titta bakåt och runt mig av ren slentrian m jag skulle se skuggor. När man är skuggad av den sovjetiska säkerhetspolisen så är man vettskrämmd lindrigt sagt. Min man brukar fråga om jag har paranoia men det tror jag inte,rädslan för kGB sitter i sen sovjettiden /
/ Ann-Mari
Re: Mina problem med KGB
Hej!
Jag ska här berätta om frihetskämpen Enn Tarto!
En av Estalnds mest kända dissidenter, Enn Tarto, föddes den 25 September i Tartu. Han hade just fyllt 18 år, när han första gången greps av KGB.
Jag gick i gymnasiet då. De grep mig på själva juldagen.
Enn Tarto ställdes inför rätta tillsammans med sju andra gymnasister i Tartu. Den gången dömdes han till fem års straffarbete för påstådd antisovjetisk verksamhet.
Sedan jag blivit villkorligt frigiven i Juni 1960. vägrades under ett och ett halvt år att ge mig tillstånd för att återvända till Estland. När jag så småningom fick det,blev jag först lantarbetare och sedan byggnadsarbetare. Men KGB hade inte glömt Enn Tarto. Bara ett par år senare,den 25 juni 1962 greps han på nytt.
Den gången anklagades jag för att ha föröskt grunda en antisovjetisk organisation och dömdes till till ytterligare fem och ett halvt års straffarbete för "Antisovjetisk agitation och propaganda", deltagande i en antisovjetisk organisation och innehav av eldhandvapen". Jag avtjänade även den tiden, återvände hem och blev på nytt byggnadsarbetare. Samtidigt fick jag chansen att studera estnisk språkvetenskap per korrespondens vid Tartu- universitet under två, tre år.
När KGB sedan behövde vittnesmål mot den ryska författarinnan Natalia Gorbanevskaja i Moskva och den världsberömde semiotikprofessorn Juri Lotman i Tartu i början av sjuttiotlaet, vände man sig åter till Enn Tarto.
Sedan jag vägrat samarbeta med dem, skärptes situationen och till slut kastades jag ut frå universitetet. Därefter har jag försörjt mig som ångpanneeldare på olika ställen. Det har vänts mot mig. att jag varit enkel arbetare både på landet och i staden. Anklagelserna är något märkliga med tanke på att man i sovjet officiellt hyllar både socialism och jämlikhet mellan andens och handesn arbetare. Samtidigt har man anklagat mig mig för att hata såväl arbetare och bönder som intelligentsia.
I själva verker har säkerhetsorganen haft sin ögon på Enn Tarto därför att han förblivit en kompromisslös patriot och demokrat. Han har framflr allt försökt att knyta band mellan demokrater i alla de tre baltiska sovjetrepublikerna- Estland, Letland och Litauen. Tre av deb Litauska Helsingforsgruppens första dokumnet gällde estniska demokrater, vars mänskliga rättigheter kränkts av sovjetmakten. En av dessa tre var Enn Tarto.
Jag kallades till förhör, när ledaren för den litauska helsningforsgruppen, Viktoras Petkus, greps i augusti 1977. Sedan kallades jag till nya förhör efter att ha skrivit nuder den Baltiska appellen mot Molotov-Ribbentrop-pakten i augusti 1979.
När Veljo Kalep, Tiit Madisson och Viktor Niitso arresterades, genosmökte de också mitt hem i december 1980 och kallade mig senare till förhör. Och när Lagle parek, Heiki Ahonen och Viktor Niitso arresterades,gjorde de en ny husundersökning hos mig, den 29 Juni 1983. Samma dag förhördes jag i KGB-högkvarteret i Tartu. hela tiden samlade de material mot mig genom att förhöra mina arbetskamrater och andra som kunde ha något att komma med mot mig....
En Tarto skrev också under flera andra uppmärksammade protestbrev från den demokratiska motståndsrörelsen i Estland och resten av Baltikum. Till slut tröt säkerhetsorganens tålamod. Enn Tarto arresteradespå nytt i september 1983. Under en husundersökning hemma hos modern beslagstogs bland annat en estnisk översättning av FNs- deklaration om de mänskliga rättigheterna. Rätegången hölls i Tallinni april 1984. Enn Tarto betraktades som en särskilt farlig " Återfallsförbrytare" och dömdes till 15 års frihetsstraff. Först tio års straffarbete och därefter fem års förvisning från hemlandet. Sedan Enn Tarto senast kom tillbaka,har han inte märkt av kamraterna från KGB. jag bryr mig uppriktigt sagt inte om dem. De har hängt mig i hasorna så länge att jag tröttnat på dem. Jag gör vad jag vill, så får de väl ta mig igen om de vill. Det kan jag ändå inte göra något åt. Men tills de tar mig nästa gång, tänker jag leva ett så normalt liv som möjligt och inte hela tiden tänka på deras eventuella uppvaktning. Jag har viktigare saker att ägna mitt liv åt. Enn Tarto bor idag i Estland och är verksam som föredragshållare/
/ Ann-Mari
Jag ska här berätta om frihetskämpen Enn Tarto!
En av Estalnds mest kända dissidenter, Enn Tarto, föddes den 25 September i Tartu. Han hade just fyllt 18 år, när han första gången greps av KGB.
Jag gick i gymnasiet då. De grep mig på själva juldagen.
Enn Tarto ställdes inför rätta tillsammans med sju andra gymnasister i Tartu. Den gången dömdes han till fem års straffarbete för påstådd antisovjetisk verksamhet.
Sedan jag blivit villkorligt frigiven i Juni 1960. vägrades under ett och ett halvt år att ge mig tillstånd för att återvända till Estland. När jag så småningom fick det,blev jag först lantarbetare och sedan byggnadsarbetare. Men KGB hade inte glömt Enn Tarto. Bara ett par år senare,den 25 juni 1962 greps han på nytt.
Den gången anklagades jag för att ha föröskt grunda en antisovjetisk organisation och dömdes till till ytterligare fem och ett halvt års straffarbete för "Antisovjetisk agitation och propaganda", deltagande i en antisovjetisk organisation och innehav av eldhandvapen". Jag avtjänade även den tiden, återvände hem och blev på nytt byggnadsarbetare. Samtidigt fick jag chansen att studera estnisk språkvetenskap per korrespondens vid Tartu- universitet under två, tre år.
När KGB sedan behövde vittnesmål mot den ryska författarinnan Natalia Gorbanevskaja i Moskva och den världsberömde semiotikprofessorn Juri Lotman i Tartu i början av sjuttiotlaet, vände man sig åter till Enn Tarto.
Sedan jag vägrat samarbeta med dem, skärptes situationen och till slut kastades jag ut frå universitetet. Därefter har jag försörjt mig som ångpanneeldare på olika ställen. Det har vänts mot mig. att jag varit enkel arbetare både på landet och i staden. Anklagelserna är något märkliga med tanke på att man i sovjet officiellt hyllar både socialism och jämlikhet mellan andens och handesn arbetare. Samtidigt har man anklagat mig mig för att hata såväl arbetare och bönder som intelligentsia.
I själva verker har säkerhetsorganen haft sin ögon på Enn Tarto därför att han förblivit en kompromisslös patriot och demokrat. Han har framflr allt försökt att knyta band mellan demokrater i alla de tre baltiska sovjetrepublikerna- Estland, Letland och Litauen. Tre av deb Litauska Helsingforsgruppens första dokumnet gällde estniska demokrater, vars mänskliga rättigheter kränkts av sovjetmakten. En av dessa tre var Enn Tarto.
Jag kallades till förhör, när ledaren för den litauska helsningforsgruppen, Viktoras Petkus, greps i augusti 1977. Sedan kallades jag till nya förhör efter att ha skrivit nuder den Baltiska appellen mot Molotov-Ribbentrop-pakten i augusti 1979.
När Veljo Kalep, Tiit Madisson och Viktor Niitso arresterades, genosmökte de också mitt hem i december 1980 och kallade mig senare till förhör. Och när Lagle parek, Heiki Ahonen och Viktor Niitso arresterades,gjorde de en ny husundersökning hos mig, den 29 Juni 1983. Samma dag förhördes jag i KGB-högkvarteret i Tartu. hela tiden samlade de material mot mig genom att förhöra mina arbetskamrater och andra som kunde ha något att komma med mot mig....
En Tarto skrev också under flera andra uppmärksammade protestbrev från den demokratiska motståndsrörelsen i Estland och resten av Baltikum. Till slut tröt säkerhetsorganens tålamod. Enn Tarto arresteradespå nytt i september 1983. Under en husundersökning hemma hos modern beslagstogs bland annat en estnisk översättning av FNs- deklaration om de mänskliga rättigheterna. Rätegången hölls i Tallinni april 1984. Enn Tarto betraktades som en särskilt farlig " Återfallsförbrytare" och dömdes till 15 års frihetsstraff. Först tio års straffarbete och därefter fem års förvisning från hemlandet. Sedan Enn Tarto senast kom tillbaka,har han inte märkt av kamraterna från KGB. jag bryr mig uppriktigt sagt inte om dem. De har hängt mig i hasorna så länge att jag tröttnat på dem. Jag gör vad jag vill, så får de väl ta mig igen om de vill. Det kan jag ändå inte göra något åt. Men tills de tar mig nästa gång, tänker jag leva ett så normalt liv som möjligt och inte hela tiden tänka på deras eventuella uppvaktning. Jag har viktigare saker att ägna mitt liv åt. Enn Tarto bor idag i Estland och är verksam som föredragshållare/
/ Ann-Mari
Re: Mina problem med KGB
Hej!
Jag kommer senare och visa er hur en lista med namn kunde se ut när oppositionen undertecknat den med sina namn,/
Ann-Mari
Jag kommer senare och visa er hur en lista med namn kunde se ut när oppositionen undertecknat den med sina namn,/
Ann-Mari
Re: Mina problem med KGB
Hej!
Så här kunde en lista med naman på oppositionella se ut under sovvjettiden. Listan skrev dissidenterna på i protest mot sovjetmakten.
Heiki Ahonen
Eva Ahonen
Lagle Parek
Karin Inno
Urmas Inno
Priit Silla
Kalju Mätik
Robert Waitmaa
Tina Hallink
Endel Ratas
Juri Kukk
Mart Niklus
Erik Udam
Eve Pärnaste
Arvo Pesti
KGB var hela tiden på jakt efter dom som hade undertecknat listan /
/ Ann-Mari
Så här kunde en lista med naman på oppositionella se ut under sovvjettiden. Listan skrev dissidenterna på i protest mot sovjetmakten.
Heiki Ahonen
Eva Ahonen
Lagle Parek
Karin Inno
Urmas Inno
Priit Silla
Kalju Mätik
Robert Waitmaa
Tina Hallink
Endel Ratas
Juri Kukk
Mart Niklus
Erik Udam
Eve Pärnaste
Arvo Pesti
KGB var hela tiden på jakt efter dom som hade undertecknat listan /
/ Ann-Mari
Re: Mina problem med KGB
Nu kanske jag missförstår någonting (igen), men att skriva på en sådan här lista låter som att skriva under sin egen dödsdom - nästan bokstavligt talat. För vilka ögon var de avsedda?annmari skrev:Listan skrev dissidenterna på i protest mot sovjetmakten.
Jag har alltid tänkt mig underjordisk opposition (oavsett politisk ståndpunkt) som folk som försöker att hålla sig så anonyma som det bara går, med täcknamn, så få direktkontakter med varandra som möjligt, med mera. Är det fel, eller var situationen i Estland radikalt annorlunda?