Kent skrev:Tackar, underligt att man inte hört mer om denna om den nu fanns tillgänglig.JohnT skrev:Enligt http://www.one35th.com/attc/bv_spec.htmKent skrev:Någon som har någon kunskap här om ett "fordon" från Hägglunds vehicle som heter Sea Crab?När 1983 års kommision hade presenterat sitt resultat, bland annat om "aldrig tidiagare kända banddrivna ubåtar" (inte ett exakt citat) Så gjorde Ny teknik en genomgång av vad svensk offshore industri kunde levererar och bland annat så var detta fordon från Hägglunds med.The Sea Crab D500 is an underwater remotely operated vehicle based on the hull, suspension and running gear of the Bv 206. A prototype has been built powered by a 40 kW electro hydraulic power unit with electrical power being delivered by an umbilical cord.
Jag vill poängtera att SOU 1995 aldrig talar om att bandspåren kommer från miniubåtar utan skriver att det är från banddriva fordon.
Mvh/John
Sea Crab
The Sea Crab D500 is an underwater remotely operated vehicle based on the hull, suspension and running gear of the Bv 206. A prototype has been built powered by a 40 kW electro hydraulic power unit with electrical power being delivered by an umbilical cord.
Minkar, sillar och andra ubåtar
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
-
Ola Frithiofson
- Medlem
- Inlägg: 339
- Blev medlem: 28 juni 2013, 10:06
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Jag har tidigare skrivit om att Karl Frithiofson, statssekreterare i försvarsdepartementet from 1958 tom 1967, sent hösten/vintern 1983 sa till mig att Ubåtarna som var i de svenska vattnen var från Väst.
Jag har sent omsider stämt av med min bror om han hört vår var säga liknande och jag skrev ned vad min bror sa till mig över telefonen
” Jag tror vi var på Orust, på sommaren, någon gång mellan 1983 och 1987. Vi satt och pratade om ubåtarna och pappa sa att han trodde att det skulle komma att visa sig att det var ubåtar från Nato som var här, för att öva inför en krigssituation, då de skulle använda sig av den svenska skärgården”
Så min bror har oberoende av mig hört far säga liknande saker om vilka som låg bakom ubåtskränkningarna.
/Ola
Jag har sent omsider stämt av med min bror om han hört vår var säga liknande och jag skrev ned vad min bror sa till mig över telefonen
” Jag tror vi var på Orust, på sommaren, någon gång mellan 1983 och 1987. Vi satt och pratade om ubåtarna och pappa sa att han trodde att det skulle komma att visa sig att det var ubåtar från Nato som var här, för att öva inför en krigssituation, då de skulle använda sig av den svenska skärgården”
Så min bror har oberoende av mig hört far säga liknande saker om vilka som låg bakom ubåtskränkningarna.
/Ola
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Tack Ola, mycket intressant. Uppfattar jag det rätt att det då alltså är möjligt att endera:
1) han själv kommit att misstänka detta eller
2) han fått ta del av hemlig information som avslöjade/tydde på detta.
1) han själv kommit att misstänka detta eller
2) han fått ta del av hemlig information som avslöjade/tydde på detta.
-
Ola Frithiofson
- Medlem
- Inlägg: 339
- Blev medlem: 28 juni 2013, 10:06
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Ja, antingen eller, eller så både och, Wedman. Jag har fått bilden av att Sverige skulle strida tillsammans med USA i ett stort krig på europeisk mark bekräftad av det jag läst i samtalsförteckningarna från neutralitetspolitikkommissionen och vid samtal med personer som hade uppgifter på försvarsdepartementet som gav dem insyn i krigsplaneringen. Far sa vid ett annat tillfälle till en av mina systrar, som då bodde i Borlänge, att Dala Airport var så stor och att banorna hade en större bärighet än vanligt för där skulle B-52 plan kunna landa på vägen hem från Moskva och Leningrad. Så kunskaper om krigsplaneringen på 1950- och 60-talen kan ha lett honom till att dra slutsatsen att det var ubåtar från Väst/Nato som var i de svenska vattnen på 1980-talet.
Men det var ju inte den slutsats som hans chef, Sven Anderson drog. Far hade bäst kontakt med Stig Synnergren, bland militärledningen, och den kontakten varade en bra bit in på 1970-talet. Dessutom med Nils Sköld, arméchefen och Per-Edvin Skölds son. Chefen för Marinen 1961-70 Åke Lindemalm har jag för mig bodde i en ganska spartansk stuga med vidunderlig utsikt ut över Kråksundsgap, vid Edhultshall och med Måseskärs fyrljus och mistlur vid horisonten. Kanske han tom kunde ana fyrljuset från Skagen om det blinkade till mot en molnmassa eller så. En stuga väl lämpad för en amiral och marinchef. Har för mig far och Åke Lindemalm brukade dela helikoptertransport ut till Orust ibland. Jag utesluter inte att de två delade en del förtroenden också. Jag tror det var så.
Men det var ju inte den slutsats som hans chef, Sven Anderson drog. Far hade bäst kontakt med Stig Synnergren, bland militärledningen, och den kontakten varade en bra bit in på 1970-talet. Dessutom med Nils Sköld, arméchefen och Per-Edvin Skölds son. Chefen för Marinen 1961-70 Åke Lindemalm har jag för mig bodde i en ganska spartansk stuga med vidunderlig utsikt ut över Kråksundsgap, vid Edhultshall och med Måseskärs fyrljus och mistlur vid horisonten. Kanske han tom kunde ana fyrljuset från Skagen om det blinkade till mot en molnmassa eller så. En stuga väl lämpad för en amiral och marinchef. Har för mig far och Åke Lindemalm brukade dela helikoptertransport ut till Orust ibland. Jag utesluter inte att de två delade en del förtroenden också. Jag tror det var så.
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
"På Per Albins Tid" av Sven Andersson är nästa bok på min lista. Jag måste öka på min förståelse av de inblandades bakgrund och jag vet väldigt lite om bla Försvarsminister Andersson. Hur tänkte han och hans medarbetare angående Försvaret och i detalj om Ubåtarna?
Är det någon som vet mer om "Röde Börje" och varför han återvände till Borlänge? Var det pga Ubåtarna?
Bill.
Är det någon som vet mer om "Röde Börje" och varför han återvände till Borlänge? Var det pga Ubåtarna?
Bill.
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Sorry, men tror inte att Dala Airport eller Fält 15 Rommehed som den ursprungligen hette är inte så speciell med sin enda bana på 2310 meter som byggdes om till krigsflygfält för Bas 60 i början på 60-talet och först då fick asfalterad bana.Ola Frithiofson skrev:Far sa vid ett annat tillfälle till en av mina systrar, som då bodde i Borlänge, att Dala Airport var så stor och att banorna hade en större bärighet än vanligt för där skulle B-52 plan kunna landa på vägen hem från Moskva och Leningrad.
Beroende på vikt, temperatur etc så varierar kraven på hur lång bana en B-52 behöver för att landa eller starta.
Enligt en källa så behöver en B-52 med en startvikt på 488,000lbs ca 8000 ft eller 2438 meter för att starta och för att landa vid en vikt på 270,000lb ca 4900ft eller 1494 meter.
Så en B-52 kunde nog landa på de flesta baser vi hade men svårt att starta igen om den hade full tank samt bomber ombord...
Det enda som skulle kunna verifiera det är om banan är dimensionerad för en landningsvikt på ca 125 ton och en startvikt på 222 ton
-
Ola Frithiofson
- Medlem
- Inlägg: 339
- Blev medlem: 28 juni 2013, 10:06
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Dina uppgifter, Urban, gäller inte för B-52 plan som efter avslutat uppdrag, utan vapenlast och med ganska lite bränsle på väg tillbaka till ursprungsbasen, kan behöva gå ned för en mellanlandning.
Bas 60 systemet utbyggnad och Dala Airports funktion som omlastningsfält i ett mobiliseringsskede har jag tidigare diskuterat med Bjernevik. jag gick då igenom samtliga flygbaser som ingick i bas 60 systemet och de civila flygfält som tidigt var anpassade för jetflygets villkor och det var åtskilliga baser som tydligt hade överkapacitet i förhållande till de svenska behoven. Dala Airport var en av dem, givetvis då efter utbyggnad och omorganisation för att fungera i Bas 60.
Vad gäller flygbasernas eventuella roll i ett svenskt/amerikansk samarbete så var det, vad jag har kunnat förstå aldrig meningen att de skulle vara baser för B-52.
Bas 60 systemet utbyggnad och Dala Airports funktion som omlastningsfält i ett mobiliseringsskede har jag tidigare diskuterat med Bjernevik. jag gick då igenom samtliga flygbaser som ingick i bas 60 systemet och de civila flygfält som tidigt var anpassade för jetflygets villkor och det var åtskilliga baser som tydligt hade överkapacitet i förhållande till de svenska behoven. Dala Airport var en av dem, givetvis då efter utbyggnad och omorganisation för att fungera i Bas 60.
Vad gäller flygbasernas eventuella roll i ett svenskt/amerikansk samarbete så var det, vad jag har kunnat förstå aldrig meningen att de skulle vara baser för B-52.
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
En B-52H väger enligt Wikipedia helt tom ca 83 ton, med last ca 120 ton och har en max startvikt med all last och bränsle ca 220 ton.Ola Frithiofson skrev:Dina uppgifter, Urban, gäller inte för B-52 plan som efter avslutat uppdrag, utan vapenlast och med ganska lite bränsle på väg tillbaka till ursprungsbasen, kan behöva gå ned för en mellanlandning.
Skrev tidigare att för att landa vid en vikt på 270,000lb krävdes ca 4900ft eller 1494 meter. Detta är en landningsvikt av 135 ton. De uppgifter jag angav motsäger ju inte det utan landningssträckan är ju knappast längre för en nästan helt tom B-52!?
Beror inte det på vad du menar med överbehov? Tidpunkt under 60/70-talet, antal uppställningsplatser, snabbtanknings-utrustningar, baspersonal etc. Dock så krympte ju Flygvapnets flygstyrka efterhand men man hade ju då redan byggt ut (och fortsatte) att bygga ut Bas 60 fält så det uppkom helt klart en överkapacitet på 70-talet jämfört med ex. statusen som fanns vid mitten av 60-talet.Ola Frithiofson skrev: Bas 60 systemet utbyggnad och Dala Airports funktion som omlastningsfält i ett mobiliseringsskede har jag tidigare diskuterat med Bjernevik. jag gick då igenom samtliga flygbaser som ingick i bas 60 systemet och de civila flygfält som tidigt var anpassade för jetflygets villkor och det var åtskilliga baser som tydligt hade överkapacitet i förhållande till de svenska behoven. Dala Airport var en av dem, givetvis då efter utbyggnad och omorganisation för att fungera i Bas 60.
Man måste ju även skilja mellan att det fanns baser men beroende på krigsfall och vilken riktning man vilje kraftsamla så skulle det finnas fler baser än det fanns plan för. Detta var ju en grundläggande filosofi som Sverige införde.
I Plan för utbyggnad av flygbaser - PUF 1958 så var det uppsatt att banorna skulle vara 2000m långa men att det skulle finnas 4 baser med 2300m för att underlätta landning i mörker och dåligt väder. Borlänge var i början O-bas för Attack just för sin längre bana då A-32A lansen med full vapenlast krävde det. Senare blev den reservbas för inrycknings-transporter vilket tydligen gav den en speciell karaktär. Slutligen så byggdes den om till Bas 90.
En attack-bas skulle enligt PUF 1958 ha 18 främre uppställnings- och klargöringsplatser och ca 18 bakre uppställningsplatser samt möjlighet för divisionsstart om 8 plan samtidigt. Vet dock inte vad just Borlänge hade.
Dock så visar din fars anekdot till en av dina systrar att sådana rykten och påståenden fanns. Finns/fanns ju liknande om Arlanda som jag nog hellre skulle kunna tänka mig att USA hade angett som nödlandningsfält för B-52 till sina piloter då den först byggda banan var på 3300 meter och då längst i Sverige.Ola Frithiofson skrev: Vad gäller flygbasernas eventuella roll i ett svenskt/amerikansk samarbete så var det, vad jag har kunnat förstå aldrig meningen att de skulle vara baser för B-52.
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Den diskussionen kan hittas här. Den slutade visst med att Ola "Vill inte gå in i en argumentation huruvida text övertolkas och folk missförstås. Låt oss gå vidare och istället resonera om ifall det finns en koppling mellan ubåtskränkningarna och det vi diskuterar här."...Ola Frithiofson skrev: Bas 60 systemet utbyggnad och Dala Airports funktion som omlastningsfält i ett mobiliseringsskede har jag tidigare diskuterat med Bjernevik. jag gick då igenom samtliga flygbaser som ingick i bas 60 systemet och de civila flygfält som tidigt var anpassade för jetflygets villkor och det var åtskilliga baser som tydligt hade överkapacitet i förhållande till de svenska behoven. Dala Airport var en av dem, givetvis då efter utbyggnad och omorganisation för att fungera i Bas 60.
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Helt rätt!Bjernevik skrev: Låt oss gå vidare och istället resonera om ifall det finns en koppling mellan ubåtskränkningarna och det vi diskuterar här."...
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Kan jag få fråga vad detta är för Ubåt? Bilden kommer från ett SVT inslag från 26 April 1983.
http://www.svtplay.se/klipp/284363/u-batslaget-1983
Bill
http://www.svtplay.se/klipp/284363/u-batslaget-1983
Bill
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Den bilden figurerade en del i media kring april 1983 och det spekulerades i att den var en sovjetiskt miniubåt. Det stora fartyget den hänger på är ett ryskt landstigningsfartyg. Fotografiet togs av Försvaret under en WP-övning 1981.Bergman skrev:Kan jag få fråga vad detta är för Ubåt?
Efter någon vecka framkom det dock från Försvaret att man visste vad det var för enhet och att det inte var någon ubåt överhuvudtaget. Om jag minns rätt någon typ av mindre minsvepare eller liknande. Skall se om jag kan hitta exakt referens.
-
Ola Frithiofson
- Medlem
- Inlägg: 339
- Blev medlem: 28 juni 2013, 10:06
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Jag har skrivit en text för att sätta in ubåtskränkningarna i ett politiskt sammanhang. Västtyskland och Sverige ser ut att ha påverkats av den nya mer konfrontativa amerikanska linjen gentemot Sovjetblocket, fast på olika sätt.
Lägger texten som en bifogad fil.
Lägger texten som en bifogad fil.
- Bilagor
-
Ubåtskränkningarna i ett politiskt sammanhang.pdf- (244.01 KiB) Nerladdad 15 gång
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Kent o Thule,Kent skrev:Den bilden måste ju komma i från någon form utav släpsonar.Thule2 skrev:Det som är intressant med denna sonar bild är att den visar ett föremål med distinkt knöl, som fiskaren m.fl beskrev från Töre. / Thule
Kölen du talar om borde väl i så fall vara en sluss för dykare.
Från Försvarsmaktens hemsida:
Bilden av en kränkande ubåt
Eko från sonar typ 122 utanför Hävringe.
Foto: Försvarsmakten
Arkiverad nyhet publicerad 20 november 2007 kl: 15.52
Ljud från främmande undervattensfarkoster har spelats in i Östersjön vid ett stort antal tillfällen under 1980-talet och början av 1990-talet. Inspelningar har också gjorts på svenskt vatten.Från ett tillfälle finns också en sonarbild på en kränkande miniubåt i havet vid Hävringe utanför Oxelösund.
Sonarbilden togs av ett svenskt minjaktfartyg som sedan ledde in svenska enheter till ett anfall med både sjunkbomber och antiubåtsgranater, även kallade Elmagranater.
I samband med anfallet förlorades kontakten med miniubåten, explosionerna i vattnet gjorde att ubåten kunde flytta sig och inta ett nytt läge.
- Sonarbilden är ett av de tydligaste bevisen vi har på att vi har haft främmande ubåtar i svenska vatten, säger konteramiral Anders Grenstad, marininspektör som själv deltagit i många av de resultatlösa ubåtsjakterna under 1980-talet.
http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuell ... ande-ubat/
Bill.