Kina i det nya stormaktsspelet Ryssland/USA

[Konigsberg]

Är det någon som har noterat de kinesiska reaktionerna på händelseutvecllingen i Georgien och de kraftigt försämrade relationerna mellan Ryssland och Väst? De rysk-kinesiska relationerna lär har stärkts under senare år, framför allt genom en rad ekonomiska avtal. Är Kina beredda att backa upp Ryssland här och vad betyder det i så fall för USA/NATO/EU?

[Martin Lundvall]

Det finns en snarlik diskussion viewtopic.php?f=66&t=32726

Som jag skrve i den andra trråden så är det väl ingen som är överförtjust i samarbetet och det har väl visat sig att Kina inte är beredd att stödja Ryssland i fråga om Georgien. Dessutom har Kina och Ryssland olika agendor, Ryssland kämpar för säkerhet medan Kina på sikt vill utmana USA som ekonomisk hegemon och en konflikt i nuläget skulle knappast gagna Kina.

/Martin

[Konigsberg]

Mycket tyder på att Kina på sikt vill spela en större roll på den världspolitiska scenen och utmana USA, främst ekonomiskt. Men de har även rustat upp försvaret kraftigt under senare år. Ryssland och Kina har närmat sig varandra på flera områden under 2000-talet och skulle kunna fungera som en global, strategisk motpart till USA. Med gemensamma krafter skulle de kunna konfrontera USA på en rad områden runt om i världen. Tydligen har dock de första kinesiska reaktionerna varit svala när Medvedev sökt stöd i Georgienfrågan. Kina har problem med separatister på hemmaplan.

Det verkar stå klart att Ryssland har beslutat sig för att välja en väg bort från västs marknadsliberala politiska system. Frågan är hur statsledningeni Kina resonerar? Det finns trots allt en politisk och historisk samhörighetskänsla mellan Ryssland-Kina, även om meningsskillnaderna under åren varit många. Moskva skulle säkerligen välkomna ännu starkare band till Kina, möjligen i form av en pakt eller allians riktad mot väst. Men återigen, frågan är hur den kinesiska ledningen resonerar.

[Dûrion Annûndil]

Jag gissar att Kina kommer spela spelet precis som tidigare: De kommer försöka hålla sig väl med båda sidor. Kina har betydande investeringar i USA och Europa, det är deras marknader. Samtidigt samarbetar man med Ryssland militärt, samtidigt som man vill ha vänskapliga relationer i Centralasien där Kina är en aktör i de post-sovjetiska republikerna (lite grann i konkurrens med Ryssland).
Stå vid sid-linjen är nog deras melodi.

Mvh -Dan

[Leopold]

Jag gissar att Kina kommer spela spelet precis som tidigare: De kommer försöka hålla sig väl med båda sidor. Kina har betydande investeringar i USA och Europa, det är deras marknader. Samtidigt samarbetar man med Ryssland militärt, samtidigt som man vill ha vänskapliga relationer i Centralasien där Kina är en aktör i de post-sovjetiska republikerna (lite grann i konkurrens med Ryssland).
Stå vid sid-linjen är nog deras melodi.

Mvh -Dan

Är böjd att hålla med. Kineserna har traditionellt en ligga-lågt-linje internationellt såvida det inte gäller Taiwan eller Tibet. Men där kompromissar de å andra sidan aldrig.

[Lindir]

Är böjd att hålla med. Kineserna har traditionellt en ligga-lågt-linje internationellt såvida det inte gäller Taiwan eller Tibet. Men där kompromissar de å andra sidan aldrig.

Men de är heller inte internationella frågor ur kinesisk officiell synvinkel.

[Leopold]

Men de är heller inte internationella frågor ur kinesisk officiell synvinkel.

Det är så sant. Men de är det definitivt i omvärldens ögon. Mig veterligt (minnet kan svika mig här) så är det bara vid ett tillfälle som kineserna använt sig av vetorätten i FN:s säkerhetsråd i en fråga som inte direkt berörde dem och det var vid Bangladeshs medlemsansökan i FN i början av 1970-talet.